Långskepp

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Drakskepp)
Hoppa till: navigering, sök
Modeller, från Vikingeskibsmuseet i Roskilde, av ett långskepp respektive en knarr.
Den här artikeln handlar om skeppstypen långskepp. För vikingaskepp i allmänhet, se Vikingatidens skepp.

Långskepp kan även syfta på del av kyrkobyggnad, se kyrkobyggnader 'Den romanska kyrkans huvudmodell'.

Långskeppen var i första hand krigsskepp: långsmala klinkbyggda fartyg med höga stävar, sidoroder och löstagbart snidat drakhuvud i förstäven, framförda med åror eller med stora råsegel och med sköldar längs relingen. Denna förenklade bild har kompletterats av arkeologiska fynd som ger en mer nyanserad bild av mycket skickligt byggda fartyg, vilka bidragit mycket till sjöfartens utveckling. Skeppen var öppna och odäckade. Långskeppens era var från 700-talet till 1200-talet. Det verkar att ha funnits också en annan typ av krigsskepp, snecka. Ett av de mer berömda långskeppen kallades enligt sagorna Ormen Långe.

Bilden visar ett långskepp (t.v) tillsammans med den för handel bättre lämpade knarren (t.h).

De viktigaste fynden av vikingaskepp är Osebergs- och Gokstadsskeppet, hittade i norska gravhögar, och de fem fartyg som hittades i Roskildefjorden på 1960-talet. Ett av de sistnämnda var ett långskepp och en rekonstruktion av det sjösattes hösten 2004 för att sommaren 2007 segla till Irland (se Havhingsten fra Glendalough).

Sedan länge har det varit känt att vikingaskeppen var sjödugliga och välseglande. Havhingsten bekräftar att man gott kan kryssa med ett långskepp.[1] Också med revat segel var seglingsegenskaperna goda. Att kryssa i hög sjö är ändå långsamt och påfrestande för både skepp och besättning, varför man hellre väntar på lämplig vind.

Långskeppen har en stor besättning i förhållande till hur mycket last de kan bära: på Havhingsten räknade man med att kunna föra mat och vatten för ungefär fem dagar, alltför litet för långa resor över öppet hav. Utrymmet för folk utöver den egentliga besättningen är också mycket begränsat.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ett missförstånd gällande seglens form ledde till att man tidigare underskattade kryssningsegenskaperna

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]