Dragon (soldat)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svenska dragoner från olika tider. Från vänster: 1676, 1714, 1802 (Västgöta linjedragonregemente; till häst), 1784 (officer vid Lätta dragonerna av livgardet), 1806 (officer vid Västgöta dragonregemente), 1844 (Livregementets dragonkår; till häst) och 1906.

En dragon, franska för "drake", var ursprungligen en infanterisoldat som förflyttade sig till häst men stred till fots. Dragoner kunde dock även utnyttjas som lätt kavalleri. De var beväpnade och organiserade som infanteri, ofta med musköter eller karbiner samt blanka vapen. Dragonofficerare och underofficerare hade samma titlar som infanteriets.

Namnet kommer förmodligen ifrån de karbiner de ursprungliga franska dragonerna använde. Dess kolvar var snidade som drakhuvuden, en association till den eld som liksom ur drakkäftar kom ut från bössmynningen. En annan teori är att namnet kommer från ett av de första franska dragonförbanden som på sitt standar hade motivet av en drake; på medeltiden en symbol för styrka och stridbarhet. Bruket av att namnge ett vapen härstammar är dock äldre, då allt krutvapen hade särskiljande namn oavsett storlek som kulverin, serpentin, falk, falkonet, etc. Det är också tänkas att infanterister med sin lösa rock och brinnande tändsticka i galopp liknade en mytologisk drake.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Vapenslaget introducerat i Frankrike från slutet av 1500-talet av kung Henrik IV.

De tidiga dragonerna organiserades inte i skvadroner eller trupper som kavalleriet, utan i kompanier som fotsoldater. Dragonregementen använde sig av trumslagare i infanteristil, snarare än kavalleriets trumpetare, för att kommunicera order över slagfältet. Användningen av dragoner ökade successivt, så att de så småningom blev gendarmer. Därtill var de dessutom billigare än kavalleri.

Under napoleonkrigen fungerade dragonerna närmast som kavalleri om än inte lika tungt som kyrassiärer. Mellan 1881 och 1910 benämndes alla ryska beridna enheter (andra än kosack- och kejserliga gardets regementen) som dragoner, något som återspeglar betoningen på den avsuttna verksamheten, och en ökande förståelse av det omöjliga i att anställa historisk kavalleritaktik mot modern eldkraft.

År 1914, när första världskriget utbröt fanns fortfarande dragonregementen i den brittiska, franska, tyska, ryska, österrikisk-ungerska, peruanska, norska, svenska, danska och spanska armén. Slaget vid Beersheba, 1917, var troligen sista gången något dragonregemente genomförde en fungerande kavallerichock. Det finns återgivet i filmen The Lighthorsemen.

Dragonens roll har senare tagits över av cykelinfanteri, motoriserat infanteri, mekaniserat infanteri och helikopterinfanteri.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Gustav II Adolf använde dragoner i stor skala. Dessa kom att utrustas med en sabel, en yxa och en luntlåsmusköt, varefter många av de europeiska arméerna gjorde dessa till dragonens standarduppsättning vapen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Husar