Bladvass
 |
Det har föreslagits att Vass (växt) bör infogas här. (2014-10) (Se diskussion) |
| Bladvass | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Gräs Poaceae |
| Släkte | Vass-släktet Phragmites Adans., 1763 |
| Art | Bladvass P. australis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Phragmites australis | |
| Auktor | (Cav.) Steud., 1840 |
Bladvass, vass eller rörvass (Phragmites australis) är en art i växtfamiljen gräs. Denna art anses ofta vara den enda i vass-släktet (Phragmites).
Äldre svenska namnformer (1800-tal) är kasa, takrör och skärvass[1]
Synonymer
- Arundo phragmites (L.)
- Phragmites communis (Trin.)
Beskrivning
Bladvass kan bli upp till 5 meter hög och ungefär lika lång under mark, i Norden dock bara 1–4 m hög. Jordstammen är krypande och oftast under vatten. Från denna skjuter strån upp. Bladvassens strån är släta, utan hår eller åsar, och har många nod. Bladen är 20–30 mm breda och kan bli en halv meter långa men oftast mindre. Snärpet är omvandlat till hår. Blomställningen är småax i vippa. Småaxen är violetta och smala, med 2-6 blommor och rikligt med ljusa hår. Vippan är yvig, 10–30 cm lång och sitter kvar hela vintern.[2] Bladvass växer i de flesta sorters sjöar och våtmarker, men trivs bäst i näringsrika sjöar.
Ett vasstrå kallas, i synnerhet i litterära sammanhang, för rö, till exempel i uttrycket som ett rö för vinden. Det grekiska ordet phragma betyder "vägg, stängsel". Redan Plinius d.ä. använde Phragmites som namn på bladvassen. Artepitetet australis betyder sydlig, men arten finns över hela världen.[3]
_Phragmites_australis.jpg)
Kultur
Bladvass har använts som konstruktivt element i arkitekturen i Sumer sedan åtminstone 3000 f.Kr.. Det används blandat med lera till väggar, och buntat till taktäckning.
Bladvassblad har enligt folklore varit det som i Bibelns legend om Jesus-barnet bäddades med i krubban. Till minne av detta har man haft för sed att strö ut vassblad på golvet i stugan under julhelgen.[4] Detta kan jämföras med bruket att istället för vass strö ut hackat enris på golvet.
Vass användes förr i tiden för utfodring av boskap och även som ett effektivt bränsle. Askan kan användas som ett finfördelat gödningsmedel. 2 1/2 kg torkad vass motsvarar 1 liter olja i värmevärde.
Bygdemål
| Namn | Trakt | Not |
|---|---|---|
| Brake | Södermanland | [5] |
| Blister | Hälsingland | Samma namn används även för jolster, Salix pentandra) [4] |
Näringsvärde
Jordstammen innehåller cirka 7% sockerarter och kan ätas kokt eller rå. Även om den är svårplockad under vinterhalvåret så kan den skördas hela året. Vass betraktas som en av de 14 viktigaste vilda växterna i Sverige i en överlevnadssituation.[6]
Förväxling har skett med den dödligt giftiga roten av sprängört. Tillagning av sprängörtsrot ger ett välsmakande mos som en stund senare ger upphov till epilepsiliknande anfall, som kan leda till döden.
Källor
- ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, andra bandet, Stockholm 1803. Tillgänglig på Archive.org
- ^ Den nya nordiska floran. Bo Mossberg, Lennart Stenberg. ISBN 91-46-17584-9
- ^ Växternas namn. Jens Corneliusson, Wahlström & Widstrand 1997. ISBN 91-46-17102-9
- ^ [a b] [1] i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 47, Gleerups, Lund 1862…1867 / faksimilutgåva Malmö 1962
- ^ ”Handbok Överlevnad”. Svenska Armén, 1988
Externa länkar
- Den virtuella floran
- Vass i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- ITIS
Wikimedia Commons har media som rör Bladvass.
