Gokstadsskeppet
| Gokstadsskeppet | |
|---|---|
 |
|
| Tekniska detaljer | Data |
| Tillverkningsår: | år 890 |
| Längd: | 23 meter |
| Bredd: | 5 meter |
| Höjd (midskepps): | 2 meter |
| Vikt: | ca 8,5 ton |
| Årtullar: | 16 par |
| Sköldar: | 32 par |
| Styråra: | ja |
| Masthöjd: | ca 10 meter |
| Segelyta: | ca 72 m² |
Det norska Gokstadsskeppet (Gokstadskipet) är ett av de få vikingatida skepp som bevarats till idag. Man fann skeppet vid en utgrävning av en stor gravhög (Kongshaugen) i Gokstad (förutvarande Geirstad), Vestfold, nära Sandefjord, söder om Oslo år 1880. Skeppet är helt byggt i ek. En dendrokronologisk undersökning har visat att virket höggs år 890. Kölen är huggen ur ett enda 18 meter långt stycke. De 16 borden (14 upp till århålen och två över), är fogade med järnnitar. Vid utgrävningen fann man inte bara skeppet utan även tre småbåtar byggda i samma stil. I övrigt var föremålsfynden få på grund av plundring under forntiden.
Enligt lokala sägner var Kongshaugen platsen för en kungagrav med rika skatter, och strax efter nyår beslutade sönerna till markägaren att gräva sig ned i den, trots decenniers överplöjning, ännu 4 1/2 meter höga högen medan marken ännu var frusen. En arkeologintresserad handelsman lyckades dock höra talas om projektet, och meddelade ordföranden i Oslo antikvariska sällskap, Nicolay Nicolaysen. I början av februari reste han till Gokstad där grävningen startats på måfå, ett schakt från högens mitt ned mot botten. Ännu hade man inte påträffat något annat än några fragment av bearbetat trä. Nicolaysen lyckades övertala bondsönerna att skjuta upp sin grävning tills tjälen gått ur jorden, mot att i gengäld hjälpa dem att genomföra en regelrätt grävning senare på året. I slutet av april återkom han till platsen och utgrävningen började. Nicolaysen beslutade att lägga ett schakt in mot högens centrum för kanten, och började från söder. Under utgrävningens andra dag höll man på att gräva sig genom ett tjockt lager blålera, som oväntat verkade utgöra högens centrum, då man mitt i leran påträffade en vertikalt stående bearbetad bjälke. Framåt kvällen var det uppenbart att man påträffat stäven till ett vikingaskepp. Nicolaysen hade tidigare varit med om att preparera fram resterna av det 15 meter långa skeppet i Borre, och deltog tillsammans med Olaf Rygh i utgrävningen av Tuneskeppet 1865, och var ganska väl förberedd på att högen skulle kunna rymma ett skepp. Vad han inte var förberedd på var det fantastiska skick som inpackningen i blålera gjort att skeppet bevarats i.[1]
Sommaren 1880 blev ovanligt varm, något som underlättade arbetet, men inte visade sig välgörande för skeppet. Vartefter som skeppet frilades visade det sig en tendens att torka och bli skevt, och det blev nödvändigt att dränka in skeppet i vatten och täcka det med grankvistar för att fördröja avdunstningen. Trots det blev många av träföremålen i skeppet skadade.
Fartyget hade placerats på en bädd, som grävts till 1,2 meters djup i leran under högen, och hade hållits upprätt genom kraftiga horisontala bjälkar. Därefter hade det packats in upp till relingen i blålera och fyllts inuti med samma material, övertäckt med ett lager mossa och hasselgrenar. Masten, som skjutit upp över leran hade helt ruttnat bort.[2]
Skeppet är 23,8 meter långt, 5 meter brett midskepps och men har ett djupgående av endast 1,18 meter. Dess mast är belägen förhållandevis nära aktern, och vid vindstilla väder har skeppet frambragts av 16 årpar. Bägge relingarna har bedömts varit besatta av 32 sköldar, varvid man således kan räkna med att besättningen har bestått av minst 64 man. Skeppets stävar är höga och spetsiga, och kölplankan är, i sammanhanget, av mycket stor dimension.
Då skeppet påträffades kunde man ännu se att sköldarna varit målade, varannan svart och varannan gul.[3]
Då man kom fram till gravkammaren visad sig någon ha brutit sig in i kammaren och plundrat den. Vad som återstod var endast fragment av de troligen en gång rika gravgåvorna, metallknappar, spännen, remändesbeslag med mera. En våd av sidendamast med invävda guldtrådar gav en bild av de textilier som en gång bör ha funnits i graven. Därutöver fann man fragment av en träsäng, järnbeslag till flera kistor, ett spelbräde med pjäser, ena sidan liknande ett kvarnspel och andra sidan någon form av damspel samt en läderbörs. Bland fynden fanns de spridda benen av en man, över 180 cm lång. Han har varit över 50 år gammal då han dog och verkar ha lidit av så svår gikt att han delvis var förlamad då han dog.[4]
Många forskare[källa behövs] har ansett att det i skeppet återfunna skelettet är kvarlevorna av Vestfoldkungen Olav Geirstadaalv, vilken ska ha varit Harald Hårfagers farbror.
I övriga delar av skeppet som inte plundrats gjordes rikliga fynd: ett tält med fint utskurna pålar med drakhuvuden, en mängd tunnor och kaggar, en järnkittel med trefot, bägare, skålar, trätallrikar, fem sängställ och en släde. Därtill tre skeppsbåtar. Akter om gravkammaren, på botten av skeppet invid styråran låg ben och fjädrar av en påfågel. 12 hästar och 6 hundar hade också fått följa med.[5]
Skeppet är i rekonstruerat skick utställt i Vikingskipshuset på Bygdøy i Oslo. Där visas också Osebergsskeppet och Tuneskeppet.
År 1893 hölls i Chicago en världsutställning till minne av 400-årsfirandet av Columbus seglats över Atlanten. Då byggde man i Norge en kopia av Gokstadsskeppet och seglade sedan med skeppet till utställningen i USA. Denna kopia finns fortfarande bevarad i Chicago.
Se även [redigera]
- Osebergsskeppet
- Äskekärrskeppet
- Ormen Långe
- Ladbyskibet
- Vidfamne
- Ormen Friske
- Råsegel
- Långskepp
- Vikingatiden
- Vikingatidens skepp
Källor [redigera]
- ^ Spadens vittnesbörd - Arkeologiska upptäckter norr om Alperna, Geoffrey Bibby, 1957. kap. 24. Vikingaskeppen s. 342-58
- ^ Spadens vittnesbörd - Arkeologiska upptäckter norr om Alperna, Geoffrey Bibby, 1957. kap. 24. Vikingaskeppen s. 342-58
- ^ Spadens vittnesbörd - Arkeologiska upptäckter norr om Alperna, Geoffrey Bibby, 1957. kap. 24. Vikingaskeppen s. 342-58
- ^ Spadens vittnesbörd - Arkeologiska upptäckter norr om Alperna, Geoffrey Bibby, 1957. kap. 24. Vikingaskeppen s. 342-58
- ^ Spadens vittnesbörd - Arkeologiska upptäckter norr om Alperna, Geoffrey Bibby, 1957. kap. 24. Vikingaskeppen s. 342-58
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Gokstadsskeppet.
- Sida med fler bilder och information
- Kopian av Gokstadskepept i Chicago.
Den här artikeln har en hård faktamall och anses istället behöva faktamallen {{Infobox fornminne}}.
