Brevik, Lidingö
| Brevik | |
| fd tätort del av tätorten Lidingö | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Kommun | Lidingö kommun |
| Koordinater | 59°21′0″N 18°12′0″Ö / 59.35000°N 18.20000°Ö |
| Area | |
| - Tätorten | 396,79 hektar |
| Folkmängd | |
| - Tätorten | 8 772 (2010)[1] |
| - Delområdet | 3 236 (2009) |
| Befolkningstäthet | |
| - Tätorten | 22,11 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Lidingö |
| Postnummer | 181 XX |
| Riktnummer | 08 |
| Tätortskod | T0108 |
| Statistikkod | 8609 |
| Geonames | 2719312 |
  Breviks läge i Stockholms län
| |
| Wikimedia Commons: Brevik, Lidingö | |
Brevik är en tidigare tätort i Lidingö kommun som omfattar bebyggelsen på hela östra delen av södra Lidingön. Brevik är även ett delområde (stadsdel) i kommunen utgör en del av tätorten och som gränsar i väster mot bostadsområdet Högberga och i öster mot Käppala.
Definitioner
Brevik definierades som egen tätort av SCB. Som sådan innefattades hela östra delen av södra Lidingön med en befolkning på drygt 8 000 personer (2005). Detta beror på att avståndet mellan bebyggelsen längs Utsiktsvägen i västra delen Högberga ligger något mer än 200 meter från bebyggelsen vid Mölnavägen i östra delen av Mölna. 2015 sammanväxte tätorten med Lidingö tätort.[2]
I kommunal statistik har delområdet Brevik [3] 3 236 invånare (2009).
Historia
_%26_Maria_Vilhelmina_(1805-1890).jpg)
Brevik tillhörde några av de första större lantbruksgårdar som etablerades på Lidingö på tidigt 1300-tal. I slutet av 1400-talet blev hela Lidingö en del av Djursholms gods som styrdes av släkten Banér. Någon gång i början av 1500-talet uppförde Banérs en större byggnad i Brevik som man förmodar utnyttjades som herresäte för Lidingös alla gårdar. På kartor från 1600- och 1700-talet är Brevik utmärkt som en symbol i form av ett torn med flagga högst upp, vilket betecknade ett herresäte i likhet med de herresäten som fanns på Bogesundslandet på den tiden, exempelvis Frössvik. Brevik kallades under denna tid för Stora Brevik för att skilja på Lilla Brevik, som låg vid Rödstugeviken i Sticklinge där en roddfärja fanns anordnad mellan Lidingö och Djursholm som bekostades av Banér. På 1750-talet bodde marinofficeren Paul Banér, gift med Anna Charlotta Kurck, född 1718 i Kazan, Ryssland, där bröllopet hölls 1751, på Breviks gård och deras tre barn anses vara födda på gården; Johan Axel, Anna Maria och Per Gustaf.
Omkring 1775 släppte Banérs sitt grepp över Lidingö och började sälja ut alla Lidingögårdar efter att laga skifte hade förrättats 1774 av Lidingölandet. I början av 1800-talet uppfördes en ny herrgårdsbyggnad till Breviks gård som beboddes av kofferdikapten Per Anders Nordvall (1794-1840) och hans hustru Maria Vilhelmina (1805-1890), född Schneiler, från cirka 1824 fram till 1879. Man antar att Nordvall köpte Breviks gård av Banérs. 1823 upprättades en ny brandförsäkring för alla fastigheter på Breviks gård vilket tyder på att Nordvalls flyttade in som nya ägare på Breviks gård vid denna tid. Paret Nordvall fick fyra döttrar; Emma Maria (1824-1909), Zelma Vilhelmina (1826-1899), Ida Amalia (1829-1912) och Hilda Permina (1838-1909). Till gården hörde flera mindre stugor för anställda drängar och pigor samt ett dussintal ekonomibyggnader som stall, ladugård och smedja.[4] Herrgårdshuset var placerad på höjden ovanför Breviken, där nuvarande Breviks centrum ligger. 1879 brann herrgårdshuset ner. Året efter tog kapten Erik Ström (1820-1888), gift med Per Anders Nordvalls dotter Emma Maria, över gården och uppförde en ny mangårdsbyggnad. 1884 köptes gården av Jean Bolinder, den ena av bröderna Bolinder som grundade Bolinders Mekaniska verkstad. 1895 såldes den vidare till Gustav Holm, verksam inom bokförlaget P.A. Norstedt & Söner.
