Södra Ängby

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°20′29″N 17°53′34″Ö / 59.34139°N 17.89278°Ö / 59.34139; 17.89278

Södra Ängby
Södra Ängby med Ängbyhöjden och Ängbybadet från Mälarens strand, juni 2010
Södra Ängby med Ängbyhöjden och Ängbybadet från Mälarens strand, juni 2010
Kommun Stockholm
Stadsdelsområde Bromma
Församling Bromma
Antal invånare cirka 1 700
Postort Stockholm
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm
Södra Ängbys läge i Stockholms kommun
Red pog.svg
 
Södra Ängbys läge i Stockholms kommun.

Södra Ängby är en kulturskyddad stadsdel i Bromma stadsdelsområde inom Stockholms kommun, bestående av cirka 500 villor[1] uppförda 1933–1939 i en utpräglat funktionalistisk arkitektur.

Området förmodas vara världens största bevarade modernistiska villaområde,[a] och skyddas sedan 1987 av Riksantikvarieämbetet som riksintresse. Stadsdelen räknas till Bromma trädgårdsstad och har kallats Stockholms "sista trädgårdsstad"[3]. En typisk Södra Ängby-villa har även publicerats på ett frimärke utgivet av Posten 2013. Södra Ängby täcker en yta på cirka 1,1 kvadratkilometer och bebos av drygt 1 700 invånare, vilket gör det till det glesast befolkade i Bromma trädgårdsstad.[b] Stadsdelen ingår i stadsområdet Västerort och tillhör Bromma församling.

Omgivning[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen omges av Norra Ängby på norra sidan, Blackeberg och Grimsta naturreservat på västra sidan samt Judarskogens naturreservat i öster. I söder gränsar stadsdelen mot Ängbybadet och Mälaren.

Södra Ängby omsluts av Blackebergsvägen i väst, Färjestadsvägen i sydost och Bergslagsvägen i nordost. Den ursprungliga vegetationen, som till stor del bevarats, präglas av hällmarkstallskog.

Vid det som idag har Bällstavägens, och delar Blackebergsvägens, sträckningar byggde "snuskungen" Knut Ljunglöf på 1880-talet en mangårdsbyggnad, Lilla Ängby. Lilla Ängby gård ligger i hörnet av Holbergsgatan vid Blackebergsvägen, som gränsar till Södra Ängby. Den lilla rödmålade torpstugan Lilla Ängby gård är vad som finns kvar av en liten bondgård, som avstyckades 1720 från Stora Ängby gård i Norra Ängby.

Alldeles vid Lilla Ängby gård ligger också en 1/4 milsten vid Blackebergsvägen. Milstenen sattes upp 1778 av landshövding Jacob Johan Gyllenborg vid den gamla vägen från Stockholm till färjestället vid Tyska Botten för vidare färd till Drottningholm.

Torpet Lugnet ligger norr om Ängbybadet och Gubbkärrsvägen och strax innanför Judarskogens skogsbryn. Den låga stugan ligger i södra delen av Judarskogen. Intill torpet finns ett grävt dike från sjön Judarn. I söder är en gräsbeväxt äng, tidigare troligen åkermark. Kreaturen betade sannolikt i den blockrika terrängen på höjden ovanför torpet. På 1818 års karta anges markerna runt detta som hagmark. Ladugården revs någon gång på 1930-talet. Torpet Lugnet är en av ett tiotal kvarvarande stugor i Bromma.

Området har varit bebott länge. På höjdplatån strax norr om Torpet Lugnet finns en röseliknande stensättning. Nordväst om torpet finns en rektangulär stensättning, också på krönet av en höjd. Fornlämningarna ovanför torpet är sannolikt från yngre bronsålder (cirka 100-500 f.Kr.)[5]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Funktionalismen hade fått fäste i Sverige sedan Stockholmsutställningen 1930, med tankar om grönska, sol, ljus och luft. Den arkitektoniska stil som där presenterades återfinns i många avseenden i Södra Ängby.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Flygfoto över Södra Ängby, cirka 1938.

Den ursprungliga detaljplanen tillkom 1933 för 525 tomter, och området byggdes 19331939. Området öster om Zornvägen var utbyggt 1938, västra delen senare.

Ansvarig för planen var stadsbyggnadsdirektören Albert Lilienberg, som var influerad av funktionalismen och Stockholmsutställningen. Axel Dahlberg, fastighetsdirektör i Stockholm 1933-45, räknas som initiativtagare till utbyggnaden av Södra Ängby[6].

