De sju dygderna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

De sju dygderna, eller de sju heliga dygderna, är de positiva spegelegenskaperna till de sju dödssynderna inom katolicismen. De spelade en stor roll för etiska diskussioner och betraktelser främst under medeltiden.

De sju dygderna går tillbaka på en vida läst och uppskattad dikt av 400-talspoeten Aurelius Clemens Prudentius, Psychomachia, som beskriver kampen mellan gott och ont.

Dygderna[redigera | redigera wikitext]

Den vanligaste listan med dygderna lyder (på svenska och latin):

  1. Ödmjukhet - humilitas (motsats till högmod)
  2. Generositet - liberalitas (motsats till girighet)
  3. Kyskhet - castitas (motsats till vällust)
  4. Medmänsklighet - humanitas (motsats till avund)
  5. Måttfullhet - temperantia (motsats till frosseri)
  6. Tålamod - patientia (motsats till vrede)
  7. Flit - industria (motsats till lättja)

Katolska kyrkan skiljer mellan De gudomliga dygderna:

  • Tro, Hopp och Kärlek (där den sistnämnda kommer främst).

Och [Kardinaldygd]]erna:

Se även[redigera | redigera wikitext]