Fanny och Alexander

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fanny och Alexander
Genre Drama
Regissör Ingmar Bergman
Producent Jörn Donner
Manus Ingmar Bergman
Skådespelare Ewa Fröling
Bertil Guve
Pernilla Allwin
Jan Malmsjö
Jarl Kulle
Allan Edwall
Pernilla August
Fotograf Sven Nykvist
Produktionsbolag Svensk Filmindustri
Distribution Sandrews
År 1982
Speltid 188 min
Land Sverige
Västtyskland
Frankrike
Språk svenska
IMDb

Fanny och Alexander är en svensk film från 1982. Den är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009).[1]

Innehåll

Handling [redigera]

Filmen utspelar sig i Uppsala under åren 19071909 och kretsar kring den förmögna familjen Ekdahl som domineras av en rik och begåvad änka samt hennes tre söner. Äldsta sonen Oscar driver tillsammans med sin hustru Emelie den lokala och familjeägda teatern. Paret har tillsammans två barn: Fanny och Alexander.

Då Oscar drabbas av en för tidig död, gifter sig Emelie med biskopen i staden och flyttar med barnen till hans spartanska och stränga hem. Ett helt nytt liv väntar Fanny och Alexander och vi får följa dem och övriga familjen genom sorg och glädje, ljus och mörker.

Om filmen [redigera]

Filmen hade svensk premiär i originalversion 17 december 1982 på biografen Astoria i Stockholm. Den hade nypremiär i en 312 minuter lång version 17 december 1983 på biografen Grand i Stockholm. Den versionen har visats i Sveriges Television flera gånger, bland annat 3 augusti 2007 och 26 december 2008. Båda versionerna har visats på tv och biograf även utomlands.

Filmen har även visats som TV-serie i fyra delar; denna version är helt identisk med den långa, som också var den som klipptes färdig först (trots att tretimmarsversionen gick upp på bio ett år före den längre) och alltså kan betraktas som den primära versionen.

Fanny och Alexander var, då den gjordes, den dyraste filmproduktionen någonsin i Sverige och dokumenterar många av sin tids främsta svenska skådespelare i vad som i flera fall hör till deras främsta insatser på vita duken, till exempel Gunn Wållgren som Helena Ekdahl, Jan Malmsjö som biskop Vergérus och Ewa Fröling som Emelie.

Max von Sydow och Liv Ullmann var Bergmans ursprungliga val för biskopen och Emelie[2], men de var förhindrade att medverka, i von Sydows fall tycks hans amerikanske agent ha förhindrat att han fick kännedom om anbudet. Enligt Jan Malmsjö ska von Sydow berättat för honom att det var hans livs största misstag och han beklagat sig att inte Bergman kontaktat von Sydow direkt.

Det har sagts att Ingrid Bergman var påtänkt för rollen som Helena, men det är mera osäkert. Fannys och Alexanders storasyster Amanda som förekommer i manuskriptet men inte i filmen var tänkt för Linn Ullmann.[3]

Priser [redigera]

Filmen nominerades för sex Oscar 1983 och vann fyra.

Ingmar Bergman var även nominerad i kategorierna bästa regi och bästa originalmanus.

Filmen belönades med en Golden Globe för bästa utländska film.

Rollista [redigera]

Ekdahlska huset [redigera]

Biskopsgården [redigera]

Jacobis hus [redigera]

Teatern [redigera]


Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ Gradvall et al 2009, nr. 604
  2. ^ Koskinen, Maaret och Rondin, Mats (2005) Fanny och Alexander: Ur Ingmar Begmans arkiv och hemliga gömmor s.26. 66f
  3. ^ Koskinen och Rondin 2005, s.28, 65

Tryckta källor [redigera]

Externa länkar [redigera]