Botulinumtoxin
| Botulinumtoxin | |
|
|
| Kemisk formel | C6760H10447N1743O2010S32 |
|---|---|
| CAS-nummer | 93384-43-1 |
| Faror | |
| Huvudfara |
 Mycket giftig |
| NFPA 704 |
4
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Botulinumtoxin (eller botulinustoxin) (BLT) är ett toxin som produceras av bakterien Clostridium botulinum och orsakar botulism. BLT räknas som ett av de mest potenta naturliga toxin som överhuvudtaget existerar, där dödlig dos uppgår till endast 2 - 3 µg (mikrogram).
Rent toxin uppges vara sex miljoner gånger giftigare än skallerormsgift. Ett snapsglas av detta nervgift räcker för att döda samtliga Sveriges invånare och drygt 12 kg av ämnet räcker för att döda hela jordens befolkning. Botulinumbakterien förekommer naturligt i jord med mera i naturen. Botulinumförgiftning inträffar främst vid hemmagjord konservering av livsmedel där bakterien tillåts tillväxa under anaeroba förhållanden (syrefri miljö). Vitlök i olja är särskilt riskabelt. Honung kan innehålla sporer från Clostridium botulinum och ska inte ges till barn under två års ålder.[1]
BLT är ett så kallat AB-toxin, som består av två delar. B-delen ansvarar för att toxinet skall komma in i rätt cell. Det sker genom att den binder specifikt till cellmembranet på det presynaptiska motoriska axonet i kopplingspunkten mellan muskelcell och nervcell. Här transporteras toxinet in i cellen via endocytos, och väl inne i cytosolen börjar A-delen verka. Den hämmar exocytos av vesiklar med neurotransmittorn acetylkolin. Signalöverföringen mellan den efferenta motoriska nerven och muskelcellen är därmed störd, vilket leder till paralys (förlamning). Både den motoriska nerven och muskeln genomgår så småningom atrofi.
Botulinumbakterien Clostridium botulinum är nära besläktad med stelkrampsbakterien Clostridium tetani och tetanustoxinet (eller stelkrampstoxinet), som också är ett AB-toxin, har en identisk A-del som Botulinumtoxinet. Det är alltså bara B-delen, som tar sig in i rätt värd, som skiljer de två toxinerna åt. Tetanustoxinet drabbar dock inhibitoriska nervändar så att signaler till muskler inte avtar vilket leder till kramp.
Innehåll |
[redigera] Användningsområden
[redigera] Medicin
Botulinumtoxin används i en mycket försvagad form under namnen Botox, Xeomin, Dysport och Neurobloc för förlamning av till exempel muskler och svettkörtlar. Till exempel icke-kirurgiska skönhetsingrepp framförallt utslätning av rynkor, behandling vid ymnig svettning, hjärnskaderelaterade spasmer, migrän och även mot skelning. Kan även användas för behandling av anal fissur, d.v.s. spricka i ändtarmen.[2] Ett annat vanligt medicinskt användningsområde är vid behandling av dystoni, det vill säga olika tillstånd med sjukligt ökad muskeltonus.[3]
[redigera] Krigföring
Botulinumtoxin räknas även som ett biologiskt vapen.
[redigera] Källor
- ^ Nyfiken vital, Se upp för botulism
- ^ Maria G, Cassetta E, Gui D, Brisinda G, Bentivoglio AR, Albanese A (1998): A Comparison of Botulinum Toxin and Saline for the Treatment of Chronic Anal Fissure; N Engl J Med 338:217-220
- ^ Brin MF, Fahn S, Moskowitz C, Friedman A, Shale HM, Greene PE, Blitzer A, List T, Lange D, Lovelace RE, McMahon D (1987): Localized injections of botulinum toxin for the treatment of focal dystonia and hemifacial spasm; Mov Dis 2(4):237–254Z
