Daniel Bergman
- För författaren Anders Erik Daniel Bergman, se Erik Dan Bergman (1869–1932).
| Daniel Bergman | |
 | |
| Född | 7 september 1962[1][2] (61 år) Danderyds kommun, Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Filmregissör, manusförfattare |
| Föräldrar | Ingmar Bergman[3] Käbi Laretei[3] |
| Släktingar | Lena Bergman (syskon) Eva Bergman (syskon) Jan Bergman (syskon) Mats Bergman (syskon) Anna Bergman (syskon) Maria von Rosen (syskon) Linn Ullmann (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Daniel Sebastian Bergman, född 7 september 1962 i Danderyd, Stockholms län, är en svensk filmregissör och sjuksköterska.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Daniel Bergman började praktisera inom filmproduktion 1975 som passarassistent på Trollflöjten. Under 1980-talet arbetade han som passare och filmelektriker, bland annat på inspelningarna av Sally och friheten, Fanny och Alexander, Offret och Il Capitano.
Han har regisserat ett dussin kortfilmer och TV-produktioner samt två långfilmer, Söndagsbarn (1992) och Svenska hjältar (1997). Efter inspelningen av dokumentärfilmen Prioritet ett (2002) om ambulanspersonal bestämde han sig för att utbilda sig till sjuksköterska.[4]
År 2021 gav Bergman ut sin självbiografi Hjärtat. Han beskriver sin barndom med barnsköterska och begränsad tillgång till sin pappa, hur han så småningom lämnade sin utstakade bana som filmare för att utbilda sig i ett yrke (sjuksköterska) där det "inte finns några masker och inga tillgjorda repliker". Genom Bergmans egen sköra livstråd med både MS och ett hjärtfel blir han skildrad både som patient och vårdare.[5]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Daniel Bergman är son till Ingmar Bergman och Käbi Laretei och halvbror till Lena, Eva, Jan, Anna och Mats Bergman samt Ingmar jr, Linn Ullmann och Maria von Rosen.
Filmografi, i urval[redigera | redigera wikitext]
- 1987 – Ägget
- 1988 – Nypan Projektionisten
- 1989 – Go´natt herr luffare
- 1989 – Kajsa Kavat
- 1990 – Storstad avsnitt 1+2 & 6-8
- 1992 – Söndagsbarn
- 1997 – Svenska hjältar
- 1998 – Förhörsledarna (Dokumentär)
- 2002 – Prioritet ett (Dokumentär)
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 2021 – Hjärtat. [Stockholm]: Bokförlaget Polaris. Libris bqpdxbjb841g41kg. ISBN 9789177956297
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ SNAC, Daniel Bergman, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, David Bergman.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ ”Daniel Bergman blir sjuksköterska”. Svenska Dagbladet. 5 september 2002. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/daniel-bergman-blir-sjukskoterska. Läst 29 november 2021.
- ^ Gunilla Brodrej (27 november 2021). ”Bergmans son känner inte tillit till människor”. Expressen. https://www.expressen.se/kultur/bocker/bergmans-son-kanner-inte-tillit-till-manniskor/.
Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]
|