Biologisk mångfald

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Biodiversitet)
Hoppa till: navigering, sök

Biologisk mångfald eller biodiversitet är definierad i Konventionen om biologisk mångfald ("Riokonventionen") som:

Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

  • Genetisk diversitet är variationsrikedom bland individer eller populationer inom en art.
  • Artdiversitet är variationsrikedom av arter inom ett ekosystem eller område.
  • Ekosystemdiversitet är en mångfald av ekosystem inom ett område.

Biologisk mångfald kan åsyfta hela vår planet, ett land, ett landskap, ett kärr eller något annat specifikt område. Vissa områden har naturligt en låg grad, andra en hög grad av biologisk mångfald. Till exempel har ofta varma och fuktiga områden en större biologisk mångfald än kalla och torra områden.

Sammanfattat beskriver Biologisk mångfald livet på jorden i sin helhet.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sedan mitten av 1800-talet har drygt 200 arter försvunnit från Sverige. Flertalet av dem var aldrig särskilt vanliga här. Att de nu är borta har därför fått begränsad inverkan på de svenska ekosystemen. Samtliga dessa arter finns dessutom fortfarande kvar i andra delar världen. Under samma tid har ungefär 800 nya växt- och djurarter kommit till Sverige. Några har tagit sig hit av egen kraft, andra har avsiktligt eller oavsiktligt förts in av människan.[1]

Hot[redigera | redigera wikitext]

Hot mot biodiversitet är bland annat habitatdegradering alltså att livsmiljön förstörs eller livsmiljön blir alltför liten samt att alltför många individer i en art dödas och att föroreningar i livsmiljön påverkar negativt. Till exempel:

  • Ett hot mot den genetiska diversiteten kan vara att små grupper av djur av samma art isoleras från varandra. Individerna tvingas para sig med varandra inom gruppen. Med tiden uppstår inavel och den genetiska diversiteten minskar. Konsekvensen kan dels bli rena genetiska fel, dels att förmågan att motstå sjukdomar eller möjligheten att anpassa sig till nya villkor försämras.
  • Ett hot mot artdiversiteten kan vara direkt, till exempel att en art försvinner. Hotet kan även vara indirekt. Antag att det var en rovdjursart som försvann. Rovdjuren hade tidigare levt av att äta två andra djurarter, vilka i sin tur konkurrerade om samma föda. Detta kommer nästan undantagslöst att på sikt leda till att den ena arten konkurrerar ut den andra. Sådana samband studeras inom populationsdynamiken, en matematisk gren inom biologin.

I Norge utgörs de allvarligaste hoten mot den biologiska mångfalden, åtminstone på kort sikt, av de fysiska ingreppen i landskapet, dvs skogsbruk, jordbruk, vattenkraftverk, vägar och annan exploatering.[2]

Skäl till att bevara biodiversitet[redigera | redigera wikitext]

Arbetet med att utveckla metoder för att bevara biologisk mångfald motiveras med de ekosystemtjänster den ger upphov till och med etiska och estetiska argument.

  • Ekosystemvariation. Ekosystemen har många viktiga funktioner, bland annat syrgasproduktion, bindning av solenergi, rening av vatten och klimatreglering. En variation av ekosystemtyper behövs för att tillgodose samhällets olika behov och som livsmiljö för olika arter.
  • Artvariation. Olika arter ger oss bl a råmaterial, mat och inspiration till tekniska lösningar på problem. Man vet ofta inte vilka arter som är viktiga för ett visst ekosystems funktioner. Enligt den försiktighetsprincip som anges i Konventionen om biologisk mångfald bör i dessa fall alla arter bevaras.
  • Genetisk variation. En variation av egenskaper inom arter är nödvändig för att livet ska kunna fortsätta att utvecklas och anpassas till nya förutsättningar. Genetiska resurser är också viktiga för utveckling av nya grödor och mediciner. Ett exempel är att man ännu inte kartlagt alla växter i regnskogarna och därför vet ingen vilka medicinskt aktiva substanser naturen producerat, och som kan ge botemedel mot sjukdomar.
  • Filosofiskt och etiskt är frågan om vi har rätt att utrota andra arter överhuvudtaget. Bara för att en art inte har något värde för oss människor gör det inte arten värdelös. Den kan till exempel ha ett värde för sig sin avkomma, omgivningen eller för andra arter.

Förvaltning[redigera | redigera wikitext]

I Sverige arbetar bland annat Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna och ArtDatabanken med att försöka bevara arter och livsmiljöer. Detta görs bland annat genom arbetet med Åtgärdsprogram för hotade arter.

Forskning, helst experiment, krävs för att nå slutsatser om alternativa former av naturvårdsskötsel i skogar med naturvärden. Fortgående, långsiktig förändring av ett ekosystem utan mänsklig inblandning är en förutsättning för att skapa naturskog och för att lära sig mer om olika typer biotoper, ett område som karaktäriseras av yttre faktorer ex. en bäck eller ett gammalt träd, trädsammansättning, död ved och skogens fortlöpande förändring. Ett starkt fokus på störningsregimer bland ekologer under de sista tjugo åren har lett till att succession, har blivit en viktig process som ofta förbises.[3]

Ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål[redigera | redigera wikitext]

Ett rikt växt- och djurliv är ett av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket ansvarar för målet Ett rikt- växt och djurliv.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Biologisk mångfald”. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Biologisk-mangfald/. Läst 27 mars 2014. 
  2. ^ Claes Bernes (1993) Nordens miljö : tillstånd, utveckling och hot. Naturvårdsverket. ISBN 91-620-1126-X.
  3. ^ Frank Götmark (2010). ”Skötsel av skogar med höga naturvärden.”. Svensk Botanisk Tidskrift "104" (S1): sid. 11. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]