1863
Från Wikipedia
| 1863 – MDCCCLXIII 150 år sedan |
|
| År 1860 | 1861 | 1862 1863 1864 | 1865 | 1866 |
|
| Årtionde 1840-talet | 1850-talet 1860-talet 1870-talet | 1880-talet |
|
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2616 |
| Bahá'í- kalendern |
19 – 20 |
| Buddhistisk kalender |
2407 |
| Etiopisk kalender |
1855 – 1856 |
| Nengō (Japan) |
Bunkyū 3 |
| Judisk kalender |
5623 – 5624 |
| Muslimsk kalender |
1279 – 1280 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1241 – 1242 |
| Sakakalendern (Indien) |
1785 – 1786 |
| Thailändsk solkalender |
2406 |
1863 (MDCCCLXIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Innehåll |
Händelser[redigera]
Januari[redigera]
- 10 januari – Londons tunnelbana öppnas för trafik.
Februari[redigera]
- 9 februari – Internationella Röda Korset grundas.[1]
April[redigera]
- 21 april–2 maj – Bahá'u'lláh tillkännager i Ridvánträdgården invid floden Tigris utanför Bagdad att han är Den som Gud skall uppenbara – den "världsundervisare" som profeten Báb 19 år tidigare utlovat skulle komma för att uppenbara Guds budskap om enhet och om en ny och om en ny och högre världsordning.
Maj[redigera]
- 28 maj – En stor fest, med 200 personer till bordet, hålls för ryske anarkisten Michail Bakunin med maka Antonia i Stockholm på Hotel Phoenix, där bland andra August Blanche hyllningstalar, deklamerar dikter och utbringar skålar.
Juni[redigera]
- 20 juni – West Virginia blir den 35:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[2]
Juli[redigera]
- 1–3 juli – Nordstaterna besegrar sydstaterna i slaget vid Gettysburg, som blir vändpunkten i det amerikanska inbördeskriget.
- 16 juli – Amerikanska USS Wyoming utför vedergällning för skott avlossade mot amerikanska fartyget Pembroke i Shimonoseki, Japan infödda i städerna Quallah Battoo och Muckie för härjningar mot amerikanska skepp.[3]
- 22 juli – Det så kallade Skodsborgsmötet hålls mellan den svenske kungen Karl XV och Fredrik VII av Danmark. Karl XV lovar danskarna militärt stöd, i händelse av krig, utan att fråga statsråden.
Augusti[redigera]
- 1 augusti – Berns salonger i Stockholm, Sverige öppnas.[4]
September[redigera]
- September – Bygget av järnvägen Western Railroad från Fayetteville, North Carolina till kolfälten i Egypt, North Carolina i USA slutförs.[5]
- 8 september – Ulriksdalskonferensen, en svensk-norsk regeringskonferens, hålls på Ulriksdals slott med anledning av den hotande dansk-tyska konflikten om Schleswig-Holstein. Den svenska regeringen upphäver kungens löfte från Skodsborgsmötet. Detta blir början till slutet för skandinavismen.
November[redigera]
- 5 november – Halva den halländska staden Varberg brinner ner, varvid 1 200 människor blir hemlösa.[6]
- 6 november – Skandinaviska kreditaktiebolaget bildas.[7]
- 15 november – Då Fredrik VII dör barnlös efterträds han som kung av Danmark av Kristian IX, som har utsetts till dansk tronföljare genom avtal 1852 och 1853, eftersom han genom sitt äktenskap med Louise av Hessen-Kassel är släkt med det danska kungahuset och dessutom i rakt nedstigande led är ättling till den danske 1500-talskungen Kristian III.
- 18 november – Kristian IX undertecknar en ny grundlag, novemberförfattningen, som blir gemensam för Danmark och Slesvig, men inte för Holstein. Därmed inkluderas Schleswig i Danmark, medan Holstein lämnas utanför.
- 19 november – Prins Fredrik av Augustenburg utropar sig till hertig Fredrik VIII av Schleswig-Holstein som en reaktion på den nya danska grundlagen.
December[redigera]
- 24 december – Tyska trupper från Hannover och Sachsen tågar in i Holstein, varvid den danska armén omedelbart evakuerar till Slesvig.
- December – Alfred Nobel uppfinner dynamiten.
Okänt datum[redigera]
- I Sverige blir ogift kvinna nu automatiskt myndig vid 25 års ålder, utan föregående anmälan.
- Karl XV undertecknar en ny svensk riksdagsordning.
- Louis De Geers förslag om svensk tvåkammarriksdag antas som vilande.
- En svensk förordning om allmänt kyrkomöte utfärdas. Kyrkomötet skall sammanträda vart femte år och är tänkt att ersätta prästeståndet, dock utan beslutsrätt. Kyrkomötet får dock vetorätt i frågor som rör kyrkan och prästerliga privilegier.
