Desdemona

Från Wikipedia
Version från den 28 november 2017 kl. 18.29 av Voyager85 (Diskussion | Bidrag) (länk)
För andra betydelser, se Desdemona (olika betydelser).
Desdemona
Upptäckt
UpptäckareStephen P. Synnott
Voyager 2
Upptäcktsdatum13 januari 1986
Beteckningar
AlternativnamnUranus X
Uppkallad efterDesdemona
Omloppsbana
Banmedelradie62658,364 ± 0,047 km[1]
Excentricitet0,00013 ± 0,00007[1]
Siderisk omloppstid0,473649597 ± 0,000000014 d[1]
Inklination0,11252 ± 0,037° (till Uranus ekvator)[1]
Måne tillUranus
Fysikaliska data
Dimensioner90 × 54 × 54 km[2]
Medelradie32 ± 4 km[2][3][4]
Area≈ 14500 km2[a]
Volym≈ 164000 km3[a]
Massa≈ 1,8 × 1017 kg[a]
Medeldensitet≈ 1,3 g/cm3 (förutsagt)[3]
Ytgravitation (ekvatorn)≈ 0,011 m/s2[a]
Flykthastighet≈ 0,027 km/s[a]
RotationsperiodSynkron[2]
AxellutningNoll[2]
Albedo0,08 ± 0,01[5]
0,07[3][4]
Temperatur≈ 64 K[a]

Desdemona är en inre måne till Uranus. Den upptäcktes via bilder tagna av Voyager 2 den 13 januari 1986 och fick den tillfälliga beteckningen S/1986 U 6.[6] Desdemona är uppkallad efter Othellos fru i William Shakespeares pjäs Othello. Den är också betecknad Uranus X.[7]

Månen ligger vid övre änden av en grupp månar som kallas Portiagruppen, vilken inkluderar Bianca, Cressida, Juliet, Portia, Rosalind, Cupid, Belinda och Perdita.[5] Dessa månar har liknande banor och fotometriska egenskaper.[5]

Få saker är kända om Desdemona utöver dess raide på 32 km,[2] bana[1] och geometriska albedo på cirka 0,08.[5]

På Voyager 2:s bilder ser Desdemona ut som ett långsträckt föremål, och bilderna antyder att Desdemonas storaxel pekar mot Uranus. Förhållandet mellan axlarna i Desdemonas utbredda sfäroid är 0,6 ± 0,3.[2] Dess yta är gråfärgad.[2]

Desdemona kan kollidera med en av sina grannmånar, Cressida eller Juliet, inom de närmaste 100 miljoner åren.[8]

Kommentarer

  1. ^ [a b c d e f] Värdet är beräknat från andra parametrar.

Källor

  1. ^ [a b c d e] doi: 10.1086/300263
  2. ^ [a b c d e f g] doi: 10.1006/icar.2001.6597
  3. ^ [a b c] ”Planetary Satellite Physical Parameters”. JPL (Solar System Dynamics). 24 oktober 2008. http://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_phys_par. Läst 12 december 2008. 
  4. ^ [a b] Williams, Dr. David R. (23 november 2007). ”Uranian Satellite Fact Sheet”. NASA (National Space Science Data Center). http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/uraniansatfact.html. Läst 12 december 2008. 
  5. ^ [a b c d] doi: 10.1006/icar.2001.6596
  6. ^ Smith, B. A. (16 januari 1986). ”Satellites of Uranus”. IAU Circular 4164. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/04100/04164.html#Item1. Läst 29 oktober 2011. 
  7. ^ ”Planet and Satellite Names and Discoverers”. Gazetteer of Planetary Nomenclature. USGS Astrogeology. 21 juli 2006. http://planetarynames.wr.usgs.gov/Page/Planets. Läst 6 augusti 2006. 
  8. ^ doi: 10.1006/icar.1996.5568