Villorna i Södra Ängby var inte avsedda för de traditionella småstugebyggarna (jmf Norra Ängby), utan byggdes på spekulation av enskilda byggmästare som sedan sålde dem nyckelfärdiga. En av dessa var Einar Mattsson, som uppförde sin första villa 1935 på Ängbyhöjden.[7][8] Villorna var avsedda för den övre medelklassen och planlösningarna disponerades för en representativ livsföring med vardagsrum och matrum i fil. I nästan alla hus fanns en jungfrukammare. Många jungfrukammare används i dag till annat, men området befolkas alltjämt av en välutbildad övre medelklass.[c]

Priset för den vanligaste hustypen på ca 170 km² var runt 40 000 kr och de större betingade ett pris på 100 000 kr.[d] Tomträttsavgälden som gällde i 60 år låg på 53 öre/m², vilket blev en kostnad mellan 300–500 kr/tomt och år.[11]

Vid Färjestadsvägen och Zornvägen fanns butikslängor innehållande bland annat järnaffär, livsmedelsbutik, fisk- och mjölkaffär, frisersalong, blomsterhandel, kafé, cykelaffär och bensinstation. Längan vid Färjestadsvägen intill Ängbyplan finns fortfarande kvar. Intresseorganisationen Södra Ängby villaförening bildades som Ängby villaägareförening 1933.

Spårvägsstationen Islandstorget invigs 1944.

En förutsättning för framtida bebyggelse på Stockholms lantegendomar var att förse områdena med goda kommunikationer genom spårvägar. Även västerut ordnades spårbundna kommunikationer på stadens initiativ. Lantegendomsnämnden presenterade i mars 1909 ett förslag till spårförbindelse mellan Sankt Eriksgatan och Alvik. På Ängbybanan gick linje 11 från 1 oktober 1944 till Islandstorget. Ängbybanan trafikerades som spårväg tills 1952, därefter kördes tunnelbanan på samma spår (nuvarande Gröna linjen).

Orealiserade utbyggnadsplaner[redigera | redigera wikitext]

Kort före andra världskriget planerade fastighetsdirektören Axel Dahlberg att uppköpa mark i Blackebergsskogen i anslutning till Frimurarebarnhuset - nuvarande Blackeberg. Området på cirka 100 hektar obebyggd mark skulle stadsplaneläggas för en bebyggelse likt Södra Ängby. Dahlberg anlitade sin vän och kollega stadsplanearkitekten Thure Bergentz, som även hade ritat Södra Ängby med lyckat resultat. Så projekterade Bergentz 1938 en tvillingsstadsdel med tvåvåningsvillor, butikslängor, gatuplanteringar, parker, idrotts- och lekplatser [12].

På sommaren 1939 sände Dahlberg skisser och förslag till Frimurarbarnhusets representant. Några förhandlingar kom aldrig igång, kriget kom emellan och efter kriget hade både Dahlberg och stadsbyggnadsdirektören Liliedahl lämnat sina tjänster. Den nye stadsbyggnadsdirektören, Sven Markelius, hade andra planer. Våren 1949 godkände stadsfullmäktige den stadsplan för Blackeberg som förverkligades i början av 1950-talet med flerfamiljshus kring öppna gårdar, några radhus och en centrumanläggning. Södra Ängby blev därmed Stockholms sista av stadens fastighetskontor planlagda trädgårdsstad.

Bilder från då och nu[redigera | redigera wikitext]

Vykort från 1930- och 1940-talen, och motsvarande vyer år 2008:

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Plankarta över området
Ängbyhöjden 32 ritades av Björn Hedvall.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Arkitekt Edvin Engström.

Funktionalismens arkitektoniska ideal har präglat husens form och stil med ljusa färger och flacka tak. Inom den enhetliga stilen i området finns samtidigt stora variationer i detaljerna. Karakteristiskt för villorna i Södra Ängby är ljusa och i regel slätputsade fasader, stora spröjslösa fönster, mindre och runda fönster, fönsterband, rundade balkonger, och smäckra smidesdetaljer.

Ungefär 95% av villorna ritades av arkitekten Edvin Engström, föreståndare för Egnahemsbyrån i Stockholm. Ängbyhöjden 50 hör till Engströms större villor. Arkitekt Engström hade ryktet om sig att vara mycket principfast. Han var ofta på byggarbetsplatsen och bestämde på plats husens exakta läge på tomten. Några egenmäktiga ändringar på husens exteriör tillät han inte. Det fick en kollega till byggmästaren Einar Mattsson, som hade byggt fyra av villorna i Södra Ängby, erfara. Han hade murat sockeln några skift för hög; det fick han efter Engströms besök "vackert riva"[13]. Den 485 kvadratmeter stora villan på Ängbyhöjden 32 (Molinvägen 5) ritades av Björn Hedvall och var utställd på Nordisk byggdag i Oslo 1938[14].

