Ekologisk ekonomi
Ekologisk ekonomi är ideologiskt synsätt på ekonomiska frågor som motsätter sig den neoklassiska ekonomin. Den är i konkurrens med den etablerade miljöekonomin, som finns representerad vid många nationalekonomiska institutioner.
Med ekologisk ekonomi i vid mening avses ett tvärvetenskapligt förhållningssätt och ett helhetsperspektiv. För att uppnå en långsiktigt hållbar ekologisk utveckling inom alla områden menar man att det krävs att politik och näringsliv upphör med att se miljöfrågorna som ett delområde. Miljön bör i stället integreras i alla frågor och alltid tas hänsyn till innan beslut fattas. Man vill vara öppen mot andra samhällsvetenskaper och menar att ekonomin har mycket att hämta andra vetenskapsteoretiska förhållningssätt. Inom denna breda grupp finns både de som menar att ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling inte går att förena och sådana som menar att en styrd tillväxt, som mer syftar till kvalitet och effektivitet, mycket väl går att förena med hållbar utveckling på miljöområdet. Inom denna breda gren finns det både de som anser att en hållbar utveckling går att förena med förekomsten av ränta och de som menar att hållbar utveckling kräver en räntefri ekonomi.
Med ekologisk ekonomi i snäv mening avses ett synsätt som menar att ett ekonomiskt system måste skapas utan ränta, tillväxt och inflation. Däremot kan företagen vara privatägda. Exempel på verksamhet som bedrivs i denna mening är den räntefria JAK Medlemsbank, där JAK står för de klassiska produktionsfaktorerna jord, arbete och kapital. Andra kända företrädare för detta synsätt är den samisknorske ingenjören Eirik Myrhaug och den tyska arkitekten Margrit Kennedy.
När det relativt nybildade miljöpartiet 1985 skulle anta sitt första ekonomiska program hade många förväntat sig att det skulle uppstå en konflikt mellan vänster och höger inom partiet, som på den tiden var helt blockneutralt. I stället uppstod en konflikt om ekonomin måste vara räntefri eller ej. Två program ställdes mot varandra och då förespråkarna för räntefri ekonomi förlorade bröt sig merparten ut och bildade Ekologiska partiet. Bland dessa fanns bland annat Risto Liljeqvist, lärare i kommunal ekonomi vid Högskolan i Örebro och naturvetaren Staffan Delin, som byggde sina teorier på termodynamikens entropilagar. Eirik Myrhaug var adjungerad till gruppen, som presenterade sina tankar i antologin Ekologisk ekonomi: för ett samhälle i balans (Åsak förlag 1985).
Källor [redigera]
- Delin Staffan, red (1985). Ekologisk ekonomi: för ett samhälle i balans. Delsbo: Åsak. Libris 7667598. ISBN 91-7830-018-5
- Kennedy, Margrit; Påsse Marianne (1989). Ekonomi utan ränta och inflation: att skapa ett penningsystem som fungerar för alla. Visioner (Korpen), 99-0877015-2. Göteborg: Korpen. Libris 8374330. ISBN 91-7374-083-7
- Kennedy, Margrit; Creutz Helmut, Modin Ulf (1993). Pengar utan ränta och inflation: ett bytesmedel som tjänar alla. Göteborg: Korpen. Libris 7638991. ISBN 91-7374-622-3
- Bonde, G. E. (1933) (på nor). Totalitetsøkonomien: en populær fremstilling av Samfundslivets nye evangelium, B. Dybwad Brochmann's livssyn og samfundslære. Bergen: Det frie samfunds forlag. Libris 10666659
- Delin, Staffan (1982). Naturens teknik och människans. Stockholm: LT. Libris 7252777. ISBN 91-36-01975-5
- Delin, Staffan (1984). På vetenskapens grund. De nya verktygen, 99-0495456-9. Stockholm: Akademilitt.. Libris 8374478. ISBN 91-7410-298-2
- Delin, Staffan (1996). I den bästa av världar: en bok om ekologi, kretslopp och ekonomi. Jönköping: Brain Books. Libris 7771831. ISBN 91-88410-47-1 (inb.)
- Bergström, Sören (1994). Naturekonomi: manöverutrymmet mellan resursförbrukning och kvalitetsanspråk. Stockholm: Carlsson. Libris 7666333. ISBN 91-7798-775-6
