1863

Wikipedia

1863 - MDCCCLXIII
År: 1860 - 1861 - 1862 1863 1864 - 1865 - 1866
Decennium: 1840-talet - 1850-talet 1860-talet 1870-talet - 1880-talet
Sekel: 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Konst - Litteratur - Musik - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1863
Epok: Äldre 1800-tal 1809-1866	Regent: Karl XV kung 1859-1872
Ärkebiskop: Henrik Reuterdahl 1856-1870
Finland 1863
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Alexander II tsar 1855-1881
Ärkebiskop: E. Bergenheim 1850-1884	Generalguvernör: P. I. Rokassovskij 1861-1866
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	19 – 20
Buddhistisk kalender	2407
Nengō (Japan)	Bunkyū 3
Judisk kalender	5623 – 5624
Muslimsk kalender	1279 – 1280
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1241 – 1242
Sakakalendern (Indien)	1785 – 1786
Thailändsk solkalender	2406

[redigera] Händelser

• 21 april-2 maj - Bahá'u'lláh tillkännager att Han är den Lovade inom alla religioner, den Guds Budbärare som alla profeter och heliga skrifter pekar mot.
• 28 maj - En stor fest, med 200 personer till bordet, hålls för ryske anarkisten Michail Bakunin med maka Antonia i Stockholm på Hotel Phoenix, där bland andra August Blanche hyllningstalar, deklamerar dikter och utbringar skålar.
• 20 juni - West Virginia blir den 35:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
• 1-3 juli - Nordstaterna besegrar sydstaterna i slaget vid Gettysburg, som blir vändpunkten i det amerikanska inbördeskriget.
• 22 juli - Det så kallade Skodsborgsmötet hålls mellan den svenske kungen Karl XV och Fredrik VII av Danmark. Karl XV lovar danskarna militärt stöd, i händelse av krig, utan att fråga statsråden.
• 8 september - Ulriksdalskonferensen, en svensk-norsk regeringskonferens, hålls på Ulriksdals slott med anledning av den hotande dansk-tyska konflikten om Schleswig-Holstein. Den svenska regeringen upphäver kungens löfte från Skodsborgsmötet. Detta blir början till slutet för skandinavismen.
• 15 november - Kung Fredrik VII av Danmark avlider och ersätts av Kristian IX.
• 18 november - Kung Kristian IX av Danmark undertecknar en ny grundlag, novemberförfattningen, gemensam för Danmark och Slesvig, men inte för Holstein.
• 19 november - Prins Fredrik av Augustenburg utropar sig till hertig Fredrik VIII av Schleswig-Holstein som en reaktion på den nya danska grundlag som undertecknats dagen innan.
• 24 december - Tyska trupper från Hannover och Sachsen tågar in i Holstein, varvid den danska armén omedelbart evakuerar till Slesvig.
• Alfred Nobel uppfinner dynamiten.
• I Sverige blir ogift kvinna nu myndig vid 25 års ålder, utan föregående domstolsbeslut.
• Karl XV undertecknar en ny svensk riksdagsordning.
• Louis De Geers förslag om svensk tvåkammarriksdag antas som vilande.
• En svensk förordning om allmänt kyrkomöte utfärdas. Kyrkomötet skall sammanträda vart femte år och är tänkt att ersätta prästeståndet, dock utan beslutsrätt. Kyrkomötet får dock vetorätt i frågor som rör kyrkan och prästerliga privilegier.
• Judar utan svenskt medborgarskap tillåts gifta sig med judar med svenskt medborgarskap. Borgerlig vigsel införs. Blandäktenskap mellan judar och kristna tillåts i Sverige.
• Det svenska nattvardstvånget upphävs.
• Försök görs med beläggning av asfalt på Drottninggatans och Regeringsgatans trottoarer i Stockholm.
• Berns salonger i Stockholm öppnas.
• Den svenska folkopinionen visar att den sympatiserar med Polen i dess frihetskamp mot Ryssland.
• Skandinaviska Kreditaktiebolaget bildas.
• Svea Livgarde fyller 250 år.
• Halva Varberg brinner ner, varvid 1.200 människor blir hemlösa.

[redigera] Födda

• 12 januari - Swami Vivekananda, indisk filosof.
• 17 januari - David Lloyd George, brittisk premiärminister 1916-1922.
• 20 januari - Ture Stenberg, svensk arkitekt.
• 3 mars - Arthur Machen, brittisk författare.
• 12 mars - Gabriele D'Annunzio, italiensk författare.
• 19 mars - Alfred Hellerström, svensk arkitekt.
• 1 april - Harald Jacobson, svensk poet.
• 2 april - Mabel Cahill, irländsk tennisspelare.
• 3 april - Henry van de Velde, belgisk målare, arkitekt och formgivare.
• 26 april - Arno Holz, tysk författare och litteraturteoretiker.
• 29 april - William Randolph Hearst, amerikansk tidningsman
• 2 maj - Norris Brown, amerikansk republikansk politiker, senator 1907-1913.
• 4 maj - Charles S. Deneen, amerikansk republikansk politiker.
• 6 maj - Albert Friedrich Speer, tysk arkitekt.
• 1 juni - Gustaf Richard Stenbeck, svensk psykiater och ämbetsman.
• 21 juni - Axel Engdahl, svensk skådespelare och revyförfattare.
• 29 juni - Carl Olsson, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
• 7 juli - John Liander, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.
• 30 juli - Henry Ford, amerikansk industripionjär.
• 3 september - Hans Aanrud, norsk författare.
• 13 september - Arthur Henderson, brittisk politiker och fackföreningsledare.
• 20 oktober - Juho Jaakko Karvonen, finländsk läkare och professor.
• 9 november - Cornelius Hofstede de Groot, nederländsk konsthistoriker och konstsamlare.
• 14 november - Leo Baekeland, belgisk-amerikansk kemist, bakelitens uppfinnare.
• 12 december - Edvard Munch, norsk konstnär.
• 15 december - Axel Danielsson, svensk socialdemokratisk politiker och journalist.
• 16 december - George Santayana, spansk filosof och författare.

[redigera] Avlidna

• 17 januari - Horace Vernet, fransk målare.
• 27 januari - Edward Robinson, amerikansk teolog.
• 1 april - Jakob Steiner, schweizisk matematiker.
• 3 juli - Little Crow, siouxhövding.
• 26 juli - Emma Livry, fransk ballerina.
• 13 augusti - Eugène Delacroix, fransk konstnär.
• 14 augusti - Colin Campbell, brittisk fältmarskalk.
• 20 september - Jacob Grimm, tysk språk- och litteraturforskare, sagosamlare.
• 13 december - Friedrich Hebbel, österrikisk författare och dramatiker.