Migrän

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Migrän är en kronisk huvudvärkssjukdom som kännetecknas av mycket smärtsam pulserande huvudvärk som förvärras av ansträngning. Vanligt är att värken upplevs sitta i ena halvan av huvudet och ibland vandrandes från ena sidan till den andra. Värken kommer i anfall som kan vara i allt från en halvtimme upp till fyra dygn. Frekvensen av dessa anfall kan vara från enstaka gånger per år till flera gånger i veckan. Många med migrän upplever en förhöjd känslighet mot ljus och ljud. Det är inte ovanligt att man under ett anfall vill ligga ostörd i ett mörkt rum. Ordet migrän har sitt ursprung från grekiskans hemikrania, vilket betyder "halv huvudskål".

Innehåll

Förekomst och ärftlighet [redigera]

Enligt internationella studier uppfyller 6-9 procent av alla män och 15-17 procent av alla kvinnor diagnoskriterierna för migrän med eller utan aura och har dessutom haft minst en migränattack det senaste året.[1] Cirka 14 procent av den svenska befolkningen lider av migrän. Migrän är mer vanligt förekommande bland kvinnor. Cirka 17 procent av kvinnorna i Sverige och 10 procent av männen lider av migrän. Vanligast förekommande är migrän bland kvinnor i fyrtioårsåldern där nästan en fjärdedel har någon form av besvär med migrän. Det finns rön som tyder på att migrän är ärftligt[2]. Av dem som har migrän uppger cirka 70 procent att någon nära anhörig såsom mor, far eller syskon också har migrän.

Orsak [redigera]

Det pågår mycket forskning kring orsaken bakom migrän, men trots detta vet man ännu inte varför man får sjukdomen. Det man vet är att både smärtnerver till hjärnan och blodkärl som omger hjärnan är kopplade till migränanfall. Forskning har även visat att en signalsubstans, serotonin, har betydelse vid uppkomsten av migrän.

Olika typer [redigera]

Migrän med aura/klassisk migrän [redigera]

Migrän med aura (s.k. klassisk migrän) innebär ett förstadium till migränanfallet bestående av synupplevelser som kan påminna om blixtar eller silvertrådar i synfältet, synfältsbortfall. Personen kan även drabbas av hörselbortfall (helt eller delvis), talcenterstörningar, balansstörningar och illamående. Auran brukar börja cirka tjugo till fyrtio minuter före själva anfallet. Ett flertal mediciner som används mot migrän ska tas så tidigt som möjligt i anfallet, något som underlättas genom förvarningar i form av aura. Dock behöver inte auran följas av migrän. Cirka 20 procent av de som drabbas upplever aura.

Migrän utan aura/vanlig migrän [redigera]

Migrän utan aura (s.k. vanlig migrän) har inget tydligt förstadium även om det är vanligt att man känner sig dålig och lättirriterad.

Tyst migrän [redigera]

Tyst migrän påminner om förstadiet till klassisk migrän, då den drabbade upplever den så kallade auran med tillhörande ljus- och/eller ljudupplevelser. Det som skiljer är att de som drabbas av tyst migrän inte får den efterföljande karakteristiska huvudvärken och "enbart" får en lättare huvudvärk med åtföljande irritation.

Ögonmigrän [redigera]

Ögonmigrän (auramigrän eller retinal migrän) drabbar en av tio personer med migrän och ofta folk med högt blodtryck. Ögonmigrän yttrar sig typiskt som ett flimrande någonstans i synfältet, följt av ett gradvis ökande område med synfältsbortfall. Synfältsstörningen varar sällan mer än 20-30 minuter, Den följs ibland av en del huvudvärk. Tillståndet tycks bero på tillfälligt förändrad elasticitet i en del av hjärnans blodkärl. Ögonmigrän är helt ofarlig och leder varken till bestående synpåverkan eller till annan sjukdom. Om migränattackerna tenderar att komma ofta kan förebyggande medicinering eventuellt prövas. I så fall sker detta i samråd med neurolog. Ögonmigrän är vanligast hos yngre människor.

Utlösande faktorer [redigera]

Flertalet personer med migrän kan ange en eller flera faktorer som de uppfattar utlöser deras migränanfall. Dessa faktorer varierar mycket från person till person, men vissa är vanligare än andra: [källa behövs]

  • Stress. Ofta kommer anfallen efter det att man får tillfälle att slappna av efter en stressig period. Många klarar sig till exempel från anfall under arbetsveckan men drabbas till helgen.
  • Hormonförändringar. Det är vanligt att kvinnor får migrän vid mens och ägglossning. Många kvinnors migrän förbättras oftast under och efter graviditet medan andra får ökade besvär efter förlossning.
  • Lågt blodsocker.
  • Väderomslag[3]
  • Starkt solljus.
  • Sömnbrist.
  • Vissa läkemedel.
  • Tobak.
  • Choklad.
  • Oregelbundna mat- och sovvanor
  • Rött vin
  • Citrusfrukter
  • Starka ostar
  • Starka dofter/ljud

Behandling [redigera]

Behandling av migrän delas in i akut behandling och förebyggande behandling. Akut behandling är åtgärder som sätts in när huvudvärken har kommit medan förebyggande behandling syftar till att minska antalet huvudvärksattacker.

Akut behandling [redigera]

Ibland behövs inga läkemedel, utan det kan räcka att sova eller vila i ett mörkt rum för att huvudvärken skall avta. Vanligare är dock att det behövs någon form av läkemedel. Grundbehandlingen är då smärtstillande läkemedel, som tabletter eller stolpiller innehållande acetylsalicylsyra, ibuprofen, diklofenak, paracetamol eller naproxen. Vid illamående kombineras behandlingen ofta med ett läkemedel mot detta, till exempel metoklopramid. Om dessa läkemedel inte hjälper är det vanligt att behandla med triptaner. Tidigare användes ofta ergotaminpreparat.[4]

Förebyggande behandling [redigera]

Patienter med migrän använder ofta själv förebyggande strategier som regelbundna sömnvanor och att undvika provocerande faktorer så långt möjligt. Mer specifika icke-farmakologiska metoder som visats ha effekt är akupunktur, avslappningstekniker, kognitiv beteendeterapi och biofeedback. Vid täta migränattacker använder man ofta daglig, förebyggande läkemedelsbehandling. Vanliga preparat som används är betablockerare som metoprolol och propranolol, epilepsiläkemedel som valproat och topiramat, antidepressionsläkemedlet amitriptylin och kalciumblockeraren flunarizin.[1] P-piller och minipiller kan hjälpa om man har hormonbaserad migrän men de kan även förvärra migränen. Migrän med aura kan ibland lindras genom att hyperventilera så tidigt som möjligt när synfenomen börjar uppträda i synfältet.[källa behövs] Men detta kan likväl förvärra situationen.

Se även [redigera]

Externa länkar [redigera]

Källor [redigera]

  1. ^ [a b] Linde M: "Migraine: a review and future directions for treatment". Acta Neurol Scand 2006 114: 71-83
  2. ^ http://www.hemmetsjournal.se/Medicin/Medicin-och-halsa/Doktorn-Migran-ar-arftligt/ läst 2012-04-25
  3. ^ Mukamal, K J et al:"Weather and air pollution as triggers of severe headaches", Neurology 2009 vol 72:10
  4. ^ Hasselström m fl: "Huvudvärk" i Apoteket AB: Läkemedelsboken 2007/2008

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Migrän&oldid=20199640"