Svea hovrätt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svea hovrätt
Hovrätt
Wrangelska palatset på Riddarholmen
Wrangelska palatset på Riddarholmen
Svea hovrätt vapen.svg
Hovrättens vapen
Land  Sverige
Län Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gotland, Västmanland, Dalarna
Kansliort Stockholm
Inrättad 1614
Överklagas till Högsta domstolen
Tingsrätter Attunda, Nacka, Norrtälje, Solna, Stockholm, Södertälje, Södertörn, Uppsala, Eskilstuna, Nyköping, Gotland, Västmanland, Falun och Mora.
Hovrättens domkrets samt de tingsrätter vars domsagor ingår.
Hovrättens domkrets samt de tingsrätter vars domsagor ingår.
Officiell webbplats: www.svea.se

Svea hovrätt är den största av de sex hovrätterna i Sverige och inrättades 1614 som landets första hovrätt och var då den högsta rättsliga instansen under konungen och riksrådet, fram till inrättandet av Högsta domstolen 1789. Svea hovrätt är således Sveriges äldsta existerande överrätt.

Domkretsen omfattar Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands, Västmanlands och Dalarnas län. Svea hovrätt är även Mark- och miljööverdomstol och har i den egenskapen hela Sverige som domkrets. Underrätter till Mark- och miljööverdomstolen är de fem mark- och miljödomstolarna, som ingår i Umeå, Östersunds, Nacka, Växjö och Vänersborgs tingsrätter.

Svea hovrätt har sitt säte i Wrangelska palatsetRiddarholmen i Stockholm. Domstolen disponerar bland andra även de närbelägna byggnaderna Stenbockska palatset, Hessensteinska palatset och Schering Rosenhanes palats.[1]

Hovrättspresident sedan 2008 är Fredrik Wersäll.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Gustav II Adolf lade till 1614 års riksdag fram ett förslag om att inrätta en "konungslig Hofrätt och öfversta dom" i Stockholm, som skulle äga makt att döma konungens dom, både i konungens närvaro som frånvaro.[2] Något överklagande av domarna skulle inte få äga rum. Den rättegångsordnantien som utfärdades samma år bestämde i enlighet med detta förslag och domstolen fick namnet Svea hovrätt. Däremot skedde inget tydligt fastslagande av att ingen överprövning av hovrättens dom skulle kunna ske. I den 1615 utfärdade rättegångsprocessen fanns regler som tvärtom innebar att konungen behöll sin domsrätt och kunde överpröva hovrättens domar. Denna domsrätt utövades till en början i riksrådet, sedan genom riksrådet och från 1789 genom Högsta domstolen, som inrättades detta år.

Förändringar i domkretsen[redigera | redigera wikitext]

Vid skapandet av Svea hovrätt omfattade domkretsen hela Sverige, men efter hand har delar av domkretsen överförts till nya hovrätter. 1623 inrättades Åbo hovrätt som hovrätt för Finland.[2] 1634 inrättades Göta hovrätt i Jönköping som hovrätt för Götaland. 1936 inrättades Hovrätten för Övre Norrland i Umeå. 1948 inrättades Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall.

1 juli 1976 överfördes från Svea hovrätts domkrets Gävle och Sandvikens tingsrätter till Hovrätten för Nedre Norrlands domkrets. 1 juli 1992 överfördes från Svea hovrätts domkrets hela Örebro län till Göta hovrätts domkrets.

Presidenter[redigera | redigera wikitext]

Följande personer har varit presidenter i Svea hovrätt sedan domstolen inrättades 1614:[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ www.sfv.se
  2. ^ [a b] Hofrätt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  3. ^ Kongl. Svea hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän 1614-1898 i Projekt Runeberg

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]