Emil Sundberg (justitieråd)
| Emil Sundberg | |
| Född | 4 oktober 1863 By församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 13 oktober 1952 (89 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Jurist, domare |
| Befattning | |
| Justitieråd i Högsta domstolen (1906–1933) | |
| Barn | Ulf Sundberg (f. 1919) |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Emil Sundberg, född 4 oktober 1863 i By församling, Värmlands län, död 13 oktober 1952, var en svensk jurist, som var justitieråd 1906–1933.
Sundberg blev efter universitetsstudier i Uppsala 1880–1886 och tingstjänstgöring under Svea hovrätt vice häradshövding 1889. Han tjänstgjorde sedan i Svea hovrätt och blev assessor där 1898, expeditionschef i Ecklesiastikdepartementet 1900, häradshövding i Hallands mellersta domsaga 1903 samt justitieråd 1906.
Sundberg nedlade också som kommittéledamot förtjänstfullt arbete på dels maltdryckslagstiftningen, varom han 1900 publicerade en utförlig redogörelse, dels också stiftsstyrelsens organisation, i vilket ämne han medverkade till det 1907 tryckta kommittébetänkandet och författat den detta åtföljande ingående redogörelsen förde ecklesiastika konsistoriernas verksamhet.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 16 juni 1908.[1]- Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 5 juni 1915.[2]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Sveriges dödbok 1947–2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
- Gustaf Emil Sundberg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
Noter[redigera | redigera wikitext]
|