Ekonomisk tillväxt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ekonomisk tillväxt är den relativa ökningen i något produktionsmått. Vanligen är det ökningen av ett samhällets produktion av varor och tjänster enligt måttet bruttonationalprodukt (BNP), jämfört med föregående tidsperiod (till exempel månad, kvartal eller år).

Det nominella tillväxttalet anger ökningstakten i löpande valutaenheter. Vid beräkning av real tillväxt har man korrigerat för inflationen. Vanligen används då den så kallade BNP-deflatorn, som kan skilja sig från konsumentprisindex (KPI).

Oavsett tidsperiod brukar ökningstakten anges på årbasis; om BNP ökade med en procent från ett kvartal till nästa, rapporteras det således ofta som att tillväxten under kvartalet var omkring fyra procent på årsbasis.

Om tillväxten var fyra procent under ett år innebär det att BNP ökade med fyra procent; det är däremot i detta fall inte korrekt att säga att tillväxten ökade med fyra procent. Om däremot BNP ökade med en procent ett år och fem procent nästa år, innebär det att tillväxttakten ökade med fyra procentenheter.

Sveriges ekonomiska tillväxttakt har under det tidiga 2000-talet legat på omkring 3-4 procent årligen, vilket placerar Sverige högt i jämförelse med andra utvecklade industriländer inom OECD.

Kritik mot ekonomisk tillväxt[redigera | redigera wikitext]

Kritik mot fenomenet tillväxt framhålls främst av politiskt gröna rörelser. Detta eftersom tillväxt i produktion (och konsumtion) av varor kommer att kräva mer och mer naturresurser. Också då produktionen blir effektivare kommer fokusering på tillväxt att leda till ökad miljöpåverkan, då den effektivare produktionen tillåter ytterligare ökad produktion genom det som kallas rekyleffekten.[1][2][3][4][A 1] Kritikerna menar att detta, tillsammans med en växande befolkning och större andel I-länder, inte kan vara resurs- och miljömässigt hållbart.[7] Bland annat den gröne ekonomen Herman Daly förespråkar istället nolltillväxt (steady state economics).[8]

Problemen med tillväxtcentrerad politik gäller i synnerhet då både privata aktörer och regeringar ofta styrs av kortsiktiga prioriteringar (kvartalsekonomi respektive valårssyndrom) och därmed lätt offrar långsiktig tillväxt för kortsiktig tillväxtökning, men flera tillväxtkritiker menar att också långsiktig tillväxt är problematisk.

En del kritiker av ekonomisk tillväxt menar att man genom att räkna in faktorer som miljöpåverkan och kostnader för miljöskador i tillväxtmåttet kan ge dessa högre vikt också då politiken fokuserar på ökad tillväxt.

Andra tillväxtkritiker har menat att ekonomisk tillväxt överanvänds som mått på hur framgångsrikt ett samhälle är.[9] De menar att man bör använda alternativa välfärdsmått som tar hänsyn till befolkningens välbefinnande, såsom Human Development Index, Happy Planet Index eller någon form av lyckoindex.

Anmärkning[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Christer Sanne använder beteckningen rekyleffekten för den företeelse som på engelska kallas rebound effect.[4][5] Se även Jevons paradox.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Forsberg 2007, s. 51, 83, 117, 118 & 164.
  2. ^ Jackson 2009, s. 50 - 53.
  3. ^ Malmaeus 2011, s. 10 - 16
  4. ^ [a b] Sanne 2012, s. 19 - 20.
  5. ^ Sanne 2006, s. 3 & 10.
  6. ^ Sanne 2006, s. 10.
  7. ^ Forsberg 2007, s. 83, 117 & 164.
  8. ^ Forsberg 2007, s. 49.
  9. ^ Forsberg 2007, s. 46.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]