Norrlands dragonregemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 65°34.838′N 19°09.877′Ö / 65.580633°N 19.164617°Ö / 65.580633; 19.164617

Norrlands dragonregemente
(K 4, K 8)
Norrlands dragonregemente vapen.svg
Datum 1853-2004
Land  Sverige
Lojalitet Försvarsmakten
Försvarsgren Armén
Typ Kavalleri
Storlek Regemente
Föregångare Jämtlands hästjägarkår
Efterföljare Arméns jägarbataljon
Del av Milo ÖN (1942-1955)
I 20 (1955-1976)
Milo ÖN (1976-1993)
Milo N (1993-2000)
Förläggningsort Stockholm 1894-1900
Umeå 1900-1980
Arvidsjaur 1980-2004
Färger Blått och orangegult          
Marsch "Norrlands dragoners marsch"
Segernamn Nowy Dwór (1655)
Kungliga Norrlands dragonregemente (K 4) i Umeå, 1934.

Norrlands dragonregemente, K 4 eller K 8, var ett svenskt kavalleriförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1853 och 2004. Förbandet var från 1980 förlagt i Arvidsjaur i Norrbotten.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementet härstammar från Jämtlands hästjägarkår som blev ett självständigt förband 1853 då det skildes från Jämtlands fältjägarregemente i samband med att regementet reducerades till en kår med namnet Jämtlands fältjägarkår. I det 1670 nybildade Jämtlands regemente till fot hörde föregångaren till Norrlands dragonregemente, Jämtlands kavallerikompani, som i många avseenden hade en självständig ställning, och i vilket Jämtlandsdelen av Bohus-Jämtlands kavalleri uppgick 1675. Kompaniet hade sin övningsplats på Frösön och blev indelt 1685.[2]

Regementet har haft beteckningen K 4 sedan 1928.[3][4] Historiskt sett leder det sin historia tillbaka till kavalleristyrkan Jämtlands hästjägarkår och tidigare Jämtlands kavallerikompani. Denna styrka fick namnet Norrlands dragonregemente (K 8) när den förlades i Umeå år 1901. År 1928 fick regementet beteckningen K 4 i samband med att Kungl Smålands husarregemente (K 4) avvecklades i samband med försvarsbeslutet 1925.[2]

Den 19 maj 1973 beslutades det att omlokalisera K 4 från Umeå garnison till Arvidsjaur. I april 1980 flyttade regementet in i de nya kasernerna i Arvidsjaur. Och i juni 1980 ryckte de första värnpliktiga in på regementet i Arvidsjaur. Den 20 september 1980 hölls en inflyttningsceremoni. I samband med att regementet omlokaliserades, erhöll det från den 1 april 1980 namnet Norrlands dragonregemente efter att tidigare benämnts Norrlands dragoner.[5][6] Regementet utbildade bland annat jägarsoldater, så kallade norrlandsjägare.

1802-1955[redigera | redigera wikitext]

År 1802 ändrades namnet från Jämtlands kavallerikompani till Jämtlands hästjägarskvadron. 1830 uppsattes ännu en skvadron som tillsammans med den förra bildade Jämtlands hästjägarkår vars förste chef var Georg Adlersparre. 1853 avskildes en av skvadronerna till ett Jämtlands hästjägarkår från Jämtlands fältjägarregemente, K 8.[7][8]

År 1893 utökades kåren med ytterligare tre skvadroner och ändrade samtidigt namn till Norrlands dragonregemente. Samtidigt beslutades att det nya regementet skulle förläggas till Umeå. I avvaktan på att kasernerna skulle bli färdiga var regementet under åren 1893-1901 förlagt till Drottningholm och Frösön. Gemensamma övningar genomfördes i Gustafs socken i Dalarna. Regementet flyttade in i kasernerna i på Skolgatan i Umeå år 1901. Regementet erhöll den 1 januari 1928 beteckningen K 4.[2][9][10]

1955-2004[redigera | redigera wikitext]

Norrlands dragoner.

