Bosjökloster

Bosjöklosters slott
Slott
Bosjöklosters slott från söder
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Kommun	Höör
Koordinater	55°52′38″N 13°31′07″Ö
Kulturmärkning
Enskilt byggnadsminne	8 juni 1993
- Beteckning i BBR	del av Bosjökloster 1:593 och 1:740
Ägare	familjen Bonde
Färdigställande	Medeltiden
GeoNames	8128806
Webbplats: Bosjökloster Slott & Trädgårdar

Bosjökloster är ett slott i Bosjöklosters socken i Höörs kommun. Slottet har gett namn åt socknen med samma namn, som slottet är beläget i.

Slottet ligger vid Ringsjön. Det grundades vid mitten av 1100-talet. Slottsanläggningen, där Bosjöklosters kyrka ingår, har borggård, rosengård, trädgårdsterrasser och örtagård. På slottet finns konstutställningar, restaurang och museum. Skånedagarna i början av september är det största av flera årliga evenemang. Sedan 2009 arrangeras sommarkonserter under namnet Musik på Bosjökloster. På Bosjökloster, i trädgårdsmästarebostället precis söder om kyrktornet, föddes 1892 den kände tonsättaren Hilding Rosenberg.

Mellan riksväg 23 och slottet ligger Bosjökloster golfklubb.

Historia

Bosjökloster före ombyggnaden på 1850-talet.

Bosjöklosters kyrka i dag.

Medeltiden

Bosjökloster var ett av de tre medeltida nunnekloster som fanns i Skåne. Övriga var Börringe kloster samt S:ta Maria & S:t Peders kloster i Lund. Samtliga nunnekloster tillhörde benediktinerordnen.

Bosjökloster uppfördes på en stor ö i Ringsjön. Ringsjöns vattenyta var nämligen före 1800-talet betydligt högre än i nutid.

Genom ett bevarat påvebrev, utställt av påven Lucius III omkring 1182, tar påven klostret i sitt beskydd. I brevet framgår att det kunnat grundas genom en donation av en storman vid namn Tord. Denne levde fortfarande vid brevets utställande. Tord donerade 31 gårdar till klostret samt hälften av allt fisket i Ringsjön. Den andra hälften skulle tillfalla klostret vid hans död. Det framgår också att klostret styrdes av en priorissa vid namn Julian, alltså inte av en abbedissa. Detta visar att klostret var underställt ett av ärkestiftets huvudkloster som hade att tillsätta en prior för att bevaka dess ekonomiska transaktioner. Den först priorn var också en munk, Petrus, från Allhelgonaklostret i Lund.

Bosjökloster var en mycket rik klosterstiftelse. Dess gårdsbestånd utökades fram till slutet av 1300-talet med ytterligare 64 gårdar. Vid tiden runt 1400 ökas klostrets tillgångar väsentligt. Då skänks inte mindre än 108 nya gårdar till nunnorna. Vid slutet av medeltiden år 1525 uppgick hela gårdsbeståndet till 216 gårdar i Skåne. Till detta godsinnehav ska läggas den avgift som varje nyinträdd nunna hade att betala som engångsavgift. Denna uppgick till exempel 1402 till 20 mark silver per novis och 1502 till 100 mark penningar. Dessutom var klostret befriat från ett flertal skatter. Merparten av nunnorna hämtades således från de rika Skånesläkterna. Man finner ett flertal adelsdamer i klostret, bland annat från släkterna Galen, Rosensparre och Thott.

Klosterbyggnaderna

Den östra klosterlängan.	Absiden.	Klosterkyrkans interiör.

Genom stora ombyggnader på 1800-talet har mycket av den medeltida bebyggelsen försvunnit eller sargats svårt. CG Brunius arbetade på 1850-talet med själva kyrkan medan Helgo Zettervall på 1870-talet förändrade de östra och södra längorna. Den klosterlänga som en gång bildade den västra klosterbegränsningen hade då redan tidigare försvunnit men finns avbildad som ruin på ett kopparstick från 1680-talet.

Klosterkyrkan består av en absid, ett relativt litet kor, ett mycket högt långhus samt västtorn. Absiden är speciell, uppförd av sandsten med vertikala lisener och en utvändig, lågt placerad murnisch. Den har stora likheter med absiden från den närbelägna Fulltofta kyrka och kan dateras till mitten av 1100-talet. Västtornet tillkom under Brunius restaurering. Tidigare hängde kyrkklockorna i en fristående klockstapel på kyrkogården norr om kyrkan. Vid ombyggnaden på 1850-talet försvann också de fyra små fönster som satt högst upp på långhusets sydsida. I stället insatte Brunius höga fönster både i den södra och norra långhusmuren.

Helgonet S:ta Apollonia i klosterkyrkan.

