Hållbar utveckling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hållbar utveckling (engelska: sustainable development) ett begrepp som introducerades av Lester Brown 1981 och fick sin internationella spridning i samband med FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987), kallad Brundtlandrapporten. FN-rapporten definierar hållbar utveckling som en utveckling som ... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

I dagligt tal används ofta termen hållbarhet (engelska: sustainability) för att beskriva hållbar utveckling.

Innehåll

Hållbarhetsutveckling [redigera]

Tre dimensioner [redigera]

Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Man talar om tre olika dimensioner:

  • Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.
  • Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.[1]
  • Ekologisk hållbarhet, det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser.

Det Naturliga Steget [redigera]

Det Naturliga Steget har identifierat de fyra principer för hållbarhet som kan vägleda konkreta åtgärder.[2]

I det hållbara samhället utsätts inte naturen* för systematisk....

1.….koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller).

2.….koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, m.m).

3.….undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m).

Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt…

4.….från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).

* Definition av ’naturen’: Naturen omfattar området från berggrunden till atmosfärens yttersta skikt, där de livsuppehållande naturresurserna finns (ekosfären).

Svag och stark hållbarhet [redigera]

Definitionen av hållbarhet är föremål för diskussion. Man pratar om två sorters hållbarhet: svag och stark. Stark hållbarhet innebär att samhället inte tär på naturresurserna, medan de som förordar svag hållbarhet nöjer sig med att samhällets totala kapital inte minskar. Svag hållbarhet mäts genom att samhällets kapital delas upp på realkapital (Kr), naturkapital (Kn), human-kapital (Kh) och socialt kapital (Km). Samhällets totala kapital är K = Kr + Kn + Kh + Km och så länge K inte minskar är utvecklingen hållbar. Vid stark hållbarhet kan naturkapital och annat kapital inte räknas mot varandra på samma sätt, och man pratar om ett nödvändigt ”kritiskt naturkapital”.

Systemteori [redigera]

På senare tid har systemteori tillämpats. Detta har lett till ett antal nya begrepp som införlivats i diskussionen:

Resiliens Inom ekologin är resiliens ett mått på den hastighet med vilken ett ekosystem återgår till sitt föregående tillstånd efter att ha utsatts för en störning.

Tipping point När en förändring, en övergång till ett nytt system, inte längre går att hejda.

Hockeyklubborna är en serie exponentialkurvor. Befolkningstillväxten, koldioxidutsläppet, temperaturförhöjningen, utfiskningen, förlusten av biologisk mångfald, försurningen av haven.

Planetary bounderies[3], planetens gränser, utgörs av planetens motståndskraft, förmåga till coping, att handskas med förändringar.

Vagga till vagga [redigera]

Vagga till vagga (Cradle2cradle) är ett designparadigm där principen är att alla material antingen kan återvinnas i oändlighet eller komposteras, alltså elimineras avfall som koncept[4].

Politiken [redigera]

Enligt FN och EU ska alla länder ha en strategi för hållbar utveckling. EU har också uppmanat alla länder att ha ett råd för hållbar utveckling.[källa behövs] I Sverige var det Hållbarhetsrådet som var det rådet, det lades ner 2007.[5] Regeringen inrättade sedan en kommission för hållbar utveckling som vars uppdrag gällde fram till 2009.

Miljöstäder [redigera]

På flera platser i världen byggs det städer med hållbarhetsprofil. I Kina byggs staden Caofedian[6], i Förenade Arabemiraten byggs Masdar City[7], och i Canada stadsdelen Toronto Waterfront[8].

I Stockholm finns projekten Hammarby Sjöstad, Norra Djurgårdsstaden, Järva och Lövhagen-Liljeholmen[9]. Hammarby Sjöstads hållbarhet har ifrågasatts.[10]

Ingen global definition för hållbar byggnation finns i nuläget[11].

Miljöbyggnader [redigera]

I Luleå håller det kommunala bostadsbolaget Lulebo [12] på att bygga två hyreshus på Lulsundsberget och ett i centrum på området Hönan. Hyreshusen kommer att vara miljöcertifierade enligt Miljöbyggnad [13] på silvernivå. [14]

Referenser [redigera]

  1. ^ Per Jacobsson. ”Mot ett hållbart samhälle”. Kungliga Tekniska högskolan. http://www.kth.se/hallbar. 
  2. ^ Hållbarhetsprinciperna Det Naturliga Steget. Hämtat 16.8.2012
  3. ^ The nine planetary bounderies Stockholm resilience Centre. Hämtat 16.8.2012
  4. ^ Ohlin, Jonas. ”Sopfritt Kretslopp”. SvD. http://www.svd.se/naringsliv/sopfritt-kretslopp_6751955.svd. Läst 21/4 2013. 
  5. ^ Hellgren, Jenny (2008-08-20). ”2007: Regeringen avvecklar Hållbarhetsrådet”. Boverket. http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=3858&epslanguage=SV. Läst 2008-10-21. 
  6. ^ Ranhagen, Ulf. will-be-climate-neutral/ ”Swecos hemsida”. http://www.swecogroup.com/en/Sweco-group/Solutions/Sustainable-City/The-new-Caofeidian-eco-city- will-be-climate-neutral/. Läst 23/1 2012. 
  7. ^ ”Masdar Citys hemsida”. http://www.masdarcity.ae/en/27/what-is-masdar-city-/. Läst 23/1 2012. 
  8. ^ ”Toronto Waterfronts hemsida”. http://www.waterfrontoronto.ca/about_us. Läst 23/1 2012. 
  9. ^ ”Stockholm Stad”. http://bygg.stockholm.se/Hallbar-stad/Miljoprofilomraden/. Läst 21/4 2013. 
  10. ^ By, Ulrika (13 april 2013). ””Om alla bodde som i Hammarby sjöstad vore det en katastrof””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/om-alla-bodde-som-i-hammarby-sjostad-vore-det-en-katastrof. 
  11. ^ Department of Economic and Social Affairs. ”Buildings and construction as tools for promoting more sustainable patterns of consumption and production.”. FN. http://www.iisbe.org/system/files/private/K.%20Taipaale%20-%20SB%20Innovation%20Brief%20UN%20March%202010.pdf. Läst 21/4 2013. 
  12. ^ Lulebos miljöpolicy
  13. ^ Miljöbyggnad
  14. ^ Hönanbygget - så här kommer det att se ut


Se även [redigera]

Externa länkar [redigera]

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hållbar_utveckling&oldid=21622615"