Invändigt uppvisar husen inte alltid funktionalistiska detaljer. Här gav arkitekten byggmästaren mer fria händer, vilken ibland bestämde i samråd med blivande husägare hur det skulle se ut[15]. Här finns en del detaljer som för tanken mer till svensk nationalromantik och tjugotalsklassicism, såsom blyinfattade fönster, en del med individuella motiv, och radiatorinklädnader (inklädnad av värmeelement) av rotting. Funktionalismen kommer till sin rätt i svängda trapphus, strama öppna spisar, varav somliga med rundade hörn, mer geometriska radiatorinklädnader, funktionella kök och badrum med inbyggt badkar, separat dusch och färgat kakel.

Stadsplanen[redigera | redigera wikitext]

Byggnaderna i Södra Ängby är i trädgårdsstadens anda anpassade till den kuperade terrängen och en stor del av tallskogsvegetationen har bevarats. Det mera renläriga funktionalistiska stadsplaneidealen med ett rätlinjigt planverk för att minimera angäggningskostnaderna för gator och ledningar, fick överges av stadsplanekontorets arkitekt Thure Bergentz (som jobbade under Albert Lilienberg)[16]. I Södra Ängbys kuperade terräng gällde det att spränga så lite som möjligt och att bevara naturen. Gatorna anlades slingrande och följer terrängen. Husen skulle ligga i gatulinjen med planterade förgårdar i ett öppet byggnadssätt. Eftersom endast trådnätsstaket tilläts har området fått karaktären av en stor sammanhängande park.

Området kom likt de samtida stockholmsförorterna Traneberg och Hammarbyhöjden att kallas Den vita staden, på grund av deras ljusa färgsättning[17].

Byggnadstekniken[redigera | redigera wikitext]

Byggnadstekniken i Södra Ängby var trots den funktionalistiska stilen traditionell. De allra flesta husen är resta i en konventionell trästomme med ytskikt av vitmålad kalkputs. En del enklare villor har stående eller liggande träpanel som ytskikt. Värmeisoleringen av ytterväggarna är med dagens mått mätt högst otillfredsställande då dessa i princip enbart består av 50 mm spontat plank[18].

De plåttäckta taken med svag eller obefintlig lutning vållade också problem med vattenläckage. Det fick författaren Alf Henrikson erfara, som bodde i femtionio år på Hasselbergsvägen i Södra Ängby. Om takdropp skaldade han på följande sätt.[19]

Takdroppet måste jag plötsligt begrunda.
Den platta plåten gick oväntat bet.
Onäpst bryter man ingalunda
mot generationers erfarenhet.
En måttlig lutning på någon meter
avleder nämligen regnets svall.
Seklers rön och erfarenheter
var inte så dumma i alla fall.

— ur I en funktionalistisk villa

Kulturskydd[redigera | redigera wikitext]

Området som helhet skyddas sedan 1987 liksom Gamla stan av en klassning som riksintresse för kulturmiljövård[20] av Riksantikvarieämbetet. En noggrant utformad detaljplan antogs 1993 och vann laga kraft 1995 gav Q-märkning för att bevara fasader och byggnadsdetaljer såväl som naturens karaktär.[21]

Byggnadsdetaljer[redigera | redigera wikitext]

Södra Ängby i kulturen[redigera | redigera wikitext]

På 1940-talet förekom en av villorna på Ängbyhöjden i flera av SF:s filmer som "direktörsvilla".[22]

År 1989 inledde textilformgivaren Birgitta Hahn en serie grafiska mönster för Svenskt Tenn och ritade en svit Stockholms-mönster byggda på kända funkismiljöer, däribland Stadsbiblioteket, Slussen och Södra Ängby.[23]

Ritningen för Södra Ängby-villan Järnridån 5 (Palettgränd 1) av Edvin Engström från 1935 utgör motivet till ett av de fem frimärken i serien Stockholms stadsarkiv som utgavs den 13 mars[24] 2013 av svenska Posten.[25] De fem frimärkena uppmärksammar världsminnet Stockholms stads byggnadsritningar.