Nunnorna har haft tillträde till klosterkyrkan från andra våningens i den västra längan. Vid undersökning av kyrkans södra långhusmurs västra del 1983 påträffades nämligen en igenmurad ingång högt upp på muren. Från klosterlängan har alltså nunnorna kommit ut på en träbalkong i kyrkans västra del. Här har de hållit sina mässor. I kyrkans västra gavelmur har påträffats en mängd inmurade så kallade ljudkrukor vilka haft till funktion att förstärka nunnornas sång. Sådana ljudkrukor påträffat vanligast i koret där korsången framfördes. Placeringen i västra gavelmurens övre del stödjer således att det var här nunnorna vistades under mässan. Kyrkan kor är dessutom alldeles för litet att rymma ett helt klosterkonvents nunnor.

I koret finns på norra sidan av tribunbågen en välbevarad kalkmålning av helgonet Sankta Apollonia. Målningen är utförd på 1400-talet efter det att man slagit valvet i koret. Apollonia var en jungfru som enligt legenden led martyrdöden på 250-talet efter att man dragit ut alla hennes tänder. Hon är därför fortfarande tandläkarnas skyddshelgon. På bilden i Bosjökloster håller hon en stor smedtång i handen på vilket det sitter en utdragen tand. Varför detta helgon fått en så framträdande plats i klosterkyrkan är inte klarlagt. Kanske ägde nunnorna en relik efter helgonet som ingått i de vallfärder till kyrkan som påven flera gånger gav avlat för.

Efter medeltiden

Gravsten över Thale Ulfstand och hennes män.		Epitafium över Thale Ulfstand och hennes släkt.

Efter reformationen drogs klostret in till kronan 1536 och gavs i förläning till Torben Bille, Lunds siste ärkebiskop. Nunnorna fick emellertid bo kvar under sin livstid. Efter Torben Billes död 1551 övergick det till Hans Barnekow. 1560 skiftades godset mellan fru Thale Ulfstand och Sten Rosensparre. Samma år flyttade de sista nunnorna från Bosjökloster till det forna S:t Peders kloster i Lund.

Med Thale Ulfstand kom det forna klostret i en kraftfull kvinnas hand. Hon hade 1552 gift sig med Poul Laxmand men efter tre barnfödslar dog hennes man. Thale Ulfstand kom att som änka sitta på Bosjökloster under resten av sitt liv. Midsommarafton 1562 drunknade hennes son Holger Laxmand i Ringsjön. Han finns avbildad på en gravsten som i dag står i kyrkans tornrum.

I kyrkans kor hänger på den norra väggen ett stort målat epitafium över de adliga familjerna Ulfstand och Laxmand. Under epitafiet finns en text som anger de avbildades namn och dödsår. Fru Thale Ulfstand knäböjer i mitten och hennes dödsår har endast angetts med en etta. Hon var den sista som dog av alla avbildade och hennes dödsår 1604 målades aldrig dit. Epitafiet måste därför vara gjort före 1600-talet.

På en praktfull gravsten i västra långhusmuren avbildas fru Thale tillsammans med sin man Povel Laxmand, död 1557, och deras son Poul Laxmand, död 1579. På en annan gravsten finns hennes dotter Birte Laxmand med sin förste man Peter Bille, död 1581 samt hennes andre make Corfitz Grubbe, död 1592. Fru Thale och hennes man finns också avbildade på målningar på altarskåpets dörrar. Detta altarskåp är troligtvis tillverkat under 1510-talet och skänktes till kyrkan 1588 av Birte Laxmand.

Efter fru Thales död 1604 kom Bosjökloster snart i släkten Becks ägo. 1628 övertogs slottet av Jochum Beck. Han var en av Danmarks rikaste män. Efter misslyckade affärer med bl.a. Andrarums alunbruk tvingades han sälja godset till den mäktige Corfitz Ulfeldt, gift med den danske kungen Kristian IV:s dotter Leonora Christina: Corfitz blev under kriget mellan Sverige och Danmark 1657-1658 dansk förrädare då han gick i tjänst hos svenskkungen Karl X Gustav. Den svenska kronan övertog Bosjökloster, och först 1735 lyckades hans barnbarn Corfitz Ludvig Beck-Friis återfå godset. När friherre Lave Beck-Friis avlidit såldes slottet 1908 till släkten Bonde. Nu drivs Bosjökloster av Tord Bonde (f.1941), och slottet är sedan 1962 öppet för allmänheten.

Källor

• Gottfrid Björkelund: Bosjöklosters historia. Lund 1945.
• Theodor Wåhlin: Studier i Bosjöklosters kyrkas historia. Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Handlingar, Antikvariska studier III, 1947.
• Erik Cinthio: Benediktiner, augustiner och korherrar. Skånska kloster. Skånes hembygdsförbunds årsbok 1987/1988.

Externa länkar

• Bosjökloster, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
• Bosjö-Kloster i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
• Bosjökloster slott
• Om Bosjökloster, Sylve Åkesson