Svaneholms slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 55°30′03″N 13°28′41″Ö / 55.50083°N 13.47806°Ö / 55.50083; 13.47806
Svaneholms slott
Slott
Svaneholms slott
Svaneholms slott




Land  Sverige
Landskap Skåne
Kommun Skurup
Koordinater 55°30′03″N 13°28′41″Ö / 55.50083°N 13.47806°Ö / 55.50083; 13.47806
Kulturmärkning
Enskilt byggnadsminne 20 maj 1968
 - Beteckning i BBR Svaneholm 2:1
Byggherre Maurits Jeppsen Sparre
Ägare Svaneholms slotts andelsförening
Byggstart 1530
Webbplats: Svaneholms slott
Innergården

Svaneholms slott är ett slott i Skurups socken i Skurups kommun.

Huvudbyggnaden är kringbyggd i fyra tegellängor. Äldst är längan med portgången. Dess planlösning överensstämmer i huvudsak med senmedeltidens fasta stenhus, till exempel Glimmingehus. Övriga längor är byggda något senare. Alla längorna hade från början tre våningar. Kreneleringar och två blindvåningar på en av längorna tillkom 1694-1705.

Svaneholm har inte fått mycket av renässansens prydnadselement; de enda utsmyckningarna är trappgavlarna och den smala vita murfrisen som löper runt slottets utsida. Källaren består av ett avlångt rum, där slottets garnison var förlagd. På första våningen finns riddarsalen och på den andra borgsalen ("fruestugan"), där damerna vistades. På vindsvåningen finns ett skytteloft med skyttegluggar och kastgluggar.

Slottet ägs av Svaneholms slotts andelsförening. I parken ordnas sommartid konserter, utomhusvigslar och andra aktiviteter. Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening driver en del av slottet som museum. I en annan del finns en restaurang.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Svaneholm började byggas på en holme i Svaneholmssjön omkring 1530. Byggherre var Maurits Jeppsen Sparre, som övergav den numera försvunna borgen i Skurups by till förmån för Svaneholm. 1611 tillföll Svaneholm Prebend Gyllenstjärna genom arv och köp. Axel Gyllenstjärna testamenterade slottet till sin systerson Axel Julius Coyet, men hans syster Sofia lyckades få halva slottet genom en process. Denna halva köptes 1751 av Gustav Julius Coyet.

1782 ärvde Rutger Macklean slottet, varefter han genomdrev omfattande reformer av jordbruket i trakten. Han lät dessutom fylla igen vallgraven kring slottet. 1816 ärvdes Svaneholm av Kjell Kristoffer Bennet. 1839 såldes det så till Carl Johan Hallenborg. Det köptes 1882 av Carl Augustin Ehrensvärd, som var gift med Eva Hallenborg. När Ehrensvärd dog 1935 köptes slottsbyggnaden och parken av andelsföreningen.

Mackleanrummet[redigera | redigera wikitext]

En av de största attraktionerna i Svaneholm slott är Mackleanrummet, som byggdes direkt när Rutger Macklean hade flyttat in i slottet 1782. I Mackleanrummet finns en utställning om Rutger Mackleans liv och verk. Där visas en del tillhörigheter till Macklean, såsom hans skrivbord, klocka, klädesplagg och framför allt hans bibliotek med de böcker som finns kvar. Bland övriga inventarier i Mackleanrummet kan nämnas enskifteskartan av 1785 och baronens golvur. På väggarna hänger porträtt av Macklean. I biblioteket fanns 700 volymer, men hälften av böckerna blev sålda på en auktion i Lund efter hans död år 1816. Bland de bevarade böckerna finns bland annat lantbrukslitteratur samt naturvetenskapliga verk. Dessutom finns en pedagogisk bok som handlar om hans intresse för skolan. Även politisk litteratur intresserade Macklean. Han var, för att vara adelsman, ovanligt radikal för sin tid. På hyllorna kan man hitta böcker på olika språk där den franska revolutionens idéer presenteras. [1] [2]

Spöken[redigera | redigera wikitext]

På slottet finns en utställning om de spöken som somliga tror hemsöker slottet. Det har aldrig blivit vetenskapligt bevisat att det skulle existera några spöken på slottet, men många har haft upplevelser som de betraktat som spöklika. Håkan Cerne, som för närvarande bor på Svaneholm, har aldrig mött något spöke på de 15 åren han har bott där.

Spöken som har påståtts hemsöka Svaneholms slott:

  • Vita frun (vålnad) – Vitklädd med långa svarta lockar.
  • Mannen med slängkappan – Påstås vara Fredrik II av Danmark på jakt efter ungdomskärleken Anna Hardenberg.
  • Grå munken – Murades in i källarvalven, trots det så hjälper han till att bära tunga drickbackar från källaren.
  • Vackra damen – En intrigmakerska som ska ha mördat sin man.
  • Håriga mannen – Ligger under sängar och sträcker fram sina håriga armar.
  • Skytten – Väcker folk med sina gevärsskott.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svaneholm: årsskrift 1997. Skurup: Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening. 1986-. Libris 687412 
  2. ^ ”Svaneholms Slotts hemsida”. http://svaneholm.com/index.php?sida_id=111. Läst 31 maj 2013. 
  • Mårtensson, Eric (2002). Svaneholms slott: kortfattad historisk vägledning (12., utök. uppl.). Skurup: Svaneholms slott och museum. Libris 9122937. ISBN 91-630-8507-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]