Förändringstryck[redigera | redigera wikitext]

För närvarande pågår planprocessen för flera nya exploateringar i området:

Tidigare genomförda projekt inom riksintresset:

  • Zornvägen/Carl Larssons väg: En ny förskola uppförs 2009–2010 på en tidigare obebyggd tomt intill Södra Ängby skola.
  • Ängbyplan: Sedan tidigare finns en större flerfamiljsfastighet i nyfunkis uppförd för seniorboende.
  • Nyuppförd villa i nyfunkis på skogstomt vid Hasselbergsvägen, 1990-tal.

Tidigare avfärdade exploateringsprojekt:

Kända invånare[redigera | redigera wikitext]

Kända personer som bott i området inkluderar bland annat författarna Alf Henrikson, Eyvind Johnson[30] och Bertil Malmberg,[31] kompositören Lars-Erik Larsson[32], politikern Karl Kilbom,[30] stadsplanedirektören Hans Wohlin och krögaren Melker Andersson[33]. Bland de nutida invånarna finns bland andra justitierådet och ambassadören Hans Danelius, komikern Jonas Hallberg samt Git och Ignas Scheynius.

Gatu- och kvartersnamn[redigera | redigera wikitext]

De flesta gatorna i Södra Ängby är uppkallade efter konstnärer, däribland:

Gata[34] Konstnär[35] Levnadsår
Aroseniusvägen Ivar Arosenius 1878–1909
Börjesonsvägen John Börjeson 1835–1910
Carl Larssons väg Carl Larsson 1853–1919
Egron Lundgrens väg Egron Lundgren 1815–1875
Ehrenstrahlsvägen David Klöcker Ehrenstrahl 1628–1698
Ernst Josephsons väg Ernst Josephson 1851–1906
Gustaf Lundbergs väg Gustaf Lundberg 1695–1786
Hasselbergsvägen Per Hasselberg 1850–1894
Höckertsvägen Johan Fredrik Höckert 1826–1866
Karl Nordströms väg Karl Nordström 1855–1923
Martinvägen Elias Martin 1739–1818
Molinvägen Johan Peter Molin 1814–1873
Per Ekströms väg Per Ekström 1844–1935
Per Hörbergs väg Pehr Hörberg 1746–1816
Pilos väg Carl Gustaf Pilo 1711–1793
Richard Berghs väg Richard Bergh 1858–1919
Roslinvägen Alexander Roslin 1718–1793
Zornvägen Anders Zorn 1860–1920

Övriga gator inom området är Ängbyhöjden, Palettgränd och gränsgatorna Färjestadsvägen (tidigare del av Vultejusvägen) och Blackebergsvägen.

Kvartersnamnen hämtades från teaterns funktioner och delar, så som Dirigenten, Vridscenen, Sidologen, Orkesterdiket, Sufflörluckan, Stjärnspelet, Kulissen, Mellanakten och så vidare.[36]

Panorama[redigera | redigera wikitext]

Södra Ängby med Ängbyhöjden och Ängbybadet från Mälarens is, februari 2011. Foto: Holger Ellgaard.
Södra Ängby med Ängbyhöjden och Ängbybadet från Mälarens is, februari 2011. Foto: Holger Ellgaard.


Service[redigera | redigera wikitext]

Södra Ängby skola, 2008.

Trots att stadsdelen huvudsakligen består av villor finns flera daghem och även Södra Ängby Skola som omfattar årskurs F–9. Skolbyggnaden uppfördes 1946 efter ritningar av arkitekten Ture Ryberg. Skolan renoverades samt byggdes till år 2008/2009.[37]

Vid Färjestadsvägen finns tennisbanor, och vid Ängbybadet finns en båtklubb och en sommaröppen restaurang. Vid Ängbyplan finns bland annat två asiatiska restauranger, en pizzeria och pub (Lilla Riviera), brödbutik (Gateau) och frisör. Vid Islandstorget finns även en bensinstation, och där ligger även Ängby kyrka.

