Svärdsorden
| Kungliga Svärdsorden | |
Ordens kommendörstecken samt kommendörskraschan.
|
|
| Utdelas av | Sveriges konung |
|---|---|
| Typ | Kunglig riddarorden |
| Band | Gult, med blåa kanter |
| Motto | Pro Patria |
| Utdelas för | Tapperhet i fält och till sjöss eller långvarig betydelsefull verksamhet inom försvarsmakten |
| Status | Vilande |
| Herre och mästare | Kung Carl XVI Gustaf |
| Kansler | Ingemar Eliasson |
| Grader | 5 grader samt 2 ”krigsgrader” |
| Förkortning(ar) | SO |
| Statistik | |
| Instiftad | 1748 |
| Första utdelning | 1748 |
| Senaste utdelning | 1974 |
| Rang | |
| Nästföljande (högre) | Serafimerorden |
| Nästföljande (lägre) | Nordstjärneorden |
 |
|
| Svärdsordens släpspänne. | |
Svärdsorden är en svensk kunglig orden, instiftad 23 februari 1748 av Fredrik I, som utmärkelse för officerare i krigsmakten. Svärdsorden är alltsedan ordensreformen 1975 vilande. Till orden hör Svärdstecknet, en medalj som delades ut till underofficerare, samt Svärdsmedaljen, som delades ut till underbefäl.
Innehåll |
Historia [redigera]
Orden instiftades tillsammans med Serafimerorden och Nordstjärneorden den 23 februari 1748. Svärdsorden instiftades efter mönster av den franska Sankt Ludvigsorden. Svärdsorden tilldelades officerare "för tapperhet och framstående förtjänster i krigstid samt för gangnande och långvarig verksamhet". Ordens latinska devis Pro Patria betyder För Fosterlandet.[1] Svärdsorden hade ursprungligen endast två grader: kommendör och riddare. I samband med Gustaf III:s kröning 1772 tillkom graden Kommendör med Stora Korset. 1873 delades kommendörsgraden i en I:a och II:a klass. Den senare var då avsedd endast för utländska medborgare, men från 1889 delades den även ut till svenska medborgare. Samma år delades också riddargraden i två klasser,varvid II:a klassen endast tilldelades utländska medborgare.
Grader [redigera]
Ordens grader:[1]
| Ordenstecken | Kraschan | Ordensgrad | Tillkomst | Anmärkning |
|---|---|---|---|---|
.jpg) |
 |
Kommendör med stora korset (KmstkSO) | 1772 | |
 |
 |
Kommendör av 1. klass (Km1klSO) | 1748 | |
|
Kommendör (KmSO) | 1873 | ||
 |
Riddare av 1. klass (R1klSO) | 1748 | ||
 |
Riddare (RSO) | 1889 | ||
 |
Svärdstecknet (Svm) | 1850 | ||
 |
Svärdsmedaljen (SvSM) | 1850 |
Riddare med Stora Korset [redigera]
1788, under det Ryska kriget, instiftade Gustav III en ytterligare utmärkelse, Riddare med Stora Korset av Svärdorden, kopplad till Svärdsorden. Den kan endast utdelas i krigstid, och då till högre officerare vilkas dåd betydligt inverkat på krigets förlopp. Utmärkelsen delades 1814 i två klasser och ingår i de utmärkelser som benämns såsom Svenska krigsdekorationer[2];
| Ordenstecken | Kraschan | Ordensgrad | Tillkomst | Anmärkning |
|---|---|---|---|---|
 |
|
Riddare med stora korset av 1. klass (RmstkSO1kl) | 1788 | |
|
|
Riddare med stora korset (RmstkSO) | 1814 |
Senast denna utmärkelse utdelades var 1942 då Gustaf Mannerheim tilldelades utmärkelsen av första klass.
Krigskorset [redigera]
Svärdsordens Krigskors, som instiftades 1952, är den senaste utmärkelsen som kopplats till Svärdsorden. Den ingår ingår i de utmärkelser som benämns såsom Svenska krigsdekorationer. Den utdelas i tre klasser och endast i krigstid;
- Svärdsordens krigskors av 1. klass (SOKrgK1kl) - utmärkelse i guld
- Svärdsordens krigskors av 2. klass (SOKrgK2kl) - utmärkelse i silver
- Svärdsordens krigskors av 3. klass (SOKrgK3kl) - utmärkelse i brons.
Insignier[1] [redigera]
Riddare samt Kommendörer [redigera]
- Kedjan - Består av elva svärd i guld med blåemaljerade balja med vidhängande gehäng, samt elva amasonsköldar med blåemaljerad mitt. Kedjan bäres över axlarna.
- Kraschanen - Finns i två modeller. Storkorskraschanen består av ett malteserkors i silver med gyllene kronor på silverspetsar i korsvinklarna. I korsets mitt finns en blå cirkel, på vilken tre gyllene kronor och ett gyllene svärd finns. Kommendörskraschanen är likadan bortsett från att den saknar de gyllene kronorna i korsvinklarna.
- Ordenstecknet - Finns i två modeller; riddartecknet samt kommendörstecknet. Består av ett vitt malteserkors i emalj med kronor i korsvinklarna och korslagda svärd i den övre vinkeln. I mitten finns på aversen en blå cirkel med ett gyllene svärd omgivet av tre gyllene kronor och på reversen ett upprätt svärd med en lagerkrans runt svärdsspetsen och ordens motto Pro Patria. Kommendörstecknet är något större och har dessutom korslagda, blåemaljerade, svärd i alla korsvinklar.
- Ordensbandet - Bandets färg är gult med blå kanter för det Rike Konungen skall wärna.
