Eremitkräftor
Från Wikipedia
| Eremitkräftor | |
Pagurus bernhardus med hus
|
|
| Systematik[1] | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Kräftdjur Crustacea |
| Klass | Storkräftor Malacostraca |
| Ordning | Tiofotade kräftdjur Decapoda |
| Underordning | Pleocyemata |
| Infraordning | Anomura |
| Överfamilj | Paguroidea |
| Familj | Eremitkräftor Paguridae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Paguridae | |
| Auktor | Latreille, 1802 |
| Släkten | |
| Se text | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Eremitkräftor (Paguridae) är en familj av kräftdjur. De allra flesta lever i vatten, men några arter är landlevande. Ett särdrag är att de har en mjuk och känslig bakkropp. För att denna ska skyddas från skada letar eremitkräftan upp ett skal från en död snäcka, som den bär kring bakkroppen. Tidigare trodde man att byten av skal bara sker då eremitkräftan vuxit ur sitt skal. Nyare experiment av marinbiologer har dock visat att byten sker mycket oftare. Vad detta beror på vet man ännu inte. Landlevande eremitkräftor är vanliga som husdjur, bland annat på grund av att de är så lättskötta.
Släkten [redigera]
- Agaricochirus
- Anapagrides
- Anapagurus
- Anisopagurus
- Catapaguroides
- Catapagurus
- Discorsopagurus
- Elassochirus
- Enallopaguropsis
- Enneobranchus
- Goreopagurus
- Haigia
- Iridopagurus
- Labidochirus
- Manucomplanus
- Micropagurus
- Nematopaguroides
- Nematopagurus
- Orthopagurus
- Ostraconotus
- Pagurixus
- Pagurus
- Parapagurodes
- Phimochirus
- Propagurus
- Pygmaeopagurus
- Pylopaguropsis
- Pylopagurus
- Rhodochirus
- Solenopagurus
- Tomopaguropsis
- Tomopagurus