Svea hovrätt
| Svea hovrätt | ||
| Hovrätt | ||
 Wrangelska palatset på Riddarholmen
|
||
|
||
| Land |  Sverige |
|
|---|---|---|
| Län | Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gotland, Västmanland, Dalarna | |
| Kansliort | Stockholm | |
| Inrättad | 1614 | |
| Överklagas till | Högsta domstolen | |
| Tingsrätter | Attunda, Nacka, Norrtälje, Solna, Stockholm, Södertälje, Södertörn, Uppsala, Eskilstuna, Nyköping, Gotland, Västmanland, Falun och Mora. | |
 Hovrättens domkrets samt de tingsrätter vars domsagor ingår.
|
||
| Officiell webbplats: www.svea.se | ||
Svea hovrätt är den största av de sex hovrätterna i Sverige och inrättades 1614 som landets första hovrätt och var då den högsta rättsliga instansen under konungen och riksrådet, fram till inrättandet av Högsta domstolen 1789.[källa behövs] Svea hovrätt är således Sveriges äldsta existerande överrätt.
Domkretsen omfattar Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands, Västmanlands och Dalarnas län. Svea hovrätt är även mark- och miljööverdomstol och har i den egenskapen hela Sverige som domkrets. Underrätter till Mark- och miljööverdomstolen är de fem mark- och miljödomstolarna, som ingår i Umeå, Östersunds, Nacka, Växjö och Vänersborgs tingsrätter.
Svea hovrätt har sitt säte i Wrangelska palatset på Riddarholmen i Stockholm. Domstolen disponerar bland andra även de närbelägna byggnaderna Stenbockska palatset, Hessensteinska palatset och Schering Rosenhanes palats.[1]
Hovrättspresident sedan 2008 är Fredrik Wersäll.
Presidenter [redigera]
Följande personer har varit presidenter i Svea hovrätt sedan domstolen inrättades 1614:[2]
- 1614–1633: Magnus Brahe
- 1633–1640: Gabriel Gustafsson Oxenstierna
- 1641–1661: Per Brahe
- 1661–1668: Seved Bosson Bååt
- 1668–1673: Johan Nilsson Gyllenstierna
- 1674–1677: Bengt Horn
- 1677–1680: Knut Jönsson Kurck
- 1680–1682: Magnus Gabriel De la Gardie
- 1682–1695: Gustaf Adolph De la Gardie
- 1695–1703: Lars Wallenstedt
- 1703–1714: Gabriel Falkenberg
- 1715–1716: Reinhold Johan von Fersen
- 1718–1723: Carl Gyllenstierna
- 1723: Gabriel Stierncrona
- 1723–1731: Pehr Scheffer
- 1731–1736: Hans von Fersen
- 1736–1743: Otto Reinhold Strömfelt
- 1743–1750: Carl Frölich
- 1750–1751: Carl Gustaf Löwenhielm
- 1751–1753: Henric Hammarberg
- 1753–1768: Johan Gerdesköld
- 1768–1772: Adam Fredenstjerna
- 1772–1787: Johan Rosir
- 1787–1810: Carl Axel Wachtmeister
- 1810–1826: Henning Adolph von Strokirch
- 1826–1833: Josua Sylvander
- 1833–1835: Jonas Evelius
- 1836–1845: Eric Gabriel von Rosén
- 1845–1856: Carl Eric Isberg
- 1856–1867: Gustaf Adolph Vive Sparre
- 1867–1870: Ludvig Theodor Almqvist
- 1870–1880: Louis Gerhard De Geer
- 1880–1889: Karl Johan Berg
- 1889–1899: Nils Henrik Vult von Steyern
- 1899–1910: Erik Elliot
- 1910-1918: Ivar Afzelius
- 1918–1920: Hjalmar Westring
- 1920–1931: Erik Marks von Würtemberg
- 1931–1946: Birger Ekeberg
- 1946–1950: Arthur Lindhagen
- 1950–1957: Harry Guldberg
- 1957–1963: Herman Zetterberg
- 1963–1967: Sture Petrén
- 1967–1983: Sten Rudholm
- 1983–1995: Birgitta Blom
- 1996–2007: Johan Hirschfeldt
- 2008–: Fredrik Wersäll
Referenser [redigera]
- ^ www.sfv.se
- ^ Kongl. Svea hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän 1614-1898 i Projekt Runeberg
Externa länkar [redigera]
Denna artikel om offentlig förvaltning eller en myndighet är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