Riddare med Stora Korset[2] [redigera]
- Riddare med Stora Korset av 1. klassen - Ordens riddartecken i band om halsen (i kommendörstecknets storlek) samt en kraschan utformad som ett upprätt silversvärd att bäras på bröstet
- Riddare med Stora Korset - Ordens riddartecken i band om halsen (i kommendörstecknets storlek) samt en kraschan utformad som två korslagda silversvärd att bäras på bröstet
Svärdsordens krigskors[3] [redigera]
Medalj att bäras på bröstet i Svärdsordens band, på bandet sitter fäst ett upprätt svärd i utmärkelsens valör (guld, silver eller brons). Själva medaljen är upphängd i en kunglig krona och är utformad som ett malteserkors med en rung glob i mitten med Sveriges tre kronor, bakom globen ett upprätt svärd. Medaljen präglas i sin valör (guld, silver eller brons).
Riddarslag [redigera]
Riddarslag, eller dubbning, till Riddare med Stora Korset, föreskrevs av Gustaf III då denna värdighet instiftades 1788. Enligt statuterna skulle dubbningen ske under bar himmel, och inför den uppställda Krigs-hären. Dubbningen skulle förrättas av konungen, eller om han inte fanns närvarande, av arvfursten eller av den högste närvarande befälhavaren. Efter dubbningen sjöngs Te deum. Med denna ceremoni, under bar himmel, ville man förmedla att mod på slagfältet blev belönat omedelbart.[4]
Ordenshärold [redigera]
När Sverige införde riddarordnar 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd, det dröjde till 1785 innan de andra ordnarna fick sina egna härolder. Ämbetet som Svärdsordens härold har varit obesatt sedan 1872.[5]
Härolderna bar speciella Häroldskåpor och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet (se bild nedan). Ordenshärolderna blev avskaffade i och med en ordensreform 1952. Dock hade Gustaf III redan 1780 utsett en rikshärold, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden, denne fanns kvar till Ordensreformen 1974.[6]
Ordensdräkt [redigera]
De svenska riddarordnarna hade alla ordensdräkter, som de som uppnått kommendörsgrad kunde bära. Senaste gången som ordendräkt bars var vid Oscar I:s kröning 1844. Svärdsordens dräkt var i gult siden, med blå detaljer, och över axlarna bars en slängkappa i blått i siden och sammet. Runt livet bars ett skärp i blått. Hela dräkten hade samma snitt som den Nationella dräkten som instiftades av Gustaf III 1778.[7]
Bildgalleri [redigera]
-
Svärdsordens härold syns längst till vänster
-
Svärdsordens dräkt
-
Dräkt för kommendör med stora korset av Svärdsorden
-
Kedja och kraschan
-
Svärdsordens kraschan för Kommendör med stora korset ovan till höger. Svärdsordens riddarkors (1:a klassen) näst längst till höger på nedre raden.
-
Kraschan för Kommendör av Första Klass
-
Halskors för Riddare med stora korset
-
Tsar Alexander I med utmärkelsen Riddare med Stora Korset av 1 Klass som ses som ett upprätt svärd på hans bröst
-
Generalen Georg Carl von Döbeln, med Svärdsordens kraschan samt tecknet för Riddare med Stora Korset av 1 Klass på bröstet
-
Generallöjtnanten Bror Cederström med brösttecknet för Riddare med Stora Korset (två korslagda svärd) på bröstet.
.png)
.jpg)
Mottagare (urval) [redigera]
- Georg Henrik Jägerhorn, Kommendör med stora korset.
- Marskalk Mannerheim
- Pehr Sebastian Tham (1793-1875), major Riddare av Svärdsorden 9 januari 1845.
- Arthur Wellesley, hertig av Wellington, Riddare med Stora Korset
- Fabian Casimir Wrede
- Hermann Göring
- Erhard Milch
- Georg Carl von Döbeln
- Carl XVI Gustaf
- Rudolf Walden
- Johan Christopher Toll
- Gustaf Arvid Lilliehöök Riddare av Svärdsorden 27 maj 1872.
- Baltzar von Dahlheim, överste. 1748.
- Gustaf Petri, Generalmajor, skapare av det svenska hemvärnet.
- Berndt Robert Gustaf Stackelberg
Se även [redigera]
- Svenska Kungliga Riddarordnar och kungliga medaljer
- Riddarordnar i Sverige
- Ordensreformen
- Lista över ordnar
- Ordenssalarna
- Lista över riddare med stora korset av Svärdsorden
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ [a b c] http://www.arnell.cc/fortjanstordnar.htm
- ^ [a b] http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-Z/0/se&visitor={D7B2FA67-EE36-4655-8C9B-7928ED53FBF3}&listmode=0&login=&medal={140E7A0C-E19C-4490-8E04-D867C2D99556}
- ^ http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-Z/0/se&visitor={D7B2FA67-EE36-4655-8C9B-7928ED53FBF3}&listmode=0&login=&medal={6D396374-BB35-45E2-86D0-C8140DB58302}
- ^ Henrika Tandefelt, Gustav III inför sina undersåtar, Sid. 298, ISBN: 978-952-10-3916-4
- ^ http://joomla.heraldik.se/joomla/index.php?option=com_content&view=article&id=65:haerolden-i-riksordnarna&catid=25:ordnar&Itemid=45 Svenska Heraldiska Föreningen
- ^ http://www.heraldik.se/heraldica/topic.asp?TOPIC_ID=2018 Heraldiskt forum
- ^ Ordensdräkt i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1914)
Källor [redigera]
- Nordisk familjebok, tredje upplagan (1923-1937)
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Svärdsorden.
