Crowdsourcing

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Crowdsourcing (på svenska har termen tänktalko föreslagits[1]) är en metod att lösa problem med, eller söka förslag till problemlösning från, många andra parter. Det har till stor del blivit möjligt med Web 2.0.

Crowdsourcing kan innebära att ta ett jobb som traditionellt utförs av en uppdragstagare och sända ut det till en odefinierad, vanligen större grupp människor i form av en öppen förfrågan[2].
Konceptet medför ett bredare utbud av idéer, snabbare lösningar på komplexa problem och utgör ofta en ekonomiskt gynnsam del i ett projekt. Crowdsourcing är en projektform av öppen innovation, enskilda leverantörer är dess motsats och involverar få människor, exempelvis föräldramöten.

Vid crowdsourcing kan allmänheten bjudas in att utveckla ny teknologi, framföra en design[3] (även känd som samhällsbaserad design eller "designad av en demokrati"),[källa behövs] finslipa eller framföra olika steg för en algoritm, eller hjälpa till att ta vara på, systematisera eller analysera stora mängder data. 2011 användes crowdsourcing för att utforma Islands nya konstitution.[4]

Ibland finns det gott om pengar att hämta för individen genom crowdsourcing när arrangören lagt ut ett pris till den som lyckas bäst. Bland annat gjorde Pepsi detta 2007 där vinnaren fick 10 000 dollar som prissumma för att designa deras nya burk. Genom att låta allmänheten göra designen så sparade företaget pengar istället för att anlita dyra designers.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Termen "crowdsourcing" är en sammanbindning av de engelska orden "crowd" och "outsourcing", det användes första gången i juni 2006 av Jeff Howe i en artikel vid namn "The Rise of Crowdsourcing" i tidskriften Wired.[6][7] Howe förklarar där att på grund av att teknologiska framsteg har tillåtit billig elektronik för konsumenter har klyftan mellan proffs och amatörer minskat. Företagen kan då dra nytta av allmänhetens talanger och Howe uttalar att detta inte är outsourcing, utan crowdcourcing.


Kategorier inom crowdsourcing[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera kategorier inom crowdsourcing[8], här listas de vanligaste. Gemensamt för samtliga är att först utse en grupp, det kan vara allt från anställda inom ett eller flera företag, till stora webbaserade forum där användare eller allmänheten kan dela med sig av sina idéer. Ofta, men inte alltid, sätts lämpliga villkor i form av ekonomisk eller materiell kompensation upp för dem som lämnar bidrag. Crowdsourcingprojekt kan nyttja en eller flera av dessa punkter för sin produkt eller tjänst:

  • Den mest framgångsrika versionen av crowdsourcing kallas ibland på svenska gruppintelligens[9] (engelska: collective intelligence, crowd wisdom). Det innebär att gruppen eller allmänhetens kunskap och expertis bidrar till nya innovativa idéer.
  • Den näst mest nyttjade kategorin är crowd creation där själva skapandet eller produktionen lämnas till användarna. Många öppna källkodsprojekt faller inom denna kategori där eftersträvat resultat målas upp för att sedan uppnås med användarnas hjälp.
  • Crowd voting är ett sätt att begränsa och specialisera ett projekt genom användarna. Om idéerna uppstått genom crowd wisdom kan dessa var många och innehålla ett flertal förgreningar. Genom att låta användarna lägga sin åsikt, och kanske rösta, bland de olika alternativen kan projektledaren avgöra vilka metoder som tycks lämpa sig bäst och vilka delar som är mest efterfrågade. Ett exempel på automatiserad crowd voting är sökmotorer som placerar de sidor som besöks oftast högst i resultatlistan.
  • En annan kategori är gräsrotsfinansiering (efter engelskans crowdfunding) där folkmassan ombeds låna ut eller lämna bidrag till olika ändamål för att ett projekt ska kunna drivas igenom.

Juridiska aspekter[redigera | redigera wikitext]

För att reda ut vem som har rätt till vad och hur upphovsrätten ska regleras samt undvika missförstånd och framtida problem, så görs en aktiv handling i samband med att bidraget skickas in.
Den handlingen innehåller ett avtal som visar hur rättigheterna samt upphovsrätten regleras.[10][11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Språkrådet
  2. ^ Sloan, P: ”A Guide to Open Innovation and Crowdsourcing”, Kogan Page Limited, 2011, sid. 15.
  3. ^ Crowd Sourcing Turns Business On Its Head
  4. ^ Nanok Bie. "Sociala medier bakom Islands nya konstitution", SVTs webbplats, 10 juni 2011. Läst den 28 januari 2012.
  5. ^ ”Design our pepsi can”. http://coinnovative.com/design-our-pepsi-can-contest/. 
  6. ^ Howe, Jeff. ”The Rise of Crowdsourcing”. Wired. http://www.wired.com/wired/archive/14.06/crowds.html. 
  7. ^ Whitford, David. ”Hired Guns on the Cheap”. Fortune Small Business. http://money.cnn.com/magazines/fsb/fsb_archive/2007/03/01/8402019/index.htm. 
  8. ^ Sloan, P: ”A Guide to Open Innovation and Crowdsourcing”, Kogan Page Limited, 2011, sid. 18.
  9. ^ Politometern.se. Läst 3 december 2012.
  10. ^ ”Hur skapas Innovationer”. On Time (3): sid. 20. 2010. 
  11. ^ Gassmann, Enkel. Towards a Theory of Open Innovation: Three Core Process Archetypes.