Doughnut (ekonomisk modell)

Från Wikipedia
Doughnut-modellen

Donut- eller Doughnut-ekonomin är en ekonomisk modell som används för att mäta ekonomins prestanda i förhållande till hur människors behov tillgodoses utan att överskrida jordens ekologiska gränser.[1] Namnet härstammar från det beskrivande diagrammets form, dvs en cirkel med ett hål i mitten. Modellens centrala hål beskriver andelen människor som saknar tillgång till livets väsentligheter (hälso- och sjukvård, utbildning, jämlikhet osv.) Den yttre ringen representerar de ekologiska gränserna (planetens gränser) som livet beror av och som inte får överskridas.[2]

En ekonomi anses välmående när alla de tolv sociala grundmålen är uppfyllda utan att någon av de nio ekologiska gränserna överskrids. Denna situation representeras av området mellan de två ringarna, mänsklighetens säkra och rättvisa utrymme. Diagrammet utvecklades av Oxford-ekonomen Kate Raworth i Oxfam-rapporten A Safe and Just Space for Humanity[3] och utarbetades i hennes bok Doughnut Economics: Seven Ways to Think Like a 21st-Century Economist.

Sociala grundmål[redigera | redigera wikitext]

De tolv sociala grundmålen är inspirerade av FN:s hållbara utvecklingsmål.[4] Dessa är:

Ekologiska gränser[redigera | redigera wikitext]

De nio ekologiska gränserna kommer från begreppet planetens gränser som utvecklats av en grupp jordsystemforskare ledd av Johan Rockström och Will Steffen.[4] Dessa är:

  • Klimatförändringar - de av människan orsakade utsläppen av växthusgaser, såsom koldioxid och metan, fångar värme i atmosfären och förändrar av jordens klimat.
  • Havens försurning - när människans utsläpp av koldioxid absorberas i oceanerna, gör det vattnet surt. Till exempel minskar detta marina livsformers förmåga att bilda skelett och skal.
  • Kemisk förorening - utsläpp av giftiga ämnen i naturen minskar biologisk mångfald och sänker djurens fertilitet (inklusive människor).
  • Kväve- och fosforbelastning - ineffektiv eller överdriven användning av gödningsmedel leder till att gödningsmedel rinner ut till sjöar och hav där de orsakar algblomningar som dödar livet under vattnet.
  • Färskvattenuttag - med för stor uttag av sötvatten torkar källan som kan skada ekosystemet och vara oanvändbart efter.
  • Markomvandling - Omvandling av mark till ekonomisk verksamhet (som vägar och jordbruksmark) skadar eller avlägsnar livsmiljön för vilda djur, tar bort kolsänkor och stör naturliga cykler.
  • Förlust av biologisk mångfald - ekonomisk aktivitet kan leda till en minskning av antal och olika arter. Detta gör ekosystemen mer utsatta och kan sänka deras kapacitet att upprätthålla livet och tillhandahålla ekosystemtjänster.
  • Luftförorening - utsläpp av aerosoler (små partiklar) har en negativ inverkan på artens hälsa. Det kan också påverka nederbörd och molnbildning.
  • Ozonskiktets utarmning - viss ekonomisk aktivitet avger gaser som skadar jordens ozonskikt. Eftersom ozonskiktet skyddar jorden från skadlig strålning, resulterar dess uttunning till exempel i hudcancer hos djur.

Doughnut av världsekonomin[redigera | redigera wikitext]

Världsekonomins nuvarande tillstånd enligt Raworth

Doughnut-modellen har indikatorer som visar i vilken utsträckning de ekologiska gränserna har överskridits och de sociala grundmålen ännu inte är uppfyllda.

I Doughnut Economics: Seven Ways To Think As a 21st-Century Economist, ritar Raworth världsekonomins munk som följer. Av de sociala målen är inget livsviktigt uppfyllt för alla. Hälsa, demokrati och social rättvisa är längst från sina mål. Av de ekologiska gränserna har överskridits för klimatförändringar, kväve- och fosforbelastning, markomvandling och förlust av biologisk mångfald, medan ozonskiktets uttunning, havens försurning och sötvattenuttag ligger inom planeten gränser. Gränserna för luftförorening och kemisk förorening kvantifieras inte.

Städer som prövar doughnutmodellen[redigera | redigera wikitext]

  • 2020 – Amsterdam.[5]
  • 2020 – Brussels.[6]
  • 2021 – Cornwall.[7]
  • 2021 – Nanaimo.[8]
  • 2021 – Tomelilla. [9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Meet the doughnut: the new economic model that could help end inequality”. World Economic Forum. https://www.weforum.org/agenda/2017/04/the-new-economic-model-that-could-end-inequality-doughnut/. Läst 9 juni 2019. 
  2. ^ Monbiot, George (12 april 2017). ”Finally, a breakthrough alternative to growth economics – the doughnut | George Monbiot” (på engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/commentisfree/2017/apr/12/doughnut-growth-economics-book-economic-model. Läst 9 juni 2019. 
  3. ^ Raworth, Kate (juni 2012). ”A Safe and Just Space for Humanity” (på engelska). Oxfam. https://www-cdn.oxfam.org/s3fs-public/file_attachments/dp-a-safe-and-just-space-for-humanity-130212-en_5.pdf. Läst 29 juni 2019. 
  4. ^ [a b] Raworth, Kate (2017) (på engelska). Doughnut economics: seven ways to think like a 21st century economist. ISBN 9781603586740. OCLC 961205457. https://www.worldcat.org/title/doughnut-economics-seven-ways-to-think-like-a-21st-century-economist/oclc/961205457. Läst 9 juni 2019 
  5. ^ ”Amsterdam City Doughnut”. Läst 30 januari 2022.
  6. ^ “Donut at 4 levels in Brussels”. Läst 30 januari 2022.
  7. ^ “State of the Doughnut”. Läst 30 januari 2022.
  8. ^ “First Canadian City to adopt ‘Doughnut Economy’. Läst 30 januari 2022.
  9. ^ “Tomelilla kommun”. Läst 30 januari 2022.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Doughnut_(ekonomisk_modell)&oldid=50111482”