Ekelundsgatan

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Ekelundsgatan
Ekelundsgatan 3 sedd mot Otterhällegatan. I byggnaden har Länsstyrelsen kontor.
Namn efterekdunge på Stora Otterhällan (Otterhällan)
Namngiven1699
Tidigare namnNygatan
Läge
PlatsInom Vallgraven, Göteborg
SträckningOtterhällegatan–
Kungsgatan
Längd200 meter
Ekelundsgatan 4-6, emaljerad gatuskylt.
Ekelundsgatan norrut år 1900.

Ekelundsgatan är en gata öster om Otterhällan i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den är cirka 200 meter lång[1] och sträcker sig från Otterhällegatan i norr till Kungsgatan i söder. Från öster ansluter Kyrkogatan och Drottninggatan med trappor upp till Ekelundsgatan. Gatan är numrerad 1–9 och 2–8[2] från norr till söder med ojämna nummer på gatans västra sida och jämna nummer på den östra sidan.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Redan holländaren Willen Üsselinx, som besökte Göteborg 1624, berättar i ett arbete utgivet två år senare, att Stora Otterhällan var prytt med en behaglig skogsdunge av ekträd.[3] Både Lilla Otterhällan och Stora Otterhällan var ursprungligen täckta med ekskog och år 1650 räknades träden till 1 934 stycken "friska eketräd".[4]

En gångstig – ibland kallad "Allmänningen" och ibland "Gatan vid skogen" – hade löpt längs den grönskande sluttningen och den populära samlingsplatsen i ekdungen. Nu ersattes den med en ny gata, som mynnade vid Kungsgatan och som väl anknöt till det reguljära gatunätet. Den döptes först till "Nygatan", men fick senare sitt nuvarande namn "Ekelundsgatan".[5] Gatan nämns första gången 1699 då "Åthskillige af Borgerskapet, som boo under Ekeskogen, Supplicerade att få nampn på dheras gata..., här på resolverade Magistraten att gatan må kallas Eekelundszgatan".[6] Den blev därmed den sista gatan att döpas under 1600-talet i Göteborg.[7]

På en karta från 1792 kan man se, att Ekelundsgatan sträckte sig förbi Ekelundstorget (senare Kaserntorget), och ända bort till det som idag utgör Södra Larmgatan.[8] År 1815 har Eklundsgatan sin nuvarande sträckning, från Norrliden (senare Otterhällegatan) till Kungsgatan.[9]

I Göteborgs Adress- och Industrikalender för 1875 stavas namnet Eklundsgatan, med sträckningen "Från Kaserntorget till Norlidsgatan."[10] Från 1883 stavas namnet som idag.[11]

År 1900 uppgavs gatan vara 150 meter lång, med en medelbredd av 5,6 meter och med en yta av 840 kvadratmeter.[12]

Prostitution[redigera | redigera wikitext]

Under 1600-talet fanns ett slumområde bestående av skjul och baracker vid bergskanten ovanför Kyrkogatans västra del med sociala och sanitära problem. Detta drog med sig en öppen och utbredd prostitution. Vid 1670-talets början beslutades därför att delar av området skulle rivas.[13]

I slutet av 1880-talet var prostitutionen utbredd i ett antal fastigheter, så kallade kupor, på Ekelundsgatan och Övre Kyrkogatan där kvinnor hyrde rum till höga priser.[14] Varje hus hade en värdinna eller portvaktsfru, som kallades för "mamma", som tog hand om hyran och granskade besökarna. Denna bordellverksamhet var laglig men kvinnorna var tvungna att låta sig undersökas mot könssjukdomar utifrån en lag från 1877.[14] De dyrare prostituerade, som framför allt hyrde rum i hus nummer 5 på Ekelundsgatan, undersöktes för en krona i en av statens fastigheter vid Postgatan, medan de andra kvinnorna undersöktes hos detektivpolisen vid Spannmålsgatan.[14] Ett besök hos de prostituerade kostade mellan två och tio kronor, och tvåkronan kallades länge för "horpengen" – även efter att bordellerna stängt.[15][16] År 1909 utrymdes bordellerna, 1919 trädde en ny lag i kraft som förbjöd verksamheten och i början av 1930-talet revs flertalet av husen.[14]

Kungsgaraget[redigera | redigera wikitext]

Kungsgaraget vid Ekelundsgatan 5–7 i kvarteret 60 Hästkvarnen är ett bergsgarage i tre våningar, som stod klart i september 1960. Det var det första garaget under tak i Göteborgs innerstad. Det byggdes som ett skyddsrum, vilket i fredstid även kunde användas som garage. Den första månadshyran för en garageplats sattes till 200 kronor.

Strax norr om garaget ligger hörnhuset vid Ekelundsgatan 1–3 och Otterhällegatan 4, som uppfördes 1965 i sju våningar för AB Armerad Betong, efter ritningar av arkitekt Nils Einar Eriksson.[15][17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eniro.se: Mät sträcka
  2. ^ eniro.se
  3. ^ Baum, (2001), s. 83
  4. ^ En kort Beskrifning öfwer Den wid Wästra Hafwet belägna, wäl bekanta och mycket berömliga Siö- Handel- och Stapul Staden Götheborg. Utur åtskillige trowärdige historie-böcker, gamla bref, minnesmärken och andre tilförlåtelige bewis, både med nöye och flit sammanletad, Eric Cederbourg, tryckt hos Joh. Ernst Kallmeyer, Götheborg 1739 (faksimilupplaga, Spamersche Buchdruckerie, Leipzig 1920)
  5. ^ Stora Otterhällan, Gustaf Bondesson, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1998, ISBN 91-7029-365-1. s. 20.
  6. ^ Magistrarens protokoll angående politiemål 15/5 1699.
  7. ^ Göteborg på 1600-talet, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1992 ISBN 91-7029-103-9, s. 192
  8. ^ Plan af Götheborgs Stad inom Fästnings=Werken, 1792
  9. ^ Plan af Götheborg med Nya Utvidgningen, Geo. Löwegren 1815
  10. ^ Göteborgs Adress - Kalender för År 1875, Göteborgs Handels - Tidnings Aktie Bolag, Göteborg 1875
  11. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender för år 1883, [Sjette Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1883
  12. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 4
  13. ^ Stora Otterhällan, Gustaf Bondesson, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1998, ISBN 91-7029-365-1. s. 19-20.
  14. ^ [a b c d] Rehnberg, Mats (red.) (1953). Polisminnen. Stockholm: Nordiska museet, sid:36–41
  15. ^ [a b] Garellick, (2004), s. 95
  16. ^ Föreningen Gamla Otterhällepojkar 1947-1997 : 50-års jubileum, Göteborg 1997, s. 15
  17. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 420

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 , s. 83-84.
  • Göteborgs hjärta: En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, Del I : Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan], Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1977, s. 165 (teckning), 109ff, 146-47, 159ff, 165-67.
  • Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970 : centrum - österut - söderut, Robert Garellick, Göteborg 2004 ISBN 91-631-4036-5
  • Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 420.
  • Stora Otterhällan, Gustaf Bondesson, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1998, ISBN 91-7029-365-1. s. 19-20.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ekelundsgatan&oldid=52330036”