Ekologi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.[1] Ekologin är en ung vetenskap i snabb utveckling.[2][3]

Det är viktigt att hålla isär vetenskapen ekologi och värdeladdade begrepp som 'ekologisk'. Till exempel kan effekten av en stor miljökatastrof eller introduktionen av en främmande art i ett system tyckas vara en spännande händelse inom vetenskapen ekologi, medan det knappast anses önskvärt ur ett 'ekologiskt perspektiv'.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet ekologi kommer av tyskans Ökologie, som härleds ur eko-, av grek. oiko- (av oikos "hus", "boning"), och -logia "vetenskap", "lära" (av logos "ord"). Begreppet skapades 1866 av den tyske biologen Ernst Haeckel.[2][4]

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

Alla organismer påverkas av sin omvärld, både levande- (biotiska), och icke-levande (abiotiska) omvärldsfaktorer, som exempelvis temperatur, nederbörd, bytesdjur och växtlighet kan ge stor påverkan.[5] Det är detta som ekologin studerar. Ekologiska studier genomförs för att försöka förstå relationer mellan olika organismer och deras miljö, livsprocesser och biologisk anpassning hos organismer, förekomst och fördelning av organismer (biogeografi), transport av materia och energi genom organismsamhällen, successionsstadier i utvecklingen av ekosystem, samt mängd och fördelning av biologisk mångfald i förhållande till miljön. Föremålet för studier kan vara både enskilda individer, populationer, biotoper, ekosystem, biomer eller hela biosfären. Man kan också studera ekosystemets näringsvävar. Även olika biogeokemiska kretslopp som vattnets kretslopp eller kolcykeln studeras. Hur ekosystem påverkar biosfären kan också vara föremål för en undersökning.[6]

Delområden[redigera | redigera wikitext]

Ekologins miljöbegrepp[redigera | redigera wikitext]

Uppdelning i ekologiska zoner såsom definierat av Holdridge.

När ekologi definieras som läran om interaktionerna mellan organismer och miljön måste man vara klar över vad ekologin betyder för miljön. Miljö redovisas i ekologins sammanhang en rad skilda faktorer:

Helheten av en organisms relation eller interaktion med miljön går under benämningen ekologisk nisch.

Biosfär[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: biosfär

Med biosfär menas summan av alla ekosystem. Begreppet betecknar allt levande som finns i atmosfären, hydrosfären och litosfären.

Biom[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Biom

Biom är en regional ansamling av distinkta djur- och växtsamhällen. Biom är ett annat ord för vegetationsområde. I begreppet är samverkan och inbördes påverkan mellan de olika arterna centrala. Relationen till jordarter och klimat ingår också. Biomer är huvudsakligen urskiljbara i stor (kontinental till global) skala. Tillsammans utgör biomerna biosfären.

Biologisk mångfald[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Biologisk mångfald

Biologisk mångfald eller biodiversitet är summan av arternas mångfald, genetiska mångfalden och ekologisk mångfald ett område. Biologisk mångfald är ett begrepp som innefattar alla varianter av livsformer som finns på jorden, miljontals växter, djur och mikroorganismer, deras gener och samspelet de är en del.

Ekosystem[redigera | redigera wikitext]

Ekosystem.
Huvudartikel: ekosystem

Ett ekosystem är en modell av ett avgränsat kapitel av naturen som vi människor valt att betrakta som ett system, det vill säga en helhet. Ett ekosystem kan vara stort eller litet beroende på vad man väljer att studera, till exempel ekosystemet i havet eller i en liten damm. Alla levande varelser och den miljö som finns inom ett visst område bildar tillsammans ett ekologiskt system. Här lever djur och växter tillsammans. De påverkar varandras livsmiljöer och betingelser.

Ekologiska interaktioner[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Biologisk interaktion

Ekologiska interaktioner innebär relationer där individer av samma eller olika art påverkar varandras utveckling.

Exempelvis lever många svampar i symbios med träd. Denna interaktion gynnar båda; svampens mycel hjälper trädet att ta upp mer näring med rötterna, medan svampen får viktiga kolhydrater från trädet.

Ekologisk nisch[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ekologisk nisch

En ekologisk nisch är det levnadsområde där en enskild art kan överleva och reproducera sig. Detta avser egenskaper som temperatur, vegetation och mattillgång. För varje egenskap finns ett visst intervall där arten kan leva.

Näringskedja[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Näringskedja

Med näringskedja menas hur näringsämnen sprids och omvandlas igenom en kedja av organismer (djur, växter och liknande) som äter och/eller äts av varandra i ett ekosystem.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ekologien är en relativt ung vetenskap. Fram till omkring 1960 hade ekologin mycket liten spridning utanför akademiska kretsar. Under 1960-talet och 1970-talet ökade miljömedvetandet kraftigt och ekologiska idéer fick spridning även bland vanligt folk. Under 2000-talet har ekologiska tankegångar fått stort inflytande i naturvårdens teori och praktik.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pleijel, Håkan; Bergil Calle (2003). Ekologiboken: en introduktion till ekologins grunder. Göteborg: Avd. för tillämpad miljövetenskap, Univ. Libris 9066398. ISBN 91-88376-20-6 
  2. ^ [a b] Worster, Donald; Eklöf Margareta, Elmqvist Thomas (1996). De ekologiska idéernas historia. Stockholm: SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle). Libris 7609749. ISBN 91-7150-630-6 (inb.) 
  3. ^ Hjorth, Ingemar (2003). Ekologi - för miljöns skull. Stockholm: Liber. Libris 8870077. ISBN 91-47-05104-3 (inb.) 
  4. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Ekologi
  5. ^ [a b] ”Ne.se”. http://www.ne.se/ekologi. Läst 8 november 2011. 
  6. ^ ”Ekologi”. SLU. http://www-vaxten.slu.se/ekologi/ekologi.htm. Läst 8 november 2011. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]