Henrik IV av Frankrike

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Henrik IV av Frankrike och Navarra
Henrik IV av Frankrike och Navarra

Henrik IV (franska Henri IV), född 13 december 1553, död 14 maj 1610 (mördad), var kung av Frankrike från 1589 samt från 1572 kung av Navarra (som Henrik III) till sin död.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Son till Anton av Bourbon, hertig av Vendome, och drottning Johanna III av Navarra (Jeanne d'Albret). Arvinge till en lång linje kungar av Navarra och med detta också till kung Ludvig X av Frankrike, genom hans enda dotter Jeanne. Fadern Anton härstammade på manslinjen från Kapetingerna, genom Sankt Ludvig IX:s (Helige Kung Ludvig IX:s) yngste son Robert av Clermont.

Trots det faktum att han var protestant och hugenotternas ledare, gifte han sig 1572 med Margareta av Valois, prinsessan Margareta av Frankrike, dotter till Henrik II av Frankrike och Katarina av Medici. Under bröllopsfesten utförde katolikerna en massaker på hugenotter, den så kallade Bartolomeinatten. Henrik räddade sitt eget liv genom att övergå till katolicismen.

År 1576 ställde han sig dock återigen i spetsen för hugenotternas kamp. Han utsågs till tronföljare av sin svåger, Henrik III av Frankrike, när denne låg för döden. Katolikerna vägrade dock att erkänna "en kättarkung". Efter några års stridigheter övergick Henrik 1593 till katolicismen igen (det kända citatet "Paris vaut bien une messe"; 'Paris är väl värt en mässa') och kröntes 1594 till kung.

Inbördeskriget tog slut året därpå, 1594, och Henrik höll då sitt intåg i Paris. Katolicismen hade segrat, men genom ediktet i Nantes 1598 tillförsäkrades hugenotterna ändå en tryggad ställning i landet.

Under sin regeringstid stärkte Henrik kungamakten, förbättrade Frankrikes finanser genom att satsa på industri och jordbruk, byggde ut kommunikationerna i landet, samt skapade ett franskt välde vid Saint-Lawrencefloden i Kanada.

Henrik IV mördades 14 maj 1610 av en den katolske fanatikern François Ravaillac.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gift med 1) 1572 Margareta av Valois; äktenskapet annullerades 1600 då hon ej födde några barn.

Gift med 2) 1600 med Maria av Medici, dotter till storhertigen av Toscana.

Barn (i 2:a äktenskapet)

  1. Ludvig XIII av Frankrike (1601-1643)
  2. Elisabet (1602-1644); gift med Filip IV av Spanien
  3. Christine Marie (1606-1662); gift med Victor Amadeus I av Savojen
  4. Nicolas, hertig av Orléans (1607-1611)
  5. Gaston, hertig av Orléans (1608-1660); gift med 1) Maria av Montpensier (Marie de Bourbon-Montpensier, gift med 2) Marguerite av Lothringen)
  6. Henrietta Maria, (1609-1669); gift 1625 med Karl I av England

Henrik IV hade åtminstone 11 oäkta barn med flera mätresser. De mest kända av hans mätresser är Gabrielle d'Estrées och Henriette de Balzac d'Entragues.

Barn med Gabrielle d'Estrées:

  1. César av Bourbon, hertig av Vendôme (1594-1665), legitimerad 1596, gift med Françoise de Mercoeur.
  2. Catherine-Henriette av Bourbon (1596-1663), legitimerad 1598, gift med Charles av Guise-Lorraine, hertig av Elbeuf.
  3. Alexandre, Chevalier de Vendôme (1598-1629), legitimerad 1599.

Barn med Henriette de Balzac d'Entragues:

  1. Gaston Henri, hertig av Verneuil (1601-1682), legitimerad 1603, gift med Charlotte Seguier dotter till Pierre Séguier, hertig av Villemor.
  2. Gabrielle Angelique, kallad för "Mademoiselle de Verneuil" (1603-1627), gift med Bernard de Nogaret de Foix, hertig av La Valette och Epernon.

Barn med Jacqueline de Bueil, grevinna av Moret (1580-1651):

  1. Antoine, greve av Moret (1607-1632), legitimerad 1608, abbot över St. Etienne.

Barn med Charlotte des Essarts, grevinna av Romorantin:

  1. Jeanne Baptiste (1608-1670), legitimerad 1608, abbedissa över Fontevrault.
  2. Marie Henriette (1609-1629), abbedissa över Chelles.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Föregångare:
Johann III
Kung av Navarra
1572–1610
Efterträdare:
Ludvig XIII
Föregångare:
Henrik III
Kung av Frankrike
1589–1610