År 1955 beslutades att reducera Norrlands dragonregemente (K 4) till bataljonsstorlek. Regementet avvecklades den 30 juni 1958, och den nybildade bataljonen uppgick den 1 juli 1958 uppgick i Västerbottens regemente (I 20). Bataljonen fick namnet Norrlands dragoner (K 4).[11][12] Vid bataljonen skulle årligen utbildas 325 beridna jägare, och omkring 75 jägare på motorcykel och cykel. Antalet hästar minskades från 400 till 360.

Den 1 september 1966 flyttade Norrlands dragoner från Skolgatan i Umeå, och samlokaliserades med Västerbottens regemente (I 20) på Hissjövägen. Där kaserner hade byggt till dragonerna. Utbildningen inriktades mot fristående jägarkompanier, som var fördelningsförband, utan hästar men försedda med Bandvagn 202. Förbandet avhästades slutligen 1970, detta genom att befälshästarna togs bort.

Generallöjtnant Carl Eric Almgren som var arméchef mellan åren 1969-1976, föreslog år 1970, som en del i Mälarkarusellen, att omlokalisera Livregementets grenadjärer (I 3) till Arvidsjaur. Regementet klarade sig från omlokalisering och blev kvar i Örebro. Istället beslutades i maj 1972 genom försvarsbeslutet 1972 att Norrlands dragoner (K 4) skulle avskiljas från Västerbottens regemente, och omlokaliseras till Arvidsjaur och där organiseras som regemente.[13]

Den 1 april 1980 erhöll det åter sitt gamla namn Norrlands dragonregemente (K 4). Den 1 april var även officiellt den första dagen i Arvidsjaur. Där ett nytt modernt kasernkomplex hade byggts. Varje skvadron fick en egen enhet i byggnaden och logementen var avsedda för jägargrupper (8 man), med egna hygienutrymmen, dagrum och särskild del med skåp för utrustningen.De första värnpliktiga ryckte in på regementet i juni samma år, och den 20 september 1980 hölls en inflyttningsceremoni.[14]

2004-[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Arméns jägarbataljon

Inför försvarsbeslutet 2004 hotades regementet av nedläggning, men genom en kompromiss i riksdagen kom regementet istället att åter att reduceras till bataljon. Norrlands dragonregemente (K 4) avvecklades som regemente den 31 december 2004, och uppgick den 1 januari 2005 som Arméns jägarbataljon (AJB) inom Norrbottens regemente (I 19). Bataljonen bibehöll sina kavalleribeteckningar samt förläggning, vilken blev Detachementet Norrlands dragoner.[15]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Regementet utbildade bland annat Norrlandsjägare.

K 4 utbildade tillsammans med Lapplands jägarregemente (I 22) jägarförband för strid på djupet av en fiendes territorium i ett subarktiskt klimat. Frånsett olika förbandskulturer har de bägge förbanden sedan 1970-talet haft snarlika taktiska uppgifter (K 4 avhästades 1967). Under 1990-talet utvecklades Norrlandsjägarbataljoner gemensamt vid de bägge regementena men i samband med nedläggningen av I 22 kom K 4 att bli ensamt vid utvecklingen av de nya Jägarbataljonerna (i detta skede inriktades Livregementets husarer (K 3) på konceptet kring luftburen bataljon). K 4 gav även understöd till svensk polis och utländska militära enheter med fokus på taktiskt uppträdande i extrema miljöer, varav beskjutning, snö, mörker och kyla är några exempel.

