Ferdinand Magellan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För rymdsonden, se Magellan (rymdsond).
Ferdinand Magellan
Född Fernão de Magalhães
1480
Sabrosa, Portugal
Död 27 april 1521 (40-41 år)
Mactan, Filippinerna
Nationalitet Portugis
Yrke/uppdrag Upptäcktsresande
Namnteckning

Ferdinand Magellan, egentligen Fernão de Magalhães, född 1480 i Sabrosa, Portugal, död 27 april 1521 på ön Mactan, Filippinerna, var en portugisisk sjöfarare och upptäcktsresande som seglade för både Portugal och Spanien. Han var den förste att segla från Europa västerut till Asien och han var den som namngav Magellans sund i Stilla Havet. Han var också den förste att segla jorden runt, om än inte i samma resa; i en tidig resa seglade han från Europa österut till Indonesien och i sin sista resa nådde han samma longitud från andra hållet.

Födelse och uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Ferdinand föddes i Sabrosa (nära Vila Real, i provinsen Trás-os-Montes i norra Portugal). Han var son till Pedro Rui de Magalhães, som var borgmästare i staden, och Alda de Mesquita, och tillhörde sålunda den portugisiska överklassen. Magellan hade två syskon: en bror, Diogo de Sousa, uppkallad efter sin farmor, och en syster, Isabel.

Magellans föräldrar dog när han var tio år gammal. Vid 12 års ålder blev Magellan page till kungen Johan II och drottning Eleonora vid det kungliga hovet i huvudstaden Lissabon, där hans bror hade gått två år tidigare. Där fortsatte Magellan i sällskap med kusinen Francisco Serrano sin utbildning och blev intresserad av geografi och astronomi. Vissa spekulerar i om han kanske rent av blivit undervisad av Martin Behaim. År 1496 blev Magellan väpnare.

Tidiga resor[redigera | redigera wikitext]

Vid 20 års ålder gick Magellan först till sjöss. År 1505 skickades han till Indien för att installera Francisco de Almeida som portugisisk vicekonung där, och för att sätta upp militära flottbaser längs vägen. Där deltog Magellan för första gången i strid, då en lokal kung vägrade att betala skatt (som han hade gjort tre år tidigare till da Gama) anföll Almeidas följe och erövrade den muslimska staden Kilwa (i nuvarande Tanzania).

Magellan reste sedan till Ostindien 1506 och deltog i expeditionerna till Kryddöarna. Han deltog i det kritiska slaget vid Diu under februari 1509. År 1510 befordrades Magellan till kaptens grad. Men, efter att hemligt ha seglat ett fartyg österut utan tillstånd, fråntogs han sitt uppdrag och tvingades att återvända till Portugal.

År 1511 skickades Magellan till Marocko, där han deltog i slaget vid Azamor den 28 augusti och 29 augusti 1513. Han blev då allvarligt skadad i ett knä då han slogs emot det moriska fästet.

Fast han var skadad, och hade fått flera medaljer, anklagades han för illegal handel med de islamska morerna. Han hade också blivit indragen i en konflikt med Almeida: när Magellan hade lämnat armén utan tillstånd, lämnade Almeida en negativ rapport till det portugisiska hovet. Flera av anklagelserna togs så småningom tillbaka, men Magellan råkade i onåd hos kung Manuel I, som vägrade att höja ersättningen till Magellan.

Kungen sade också till Magellan att han inte skulle få någon mer anställning i hans lands tjänst efter den 15 maj 1514. Magellan avsade sig då formellt sitt portugisiska medborgarskap, och erbjöd sina tjänster till det spanska hovet, varvid han ändrade sitt namn från "Fernão de Magalhães" till "Hernándo de Magallanes".

Resan runt Sydamerika[redigera | redigera wikitext]

Rekonstruktion av fartyget Victoria.

Magellan hade kännedom om portugisiska kartor som fanns i sjöfartsarkivet med antydningar att det finns en förbindelse mellan Atlanten och Stilla havet i Sydamerika. Troligtvis var det viken vid Rio de Janeiro eller mynningen av Río de la Plata som blev av kartans skapare misstolkad som sund. Magellan bestämde sig därför att segla västerut för att hitta en väg till Kryddöarna. Han var övertygat om att dessa öar tillhör den världsdel som 1494 i Tordesillasfördraget blev tilldelad Spanien. Magellan hittade betydelsefulla vänner för omsättningen av planen, bland annat astronomen Ruy Faleiro, föreståndaren av ett viktigt handelshus och kardinalen Juan Rodríguez de Fonseca. Den 22 mars 1518 undertecknade Magellan i Valladolid ett fördrag med Karl I av Spanien över fem fartyg för en resa mot Stilla havet. Om resan lyckas skulle Magellan och Ruy Faleiro tjäna en femtedel av inkomsterna. Deras familjer fick tillåtelse att bestämma guvernören i nyupptäckta områden. Dessutom försäkrade kejsaren att ingen annan person får rättighet att utföra samma resa under loppet av tio år. Resan betalades till största del av den spanska kronan och rederiet Cristobal de Haro.

Den 10 augusti 1519 började resan i Sevilla med en flotta av följande fartyg:

  • Trinidad, 120 ton, 55 män besättning, kapten: Ferdinand Magellan
  • San Antonio, 130 ton, 60  män besättning, kapten: Juan de Cartagena
  • Concepción, 90 ton, 45  män besättning, kapten: Gaspar de Quesada
  • Victoria, 90 ton, 42  män besättning, kapten: Luis de Mendoza
  • Santiago, 60 ton, 32  män besättning, kapten: Giovanni Serrano

De seglade först på floden Guadalquivir och efter att de nådde mynningen fördröjdes resan fem veckor på grund av spanska auktoriteter som tvivlade på att en portugis hade kunnat få kejsarens befogenhet. Den 20 september 1519 fortsatte de resan mot Sydamerika med målet att finna en passage till Stilla havet. Magellan hämtade proviant på Teneriffa och seglade sedan förbi Kap Verde (3 oktober) innan de tog kurs mot Brasilien. Den 20 november korsade flottan ekvatorn. På grund av denna sydliga kurs missade de en del av passadvinden något som fördröjde resan. De spanska kaptenerna kritiserade Magellan. Ledaren såg sin auktoritet i fara och arresterade Juan de Cartagena som var den andra ledaren.

I början av november 1520 seglade man igenom det som senare kom att kallas Magellans sund på den sydamerikanska kontinentens sydspets och tog sig därifrån tvärs över Stilla havet och kom fram till Filippinerna den 16 mars 1521 och gick där in i ett krig mellan öarna Cebu och Mactan på Cebus sida. Magellan dog i strid i Lapu-Lapu på Mactan den 27 april av ett spjut i bröstet i en strid ledd av hövdingen Lapu-Lapu. Endast 18 av hans omkring 250 besättningsmän och ett av de fem fartygen i hans flotta återvände till Spanien 1522, efter att ha seglat runt Afrika under Juan Sebastián Elcanos befäl.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 31 oktober 2008.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Swenson, Tait M.. "First Circumnavigation of the Globe by Magellan 1519–1522". The Web Chronology project. Besökt 14 mars 2006.