Inflation

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Denna artikel handlar om det ekonomiska begreppet inflation. Se även Inflation (kosmologi)

Nationalekonomi

Mikroekonomi

Makroekonomi

Historik
Merkantilism | Marxism
Klassicism | Neoklassicism
Österrikiska skolan | Stockholmsskolan
Keynesianism | Monetarism
Chicagoskolan
Question book-4.svg
 Den här artikeln behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.
Penningmängden, årlig tillväxttakt enl. M1 och M3 ifrån SCB
Städning av värdelösa (inflaterade) Pengő sedlar i Ungern efter att forinten introducerats Augusti 1946

Med Inflation menas vanligtvis att penningvärdet minskar. Den exakta definitionen är dock "ökning av penningmängden". Denna skillnad har dock sällan någon praktisk betydelse, eftersom när penningmängden ökar så minskar i regel penningvärdet. En effekt av inflation är att den allmänna prisnivån stiger, varför inflation ofta mäts med konsumentprisindex och uppfattas av många som synonymt till detta.

Inflationsnivån i världen.

För att en inflationsimpuls skall övergå i stadigvarande inflation måste den eller de som har möjlighet att skapa mer pengar, vanligtvis centralbanken och vanliga banker, öka penningmängden. Penningmängden är ett mått på de likvida medel som cirkulerar i ekonomin Särskilt inflationsdrivande är det om statens utgifter finansieras direkt med sedelpressarna; ju mer pengar staten skapar, desto större blir inflationen. När inflationsförväntningar etablerats drivs ytterligare inflation fram genom att löntagare, långivare och prissättare vill gardera sig för förväntad inflation.

Innehåll

[redigera] Mått

Penningmängden är inte given, det finns olika definitioner av den. M0 är den smalaste och omfattar allmänhetens (innehavarsektorns) innehav av mynt och sedlar, medan M1, M2 och M3 är bredare mått som omfattar olika substitut för pengar, främst inlåning. Definitionerna av M0, M1, M2 och M3 varierar mellan olika länder och kan även inom länder förändras över tiden.[1] Vissa ekonomer anser att inflationen bör mätas direkt, genom att studera förändringar i penningmängden med hjälp av M1 och/eller M3. När en inflationsmätning presenteras så är det hävdvunnet att också rapportera vilken mätmetod som har används.


[redigera] Inflation i Sverige

Den svenska Riksbankens inflationsmål är sedan 1993 att konsumentprisindex ska öka med 2 procent (±1 procentenhet) om året.[2]

Under 2000-talet har Sverige haft följande inflation: [3].

  • år 1970: 7,0 %
  • år 1980: 13,8 %
  • år 1990: 10,5 %
  • år 2000: 1,0 %
  • år 2001: 2,4 %
  • år 2002: 2,2 %
  • år 2003: 1,9 %
  • år 2004: 0,4 %
  • år 2005: 0,5 %
  • år 2006: 1,4 %
  • år 2007: 2,2 %
  • år 2008: 3,4 %

1974-1984 hade Sverige högre inflation än 8 % per år. 1998 hade Sverige deflation. Om man tittar på svensk inflation över tid, så finner man att den ändrar sig mycket år till år. Att riksbanken har bestämt sig för att ha en inflation på ca 2% per år beror på att den nivån historiskt visat sig vara gynnsam. Anledningen till det är att man får en deflationsbuffert. Dessutom är 0-inflation inte bra då det tenderar att göra löner oflexibla och investeringar mindre lönsamma. Tidigare årtal finns i Reala kapitalinkomster/utgifter.

[redigera] Orsaker till inflation

En inflationsimpuls kan uppkomma från både efterfrågesidan och utbudssidan. Om människor vill köpa mer än vad företagen kan producera, det vill säga den totala efterfrågan är större än utbudet på varor och tjänster, stiger priserna. Det kan inträffa om staten försöker stimulera ekonomin genom att spendera pengar på exempelvis nya arbeten. Inflation kan också uppkomma från utbudssidan genom att kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger, exempelvis när löner eller råvaror, till exempel oljepriser, ökar kraftigt.

[redigera] Effekter av inflation

Inflationens verkningar (förutom att både löner och priser stiger) kan innebära en omfördelning av både förmögenheter och inkomster, då inflationen är oförutsedd. Dessutom kan utrikeshandeln påverkas av höjda prisnivåer, särskilt vid fast växelkurs.


En 50-miljonermarkssedel från inflationen i Weimarrepubliken.

Inflationsbekämpning drivs genom åtstramningspolitik för att dämpa efterfrågan. Det är främst genom en åtstramad finanspolitik (höjda skatter och minskade offentliga utgifter) och penningpolitik (höjda räntor), som staten kan dämpa inflationen. Det är viktigt att en inflationsbekämpande politik görs trovärdig så att inflationsförväntningarna minskar.

Om inflationen är hög kan människor börja samla på sig saker, eftersom alternativet - att inte köpa - minskar värdet av det man har. Detta är en ur samhällssynpunkt oattraktiv utveckling, eftersom investeringarna sker i varor istället för produktion. Detta kan även leda till bubblor. 
Eftersom priser ändras snabbt under hyperinflation, gör det att priser bara med svårighet kan jämföras.

Det land som i dagsläget har högst inflation i världen är Zimbabwe vars ökning av prisnivån uppgick till hela 2 790 000 000 000 000 000% från den 5 januari 2007 till den 31 oktober 2008.[4]

[redigera] Värdeutveckling jämfört med inflation

BigMac Index
Byggprisindex från artikeln finanskrisen 2008–2009 i Sverige, SCB
Fastighetsprisindex från artikeln finanskrisen 2008–2009 i Sverige, SCB

Många diskuterar hur representativ den "korg" av varor som ligger till grund för KPI är. Till höger ses ett antal grafer på några olika prisnivåer jämfört med KPI-utvecklingen.

KPI ingår i inflationsberäkningen, men i inflationsberäkningen ingår dessutom räntenivån vilket gör att tex bopriser kan gå upp fast övriga priser går ned emedan bostadsägaren får en lägre kostnad. Problemet är att nybyggnationer och fastighetsköp för de som går in i marknaden då inte följer övriga konsumentpriser och löner. Dock menar många att på lång sikt bör utvecklingen följa inflationen.

Genom dilemmat att riksbanken justerar räntan för KPI samtidigt som räntan ingår i inflationsberäkningen (men inte huspriser) kan detta få till effekt att riksbankens höjningar eller sänkningar förstärks. Dvs sänker riksbanken räntan blir den beräknade inflationen lägre, vilket i sin tur leder till att räntan behöver sänkas ytterligare. Givetvis gäller det motsatta vid höjning.

Det bör noteras att vissa varors priser, pga konkurrenskrafter, skatteeffekter, råvarutillgånar eller industrialiseringsprcesser inte behöver följa KPI.


[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

[redigera] Referenser

  1. ^ http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Monetar_hist/Moneysupply1871_2006_RE_sv.pdf
  2. ^ ”Sveriges Riksbank/Riksbanken - Inflationsmålet”. http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8854. Läst 7 februari 2009. 
  3. ^ ”Inflation i Sverige 1831-2008”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____33831.aspx. Läst 7 mars 2009. 
  4. ^ http://www.cato.org/zimbabwe
Procman.svg Denna ekonomirelaterade artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Inflation"