Hållbar utveckling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hållbar utveckling är ett begrepp som slog igenom i samband med Brundtlandrapporten 1987. Målet är att människans liv skall kunna genomlevas på en planet med begränsade resurser. Målsättningen innefattar ett idealt läge för samhället där levnadsvillkor och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten i ekosystem och miljön så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda.[1]

Hållbar utveckling knyter ihop hållbarheten i ekosystemen med de sociala och ekonomiska utmaningar mänskligheten står inför. Forskare inom många områden har belyst tillväxtens gränser[2][3] och ekonomer har lagt fram alternativ till en ’‘steady state’’[4] för att hantera problemen med konsekvenserna av den mänskliga utvecklingen på jorden. En liten enklare förklaring: Hållbar utveckling betyder att ta hand om vår värld, spara och ta vara på våra resurser så att nästa generation kan leva med tillgång till samma resurser som vi har.

Historik[redigera | redigera wikitext]

1970 började ”hållbarhet” användas för att beskriva en ekonomi ’’i jämvikt med grundläggande ekologiska stödsystem’’.[5] Begreppet ’‘hållbar utveckling’’ introducerades av Lester Brown 1981 och fick internationell spridning i samband med FN-rapporten ’‘Vår gemensamma framtid’’ (1987), kallad Brundtlandrapporten.[6] I rapporten myntade kommissionen vad som har blivit den mest citerade definitionen av hållbar utveckling: ’’Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov’’.[7]

Tre dimensioner[redigera | redigera wikitext]

Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och övriga ekosystems produktionsförmåga och att minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Hållbarheten gäller tre olika dimensioner:

  • Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.
  • Ekologisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.[8]
  • Ekonomisk hållbarhet, det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser.

Hållbarhetsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Svag och stark hållbarhet[redigera | redigera wikitext]

Definitionen av hållbarhet är föremål för diskussion. Man pratar om två sorters hållbarhet: svag och stark. Stark hållbarhet innebär att samhället inte tär på naturresurserna, medan de som förordar svag hållbarhet nöjer sig med att samhällets totala kapital inte minskar. Svag hållbarhet mäts genom att samhällets kapital delas upp på realkapital (Kr), naturkapital (Kn), human-kapital (Kh) och socialt kapital (Km). Samhällets totala kapital är K = Kr + Kn + Kh + Km och så länge K inte minskar är utvecklingen hållbar. Vid stark hållbarhet kan naturkapital och annat kapital inte räknas mot varandra på samma sätt, och begreppet ”kritiskt naturkapital” används.[9]

Systemteori[redigera | redigera wikitext]

På senare tid har systemteori tillämpats. Detta har lett till ett antal nya begrepp som införlivats i diskussionen:

Vagga till vagga[redigera | redigera wikitext]

Vagga till vagga (Cradle2cradle) är ett designparadigm med principen att alla material antingen kan återvinnas eller komposteras, alltså elimineras avfall som den traditionella betydelsen.[11]

Politiken[redigera | redigera wikitext]

Enligt FN och EU ska alla länder ha en strategi för hållbar utveckling. EU har också uppmanat alla länder att ha ett råd för hållbar utveckling.[12] I Sverige var det Hållbarhetsrådet som var det rådet, det lades ner 2007.[13][14] Regeringen inrättade sedan en kommission för hållbar utveckling[15] som vars uppdrag gällde fram till 2009.

Miljöstäder[redigera | redigera wikitext]

På flera platser i världen byggs det städer med hållbarhetsprofil. I Kina byggs till exempel staden Caofedian,[16] i Förenade Arabemiraten byggs Masdar City,[17] och i Kanada stadsdelen Toronto Waterfront.[18]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Elvingsson. ”Hållbar utveckling”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbar-utveckling. Läst 8 april 2015. 
  2. ^ D. H. Meadows, D.L. Meadows, J. Randers och W.W. Behrens III (1972). The Limits to Growth. Universe Books, New York. ISBN 0-87663-165-0 
  3. ^ D. H. Meadows, J. Randers och D. L. Meadows (2004). Limits to Growth: The 30-Year Update. Chelsea Green Publishing. ISBN 978-1-931498-58-6 
  4. ^ Daly, H. E. (1973). Towards a Steady State Economy. Island Press, Washington, D.C 
  5. ^ Stivers, R. (1976). The Sustainable Society: Ethics and Economic Growth. Westminster Press, Philadelphia 
  6. ^ Brundtland Commission (1987). Report of the World Commission on Environment and Development. United Nations 
  7. ^ Smith, Charles; Rees, Gareth (1998). Economic Development (2:a upplagan). Macmillan, Basingstoke. ISBN 0-333-72228-0 
  8. ^ Per Gudmundsson. ”Betänkande ”Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering” SOU 2012:56”. Kungliga Tekniska högskolan. https://www.kth.se/polopoly_fs/1.361914!/Menu/general/column-content/attachment/remissvar_mot_det_hallbara_samhallet_dec_12.pdf. Läst 8 april 2015. 
  9. ^ Eva Alfredsson (redaktör), Bengt Kriström, Mattias Ankarhem (2006). ”Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling”. ITPS skriftserie för Swedish Institute for Growth Policy Studies (ITPS) (Danagårds Grafiska, Ödeshög) "A2006:009": sid. 25. ISSN 1652-0593. http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.56ef093c139bf3ef89027b2/1349863427637/samhallsekonomiska-aspekter-och-matt-pa-hallbar-utveckling-06.pdf. Läst 9 april 2015. 
  10. ^ ”The nine planetary bounderies”. Stockholm resilience Centre. http://www.stockholmresilience.org/research/researchnews/tippingtowardstheunknown/thenineplanetaryboundaries.4.1fe8f33123572b59ab80007039.html. Läst 16 augusti 2012. 
  11. ^ Ohlin, Jonas. ”Sopfritt Kretslopp”. SvD. http://www.svd.se/naringsliv/sopfritt-kretslopp_6751955.svd. Läst 21 april 2013. 
  12. ^ ”EU:s arbete för hållbar utveckling”. Regeringskanslitet. 10 juli 2006. http://www.regeringen.se/sb/d/12367. Läst 21 april 2013. 
  13. ^ Hellgren, Jenny (20 augusti 2008). ”2007: Regeringen avvecklar Hållbarhetsrådet”. Boverket. http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=3858&epslanguage=SV. Läst 21 oktober 2008. 
  14. ^ Förordning (1998:1835) med instruktion för Statens institut för ekologisk hållbarhet (SFS 1998:1835) (lagen.nu)
  15. ^ Per Elvingsson. ”Regeringens kommission för hållbar utveckling”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/regeringens-kommission-f%C3%B6r-h%C3%A5llbar-utveckling. Läst 8 april 2015. 
  16. ^ Ranhagen, Ulf. ”Swecos hemsida”. http://www.swecogroup.com/en/Sweco-group/Solutions/Sustainable-City/. Läst 23/1 2012. 
  17. ^ Syeda Tuhin Ara Karim. ”OnePlanet LivingPrinciplesandSustainableDevelopments – Is MasdarCity sustainable?: Presented &Present Facts” (på engelska). Academia.edu. Jale Sari Anhalt University. http://www.academia.edu/1740945/sustainable_developments_masdar_city_one_planet_living_principles. Läst 9 april 2015. 
  18. ^ ”Toronto Waterfronts hemsida” (på engelska). http://www.waterfrontoronto.ca/about_us. Läst 23 januari 2012. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]