Första Johannesbrevet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Första Johannesbrevet (förkortat: 1 Joh) är en skrift som ingår i Nya Testamentet.


Första Johannesbrevet tillskrivs traditionellt aposteln Johannes. Inom bibelvetenskapen anser de flesta att det är troligare att Johannes tillskrivits författarskapet i efterhand. Det finns inget i brevet eller något av de andra Johannesbreven som direkt talar emot och inte heller för att aposteln Johannes skulle vara författaren. Klart är att Första Johannesbrevet har ett samband med Johannesevangeliet på grund av den terminologiska likheten mellan skrifterna. Brevets författare har dock självständigt använt de tankar och uttryckssätt som finns i Johannesevangeliet. (Exempelvis används motsatsen mellan ljus och mörker i 1 Joh 1:5-7. 1 Joh 2:9-11. Jämför Johannesevangeliet 8:12, 12:46. ”Ett nytt bud” i 1 Joh 2:7-8. Jämför Johannesevangeliet 13:34-35. ”förbi i honom” i 1 Joh 2:27. Jämför Johannesevangeliet 15:5. ”evigt liv” i 1 Joh 1:2, 2:25 och 3;15. Jämför Johannesevangeliet 3:16).


Det är en markant skillnad i stil och framställningssätt mellan Första Johannesbrevet och Johannesevangeliet, så att även om det inte är samma författare så kommer skrifterna från samma teologiska miljö eller församlingsgemenskap. Efesos i Mindre Asien, nuvarande Turkiet, har utpekats som platsen där brevet hör hemma. Till samma andliga miljö räknas förutom Johannesevangeliet och Första Johannesbrevet även Andra Johannesbrevet och Tredje Johannesbrevet. Dessa två sistnämnda brev har dock till skillnad från 1 Joh en klar mottagare och en avslutshälsning. Brevets datering anses vara någon gång under det sista årtiondet av första århundradet. Polykarpos tycks ha kännedom om brevet, vilket framgår av hans brev till Filipperna 7:1 (omkr 117-120).


Första Johannesbrevet är mer en läroskrift, meditation eller predikan än ett brev. Skriften har ingen klar struktur mer än inledningen 1 Joh 1:1-4 och avslutning 5:13-21. Inledningen, 1 Joh 1:1-4, liksom 1 Joh 2.13-14 visar lite hur man i denna andliga miljö kan ha talat om Jesus. Orden ”han som var till från begynnelsen”(2:13-14) och ”livets ord” som ”var från begynnelsen” (1:1) påminner mycket om Johannesevangeliet 1:1 och liksom där betonas här hur han är en påtaglig verklighet, bekräftad av ögonvittnen och någon som man haft fysisk kontakt med. En huvudtanke i 1 Joh är att tron på Jesus Kristus medför en förpliktelse att älska andra (1 Joh 3:11, 3:23, 4:7, 4:11f). Barnaskapet hos Gud och dess etiska förpliktelser upprepas på flera sätt genom hela brevet.


I den församlingsgemenskap författaren riktar sig till har det framträtt några med en avvikande lära (1 Joh 2:18ff). Dessa hävdar en s k doketisk uppfattning om Jesus, d v s att den Jesus, som levde här på jorden inte skulle vara identisk med den uppståndne Kristus. Brevet går i polemik mot denna troligen gnostiska doketism. Avvikarna kallas ”Antikrist” på grund av sina tankar om Kristus. Mot detta säger brevet att ”Jesus Kristus har kommit i mänsklig gestalt” (4:2). De gäller nu för läsarna att skilja mellan ”sanningens ande och villfarelsens ande”. Det gäller för dem att hålla fast vid den kristustro som författaren påminner dem om är den rätta. När de nu har denna tro så uppmanar författaren till ett liv i kärlek. Så förverkligas i deras liv den kärlek som Gud visade när han i kärlek sände ”sin son som försoningsoffer för våra synder” (4:10).


I korta kärnfulla ord meddelar författaren sitt budskap: ”Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud.” (5:3) och ”den som syndar bryter också mot lagen ty synd är laglöshet” (3:4). ”Gud är kärlek och den som förblir i kärleken förblir i Gud” (4:16) ”Vi älskar därför att han först älskat oss” (4:19). Läsarna uppmanas att ”inte älska med tomma ord utan i handling och sanning”(3:18). ”om vårt hjärta dömer oss” (3:19) så är ”Gud är större än vårt hjärta”(3:20) därför kan läsarna känna frimodighet. Budskapet inskärpes i avslutningen (1 Joh 5:13-21) genom att författaren påminner om att hela världen är ”i den Ondes våld” och att det nu gäller ta sitt liv som Guds barn på allvar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • En bok om Nya Testamentet, Birger Gerhardsson (red). 1969
  • Artikeln Johannesbreven i Svenskt bibliskt uppslagsverk, 1 uppl, 1948
  • Beträffande författarskap se Om Första Johannesbrevet i The jewish annotated New Testament, Oxford, 2011.
  • Bibelcitat från Bibel 2000, bibeln.se

Fördjupningslitteratur[redigera | redigera wikitext]

Olsson, Birger, Johannesbreven. Stockholm: EFS-förlaget 2008. ISBN 978-91-7085-104-9