Fastighetsmäklare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En fastighetsmäklare är en person som yrkesmässigt ägnar sig åt förmedling av fastigheter, delar av fastigheter, byggnader på annans mark, tomträtter, ägarlägenheter, bostadsrätter, andelsrätter avseende lägenhet, arrenderätter eller hyresrätter.

Fastighetsmäklare i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Fastighetsmäklaryrket är sedan 1984 ett av staten reglerat yrke. Behörighet att yrkesmässigt förmedla fastigheter är förbehållet advokater och registrerade fastighetsmäklare [1]. För att bli registrerad som fastighetsmäklare krävs en högskoleutbildning om 120 hp, 10 veckors praktik på en mäklarbyrå och att mäklaren har en adekvat ansvarsförsäkring [2]. Statliga Fastighetsmäklarinspektionen meddelar efter prövning titeln registrerad fastighetsmäklare (kallas ofta bara fastighetsmäklare).

År 2012 är antalet registrerade mäklare ca 6700. Av mäklarfirmorna har endast ett fåtal fler än 19 anställda. Stora kedjor är bland andra: Fastighetsbyrån, Svensk Fastighetsförmedling, Skandiamäklarna, Mäklarhuset, HusmanHagberg och Mäklarringen.

En av mäklarens viktigaste skyldigheter är att tillvarata både köparens och säljarens intressen. Man brukar säga att mäklaren är en opartisk mellanman. Det är dock tillåtet för mäklaren att särskilt beakta kundens ekonomiska intressen om det kan ske utan att bryta mot någon av lagens regler. Mäklaren får t ex aldrig undanhålla viktig information från köparen, framför allt ifråga om fel i fastigheten, i syfte att få ut ett högt pris.

Under senare år har ett antal nätmäklare etablerat sig. Dessa pressar priserna i fastighetsmäklarbranschen genom att låta säljarna ta en mer aktiv roll i sina bostadsaffärer. Exempel på renodlade nätmäklare är Privatmäklaren, Hemonline och Hemverket. Ett problem med att bedriva mäkleri på detta sätt är dock enligt statliga Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) att det i princip inte går för mäklaren att fullfölja sina juridiska skyldigheter mot köpare och säljare helt på distans. Framför allt gäller det mäklarens rådgivningsplikt och upprättande av köpehandlingar som är anpassade till den enskilda affären.

Det finns även mäklare som specialiserat sig på att hjälpa dem som vill sälja sin bostad själv. Även de använder oftast internet men tyngdpunkten i deras tjänster ligger på att hjälpa och utbilda självsäljarna med exempelvis dokumentmallar, instruktioner och videohjälp. Många erbjuder även kompletterande tjänster som visning eller kontraktsskrivning. Exempel på företag som erbjuder tjänster för självsäljare är Privatmäklaren eller Hemverket. De har dock samma skyldigheter mot köparen som alla andra mäklare.

De flesta mäklare, traditionella, internetmäklare och gör-det-självmäklare erbjuder tilläggstjänster som exempelvis fotografering, homestyling och energideklarationer.

På senare tid har en rad internetsidor öppnat där de som ska anlita mäklare kan lägga ut sitt objekt och låta mäklare lägga anbud på försäljningsuppdraget. Tjänsterna stärker konsumentens position gentemot mäklarbyråerna samtidigt som den även kan medföra ett påslag på arvodet man betalar då fastighetsmäklaren betalar en avgift för att få lämna offert till bostadssäljaren. Några av de aktörer som finns idag är Mäklarofferter.se, Hittamäklare.se, Bostart.se och Fastighetsmäklare.se.

Den äldre titeln auktoriserad fastighetsmäklare[redigera | redigera wikitext]

Den äldre titeln auktoriserad fastighetsmäklare meddelades åren 1947 - 1984 av Stockholms Handelskammare med stöd av en kunglig förordning. Titeln avskaffades officiellt i och med 1984 års fastighetsmäklarlag, och de som innehade den titeln kunde bli registrerad fastighetsmäklare utan att uppfylla något krav på utbildning.[3][4]

Fastighetsmäklarorganisationer[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera fastighetsmäklarorganisationer: Svenska Fastighetsmäklarsällskapet (SFMS), Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklarförbundet (FMF).

Tillsyn av fastighetsmäklares verksamhet och disciplinära åtgärder[redigera | redigera wikitext]

Fastighetsmäklarinspektionen (FMI] är den myndighet som sköter tillsyn och disciplinära åtgärder som rör fastighetsmäklare.[5] Varningar finns i Fastighetsmäklarinspektionens register, som är offentligt. Genom att ringa till Fastighetsmäklarinspektionen kan man enkelt få besked om en huruvida en mäklare är varnad och nämndens skäl för varningen.[6] 2011 varnades 87 mäklare, för bland annat lockpriser och brister i besiktningsklausuler och återgångsvillkor, vilket är en stor ökning jämfört med tidigare år.[7][8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fastighetsmäklarlag (2011:666) 5
  2. ^ Fastighetsmäklarlag (2001:666) 6 § 3
  3. ^ Se Lag (1984:81) om fastighetsmäklare
  4. ^ Examensarbete, sidorna 12-18 [1]
  5. ^ 1 § förordningen (2009:606) med instruktion för Fastighetsmäklarnämnden.
  6. ^ ”Fastighetsmäklarnämndens statistik per den 31 augusti 2011”. Fastighetsmäklarnämnden. 2011-09-07. http://www.fastighetsmaklarnamnden.se/default.aspx?id=7080&ptid=0. Läst 2012-01-07. 
  7. ^ ”Rekordmånga fastighetsmäklare varnas”. Dagens Juridik. 2012-01-04. http://www.dagensjuridik.se/2012/01/rekordmanga-fastighetsmaklare-varnas. Läst 2012-01-07. 
  8. ^ ”FMN Statistik 2011-11-30”. Fastighetsmäklarnämnden. 2011-11-30. http://www.fastighetsmaklarnamnden.se/Sve/Filer/fmn_statistik_2011-11-30.pdf. Läst 2012-01-07. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Jingryd, Ola & Segergren, Lotta (2012). Fastighetsförmedling, 3:e upplagan. Lund:Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-08412-1.
  • Tiberg, Hugo & Dotevall, Rolf (1997). Mellanmansrätt, 169 sidor, 9:e upplagan. Norstedts Juridik. ISBN 978-91-39-00224-6.
  • Zacharias, Claude (2001). Fastighetsmäklarlagen i praktisk tillämpning, 607 sidor, 2:a upplagan. Norstedts Juridik. ISBN 91-39-10503-2.
  • Victorin, Anders & Sundell, Jan-Olof (1999), Allmän Fastighetsrätt, 360 sidor, 3:e upplagan. Jure. ISBN 91-7223-060-6.
  • Melin, Magnus (2007). Fastighetsmäklarlagen. En kommentar. Norstedts Juridik AB

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]