1906 i samband med att Lidingö villastäder började uppföras av olika tomtbolag runt om på Lidingö, sålde Gösta holm Breviks gård med all skogs- och jordbruksmark till finansmannen Allan Abelius som styckade upp marken för att anlägga en villastad. Breviks herrgårdsbyggnad fick dock stå kvar och användes för olika ändamål under åren ända fram till 1987, då den beroende på dåligt skick och avsaknad av något egentligt byggnadskulturellt värde, revs för att ge plats åt nuvarande Breviks centrum.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Brevik 1950–2010[5][6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 3 379 | |||
| 1960 | 5 058 | |||
| 1965 | 6 092 | |||
| 1970 | 5 780 | |||
| 1975 | 5 850 | |||
| 1980 | 6 052 | |||
| 1990 | 6 136 | 387 | ||
| 1995 | 6 660 | 397 | ||
| 2000 | 7 074 | 398 | ||
| 2005 | 8 024 | 398 | ||
| 2010 | 8 772 | 397 | ||
Anm.: Breviks tätort sammanvuxen med Lidingö tätort 2015.
| ||||
Bebyggelse i stadsdelen/delområdet Brevik
Brevik är ett av de mest villatäta områdena på Lidingö och uppvisar en blandning av gamla 1920-tals större villor som restaurerats men i huvudsak "moderna" villor från 1960-talet och framåt. Villorna är främst koncentrerade till den södra sidan mot Halvkakssundet.
En av de mer magnifika privatvillorna från tidigt 1920-tal ägdes under musikgruppen ABBAs storhetstid av Benny Andersson och Anni-Frid Lyngstad, som på den tiden hade en svagt rosa puts, men som senare fått ny puts.
Villa Brevik
I området ligger konferensanläggningen kallad Villa Brevik. Huvudbyggnaden till Villa Brevik uppfördes 1920 av häradshövdingen Stolt och ritades av Jacob Gate. 1924 övertogs byggnaden av fastighetsbolaget Öresund och efter flera ägarbyten såldes den slutligen till HSB för att användas som utbildningsanläggning inom HSB. 1961 invigde man anläggningen under namnet HSB-skolan. 1983 genomförde man en större om- och tillbyggnad som var klar 1985. 1992 omvandlades anläggningen från en HSB-skola till en ordinär affärsdrivande konferensanläggning och bytte 1993 namn till Villa Brevik. 1997 såldes anläggningen till Christopher Bailey som utvecklat anläggningen ytterligare under åren fram till 2003 med bland annat fler hotellrum, 150 m² stor vinterträdgård, relaxavdelning, utbyggd pub och stor vinkällare.
Breviksbadet
Breviksbadet har ett utomhusbad, det så kallade "Breviksbadet". Badet invigdes 1969 och består av en utomhusbassäng i vinkel på 25x25 meter med 4 simbanor samt en del med ett mindre vattendjup på 15x15 meter. Vattnet är uppvärmt till 27 grader med hjälp av ett bergvärmesystem. Badanläggningen som i första hand är avsedd för barn i de lägre åldrarna är inhägnad på stor gräsbevuxen yta på totalt 3 ha. Anläggningen är också försedd med en mindre servering, minigolfbana, omklädningsrum, dusch och bastu. Anläggningen drivs idag (2009) av företaget Neidert Aktivitetscenter AB, som har ett arrendeavtal med kommunen som äger och svarar för merparten av kostnaderna. För att få utnyttja badet tas en mindre inträdesavgift ut.
Breviksbadets motionsgård
Företaget Hälsoskolan driver en motionsgård i Breviksbadets anläggning utan krav på medlemskap, öppet april-september med utrustning för styrketräning, bastu, toaletter och dusch. Breviksbadet med motionsgård ligger i direkt anslutning till Lidingö stads motionsslinga 3 km med kvällsbelysning och promenadstråk i området vid Kottlasjön och Långängen tillhörande Långängen-Elfviks naturreservat. Lidingöloppets bansträckning rundar Breviksbadet på den södra sidan för att sedan gå vidare norrut förbi Långängen.
Övrig bebyggelse
- Breviks centrum, ett mindre köpcentrum med omkringliggande flerbostadshus.
- Breviks båtsällskap med stor båthamn för fritidsbåtar.
- Breviks fotbollsplan.
- Breviks kyrka.
Kommunikationer
Lidingöbanan har två hållplatser i stadsdelen: Brevik och Högberga. Gåshagaleden går strax norr om Brevik med två anslutningar till stadsdelen.
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.
- ^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 18 november 2016.
- ^ Statistik från kommunen: http://www.lidingo.se/toppmeny/stadpolitik/statistikochfakta/statistik/delomradesstatistik.4.3e4dd8e0124ea0e0ce08000719.html
- ^ Gårdens omfattning finns dokumenterad i brandförsäkringen som upprättades 1823.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.
Tryckta källor
- Eric och Nils Forsgren, Lidingö - Människor och miljöer, 1995, sidan 140-142. ISBN 91-630-3812-9.
- Lidingö stadsarkiv, Brevik
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Brevik, Lidingö.
| ||||||||||||||||||||||
| |||||||||||
