De sju dygderna
Från Wikipedia
| Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
De sju dygderna, eller de sju heliga dygderna, är de positiva spegelegenskaperna till de sju dödssynderna inom katolicismen. De spelade en stor roll för etiska diskussioner och betraktelser främst under medeltiden.
De sju dygderna går tillbaka på en vida läst och uppskattad dikt av 400-talspoeten Aurelius Clemens Prudentius, Psychomachia, som beskriver kampen mellan gott och ont.
Dygderna [redigera]
Den vanligaste listan med dygderna lyder (på svenska och latin):
- Ödmjukhet - humilitas (motsats till högmod)
- Generositet - liberalitas (motsats till girighet)
- Kyskhet - castitas (motsats till vällust)
- Medmänsklighet - humanitas (motsats till avund)
- Avhållsamhet - temperantia (motsats till frosseri)
- Tålamod - patientia (motsats till vrede)
- Flit - industria (motsats till lättja)
Man skiljer mellan:
De gudomliga dygderna
- Tro, Hopp och Kärlek (där den sistnämnda kommer främst)
och
Kardinaldygderna
- Omdöme - prudentia (den främsta dygden)
- Rättvisa - justitia
- Måttfullhet - moderantia
- Styrka - fortitudo