Didrik Bildt (1756–1848)
Didrik Bildt, född 10 december 1756 på familjegodset Morlanda på Orust i Bohuslän, död 3 mars 1848 på Kårehogen i Morlanda socken, var en svensk militär.
Didrik Bildt kom i militärtjänst 1774, var kapten vid Stedingska regementet och major vid Sprengtportens regemente. Som ung major följde han Gustav III i kriget mot Ryssland, och vid stormingen av befästningarna på Elgsö 30 september 1789[1][2] blev han så illa sårad i benet av en granat att det måste amputeras. Han återvände med träben, gifte sig och fick året efter en son, Daniel (1792–1827), som blev far till Gillis Bildt, Sveriges statsminister 1888–1889. Denne var i sin tur farfars farfar till Carl Bildt .
År 1790 blev Didrik Bildt överstelöjtnant och kommendant vid Landskrona fästning. År 1797 befordrades han till överste. Han var riddare av Svärdsorden.[1]
Didrik Bildt levde med sitt träben i nära 60 år, dog vid 92 års ålder och ligger begravd i den Bildtska familjegraven vid Morlanda kyrka.
Familj
Didrik Bildt var son till Daniel Henrik Bildt, (1710–1791), till Morlanda och Allmag i Myckelby socken, modern var Johanna Christina Weinholtz (1714–1791). Didrik gifte sig i juni 1791 med Margareta Elisabet Pettersson (1764–1815), och de fick fyra barn: Daniel Fredrik (1792–1827), Margareta Johanna (1793–1857), Knut (1795–1860) samt Sofia Elisabet Agnes (1796–1881).
Se även
- Bildt, släkt.
Källor
- Svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna år 1925
- Svensk Adelskalender – 1900, Karl Karlsson Leijonhufvud år 1900
- Nationalencyklopedin
- Riddarhuset
- Tidningen Bohusläningen, 7 mars 1987 "Släkten Bildt på Allmag"