Södra Ängby villaförening ger ut en egen tidskrift samt driver en informativ hemsida.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Tunnelbanans gröna linje stannar vid stationerna Ängbyplan och Islandstorget på motsatta sidor av området. Från Ängbyplan till T-Centralen (Stockholms city) tar det 23 minuter. På ett promenadavstånd på cirka 1,5 km söderut finns även Nockebybanan. Vid Islandstorget stannar även SL-bussar till bland annat Solna kommun och Sundbyberg. Bromma flygplats ligger 5 km bilväg från Ängbyplan. Det är 7 km till E4 (Essingeleden) och 9 km till E18. Avståndet till den planerade biltunneln för E4 ("Förbifart Stockholm") blir ca 4 km.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Världsarvet Den vita staden i Tel Aviv har nämnts som jämförelse,[2] men detta stora stadsområde uppvisar ej samma typ av koncentrerade villabebyggelse som Södra Ängby. Jmf även en:Category:Modernist heritage districts.
  2. ^ Exakt markareal 112 hektar samt vatten 9 hektar och 1 744 invånare.[4] Jämför även tabellen i artikeln om Västerort (version 8 mars 2008).
  3. ^ Medelinkomsten är 501 500 (bland samtliga förvärvsarbetande över 16 år), och 83% har eftergymnasial utbildning (bland befolkningen 25–64 år).[9]
  4. ^ Priserna har stigit ca 4153/151=27,5 gånger från 1933 till 2006,[10] vilket ger villapriser i dagens penningvärde på ca 40 000 kr * 27,5 = 1,1 miljoner kr respektive 100 000 kr * 27,5 = 2,75 miljoner kr, det vill säga omkring 1/5 av dagens marknadsvärde.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andersson 2000, s. 41
  2. ^ Wisth 2008
  3. ^ Sidenbladh 1981
  4. ^ Stockholms stad 2007
  5. ^ Ringstedt 2013
  6. ^ Andersson 2000, s. 12
  7. ^ Andersson 2000, s. 36 ff
  8. ^ Wettergren & Stödberg 2004
  9. ^ Statistikkontoret
  10. ^ Riksbanken 2006
  11. ^ Andersson 2000, s. 20
  12. ^ Olofgörs 2001, s. 142
  13. ^ Andersson 2000, s. 38
  14. ^ Hultin, Österling & Perlmutter 2002, s. 229
  15. ^ Andersson 2000, s. 104
  16. ^ Olofgörs 2001, s. 168
  17. ^ Sax 1989, s. 74
  18. ^ Andersson 2000, s. 119
  19. ^ Olofgörs 2001, s. 93
  20. ^ ”Riksintressen för kulturmiljövården – Stockholms län (AB)”. Riksantikvarieämbetet. 2013-09-11. Arkiverad från originalet den 2013-12-03. http://web.archive.org/web/20131203002441/http://www.raa.se/wp-content/uploads/2013/09/AB_riksintressen.pdf. Läst 2013-11-29. 
  21. ^ Stadsbyggnadskontoret 1995
  22. ^ Andersson 2000, s. 19
  23. ^ ”Birgitta Hahn”. Lexikonett Amanda. http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=22284. Läst 2013-11-12. 
  24. ^ ”FDC 7 2013 – Stockholms stadsarkiv”. Svenska FDC-sällskapet. 2013-03-14. http://svenskafdc.se/fdc-7-stockholms-stadsarkiv/. Läst 2013-11-12. 
  25. ^ ”Stockholms stads världsminne som frimärke”. Svenska Unescorådet. http://www.unesco.se/stockholms-stads-varldsminne-som-frimarke/. Läst 2013-11-12. 
  26. ^ ”Protokoll Stadsbyggnadsnämnden”. Stadsbyggnadsnämnden. 2013-10-17. http://www.sodra-angby.se/images/stories/2013/Stadsbyggnadsnamnden_131017.pdf. Läst 2013-11-12. 
  27. ^ ”Blackebergsvägen”. Stockholms stad. 2013-10-21. http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/blackebergsvagen/. Läst 2013-11-12. 
  28. ^ ”Markanvisning för bostäder invid Zornvägen norr om Södra Ängby skola på del av fastigheten Norra Ängby 1:1”. Stockholms stad. 2008-12-08. http://insyn.stockholm.se/insynTransFrameMain.aspx?id=42&nodeid=322487. Läst 2013-11-12. 
  29. ^ ”Markanvisning för bostäder utmed Färjestadsvägen 5-11 på del av fastigheten Åkeshov 1:1”. Stockholms stad. 2009-03-30. http://insyn.stockholm.se/insynTransFrameMain.aspx?id=42&nodeid=340122. Läst 2013-11-12. 
  30. ^ [a b] http://langreinatlandet.blogspot.se/2012/03/eyvind-johnsons-villa.html
  31. ^ facebook.com: Södra Ängby
  32. ^ Svenska Dagbladet 1995
  33. ^ Bromma Paper (4): sid. 12 ff. 2011. 
  34. ^ [1]
  35. ^ Andersson 2000, s. 144 ff
  36. ^ Detaljplan: Grundkarta, Stadsbyggnadskontoret 1995
  37. ^ Södra Ängby Skola - officiell webbplats

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]