Detachement[redigera | redigera wikitext]

Den 3 november 1927 förlades tredje skvadronen ur regementet till, vilken började verka den 1 januari 1928, och kom att benämnas som K 4 B. Skvadronen var samlokaliserad med ett detachement ur Norrlands artilleriregemente och Signalregementet vid Norrbottens artillerikårs kaserner på Sveavägen i Boden. Kasernen på Sveavägen i Boden hade ursprungligen uppförts till Norrbottens kavallerikår (K 9). Den 1 oktober 1938 avvecklades detachementet.[16][17][18][19]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Nedan anges regementscheferna mellan 1900 och 2004. Perioden mellan 1957 och 1980, omfattade förbandet en bataljon, och där förbandschefen var bataljonschef, och underställd chefen Västerbottens regemente.[2]

  • 1957–1963: Gustaf William Frisén
  • 1963–1972: Per Ingemar Bondeson
  • 1972–1978: Claes Berthold Mikael Dieden
  • 1978–1980: Per Ulf Blomquist
  • 1980–1982: Per Ulf Blomquist
  • 1982–1984: Lars Erik Verner Wallén
  • 1984–1986: Per Stig Lennart Mohlin (tf)
  • 1986–1989: Björn Viktor Emil Lundquist
  • 1989–1992: Mertil Melin
  • 1992–1996: Johan Kihl
  • 1996–2000: Frank E H Westman
  • 2000–2003: Gunnar Söderström
  • 2003–2005: Bengt Sandström

Organisation[redigera | redigera wikitext]

1833

  • Livskvadronen
  • Alsens skvadron

2004

  • Alsens skvadron
  • Frösö skvadron
  • Umeå skvadron
  • Arvidsjaur skvadron

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Trondhiems Kavalleriregemente 1658 1659 -01-17
Norska regementet till häst 1659 -01-17 1659 -12-01
Erik Plantings regemente till häst 1659 -12-01 1660 -10
Skånska kavalleriet 1660 -10 1661
Bohus- Jämtlands kavalleri 1661 1670
Jämtlands regemente till häst 1670 1674
Jämtlands kavallerikompani 1674 1770 -05-30
Jämtlands kavalleri- eller lätt beridne dragonkompani 1770 -05-30 1802 -11-11
Jämtlands hästjägarskvadron 1802 -11-11 1830
Jämtlands hästjägarskvadroner 1830 1834 -07-13
Jämtlands hästjägarkår 1834 -07-13 1892 -12-31
Kungliga Norrlands dragonregemente 1892 -12-31 1958 -06-30
Kungliga Norrlands dragoner 1958 1980 -03-31
Norrlands dragonregemente 1980 -04-01 2004 -12-31
Arméns jägarbataljon, AJB/I 19 2005 -01-01
Beteckningar
K 8 1834 -07-30 1927 -12-31
K 4 1928 -01-01 2004 -12-31
Övningsplats och förläggningsort
Frösö läger 1802 1894
Stockholm (F) 1894 1900 -10-12
Umeå (F) 1900 -10-13 1980 -03-31
Arvidsjaur (F) 1980 -04-01 2004 -12-31

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kjellander (2003), s. 292
  2. ^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 146
  3. ^ Holmberg (1993), s. 20
  4. ^ Holmberg (1993), s. 20
  5. ^ Holmberg (1993), s. 20
  6. ^ Holmberg (1993), s. 20
  7. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 231 
  8. ^ Högman
  9. ^ Holmberg (1993), s. 20
  10. ^ Holmberg (1993), s. 20
  11. ^ Holmberg (1993), s. 20
  12. ^ Holmberg (1993), s. 20
  13. ^ Lyth (1993), s. 321
  14. ^ Holmberg (1993), s. 20
  15. ^ Dn.se (2004-12-15) Löften till Arvidsjaur löste upp knuten Läst 17 juni 2012
  16. ^ Holmberg (1993), s. 20
  17. ^ Holmberg (1993), s. 20
  18. ^ Holmberg (1993), s. 22
  19. ^ Holmberg (1993), s. 22

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Lyth Einar, Gustavsson Bengt, red (1993). Försvar i Örebro län: 1900-talet. Närkes militärhistoria, 99-0884938-7 ; 3. Örebro: Stift. Nerikes regementen. Libris 7449440. ISBN 91-630-1777-6 (inb.) 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]