- Judar utan svenskt medborgarskap tillåts gifta sig med judar med svenskt medborgarskap. Borgerlig vigsel införs. Blandäktenskap mellan judar och kristna tillåts i Sverige.
- Det svenska nattvardstvånget upphävs.
- Försök görs med beläggning av asfalt på Drottninggatans och Regeringsgatans trottoarer i Stockholm.
- Den svenska folkopinionen visar att den sympatiserar med Polen i dess frihetskamp mot Ryssland.
- Svea Livgarde fyller 250 år.
Födda[redigera]
- 12 januari – Swami Vivekananda, indisk filosof.
- 17 januari – David Lloyd George, brittisk premiärminister 1916–1922.
- 20 januari – Ture Stenberg, svensk arkitekt.
- 3 mars – Arthur Machen, brittisk författare.
- 12 mars – Gabriele D'Annunzio, italiensk författare.
- 19 mars – Alfred Hellerström, svensk arkitekt.
- 24 mars – William Sherman Jennings, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1901–1905.
- 1 april – Harald Jacobson, svensk poet.
- 2 april – Mabel Cahill, irländsk tennisspelare.
- 3 april – Henry van de Velde, belgisk målare, arkitekt och formgivare.
- 26 april – Arno Holz, tysk författare och litteraturteoretiker.
- 29 april – William Randolph Hearst, amerikansk tidningsman
- 2 maj – Norris Brown, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1913.
- 4 maj – Charles S. Deneen, amerikansk republikansk politiker.
- 6 maj – Albert Friedrich Speer, tysk arkitekt.
- 20 maj – Marion Butler, amerikansk politiker, jurist och publicist, senator 1895–1901.
- 23 maj – Henry W. Keyes, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1917–1919, senator 1919–1937.
- 1 juni – Gustaf Richard Stenbeck, svensk psykiater och ämbetsman.
- 2 juni – Thomas Clarke Rye, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1915–1919.
- 3 juni – William H. King, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1917–1941.
- 21 juni – Axel Engdahl, svensk skådespelare och revyförfattare.
- 29 juni – Carl Olsson, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
- 7 juli – John Liander, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.
- 30 juli – Henry Ford, amerikansk industripionjär.
- 31 juli – Sidney Johnston Catts, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1917–1921.
- 1 augusti – Gaston Doumergue, fransk politiker, Frankrikes president 1924–1931.
- 12 augusti – Margaretta Eagar, irländsk barnflicka, verksam i Rysslands kejserliga familj.
- 3 september – Hans Aanrud, norsk författare.
- 13 september – Arthur Henderson, brittisk politiker och fackföreningsledare.
- 23 september – George Washington Hays, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1913–1917.
- 20 oktober – Juho Jaakko Karvonen, finländsk läkare och professor.
- 9 november – Cornelius Hofstede de Groot, nederländsk konsthistoriker och konstsamlare.
- 14 november – Leo Baekeland, belgisk-amerikansk kemist, bakelitens uppfinnare.
- 11 december – T. Coleman du Pont, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1921–1922 och 1925–1928.
- 12 december – Edvard Munch, norsk konstnär.
- 15 december – Axel Danielsson, svensk socialdemokratisk politiker och journalist.
- 16 december – George Santayana, spansk filosof och författare.
- Abdul Karim, indisk muslimsk betjänt hos drottning Viktoria av Storbritannien.
Avlidna[redigera]
- 4 januari – William Dunn Moseley, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1845–1849.
- 5 januari – Moses Wisner, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1859–1861.
- 17 januari – Horace Vernet, fransk målare.
- 27 januari – Edward Robinson, amerikansk teolog.
- 13 februari – Presley Spruance, amerikansk politiker, senator 1847–1853.
- 18 februari – James Harlan, amerikansk politiker, kongressledamot 1835–1839.
- 18 mars – Powhatan Ellis, amerikansk politiker, jurist och diplomat, senator 1825–1826 och 1827–1832.
- 1 april – Jakob Steiner, schweizisk matematiker.
- 3 juli – Little Crow, siouxhövding.
- 26 juli – Emma Livry, fransk ballerina.
- 13 augusti – Eugène Delacroix, fransk konstnär.
- 14 augusti – Colin Campbell, brittisk fältmarskalk.
- 16 september – Richard Brodhead, amerikansk demokratisk politiker, senator 1851–1857.
- 20 september – Jacob Grimm, tysk språk- och litteraturforskare, sagosamlare.
- 15 november – Fredrik VII, kung av Danmark sedan 1848.
- 3 december – John Wales, amerikansk politiker, senator 1849–1851.
- 13 december – Friedrich Hebbel, österrikisk författare och dramatiker.
Referenser[redigera]
Fotnoter[redigera]
- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004
- ^ Berns salonger
- ^ CommunicationSolutions/ISI, "Railroad — Western Railroad Company", North Carolina Business History, 2006, läst 1 februari 2010
- ^ Fyra sekel
- ^ Bidrag till Sveriges officiella statistik (läst 3 april 2011)
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör 1863