Fillie Lyckow

Från Wikipedia
Fillie Lyckow
FöddElsava Lyckow
31 oktober 1934
Stockholm, Sverige
Död27 mars 2015 (80 år)
Mariefred, Sverige
MakeGöte Bergström
(g. 1964–1972; hans död)
Lars Widding
(g. 1987–1994; hans död)
IMDb SFDb

Fillie Elsava Lyckow Widding, tidigare Lyckow Bergström, ursprungligen Elsava Lyckow, född 31 oktober 1934 i Stockholm[1], död 27 mars 2015[2] i Mariefred, var en svensk skådespelare.

Karriär

Fillie Lyckow studerade vid Dramatens elevskola 1959–1962 och var engagerad vid Dramatiska teatern 1962–1964. Hon var vid Uppsala stadsteater 1965–1968 och har sedan frilansat på olika scener i Stockholm samt i radio och TV sedan 1969.

Bland hennes uppmärksammade roller kan nämnas Jenny i Mahagonny, mrs Peachum i Tolvskillingsoperan och titelrollen i Mutter Courage.[3] Vidare har hon setts som fröken i Madicken-filmerna och som personalchefen Aina Lindgren i TV-serien Varuhuset. Hennes sångresurser användes i kabarén Klo i silketassKomediteatern (1979) och Evergreens på Kägelbanan (1982).[4]

Lyckow agerade också röstskådespelare i tecknade filmer, exempelvis den onda fen i Törnrosa och Beata i Dr Snuggles samt berättarrösten i 2010 års julkalender Hotell Gyllene Knorren. Hon spelade Fru Schmidt i 2007 års uppsättning av The Sound of MusicGöta Lejon i Stockholm.

Privatliv

Fillie Lyckow var dotter till fastighetsmäklare Nils Lyckow och Elsa Rexroth-Berg samt dotterdotter till tonsättaren Natanael Berg[5] och faster till översättaren och författaren Cicci Lyckow Bäckman.

Hon gifte sig första gången 1964 med disponenten Göte Bergström (1910–1972) och andra gången 1987 med författaren Lars Widding (1924–1994). Hon fick en dotter, skådespelaren Maria Lyckow 1964.[6][7]

Filmografi (urval)

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1963 Polly Peachum Tiggarens opera
John Gay
Per-Axel Branner Dramaten
1964 Rövarens hustru Tre knivar från Wei
Harry Martinson
Ingmar Bergman Dramaten[8]
1969 Yente Spelman på taket
Sheldon Harnick, Joseph Stein och Jerry Bock
Henny Mürer Stockholms stadsteater
1970 Inte just nu, älskling
Ray Cooney och John Chapman
Hasse Ekman Intiman[9]
1971 Upp i smöret
Terence Frisby
Isa Quensel Intiman[10]
1972 Pauline Fången på Andra avenyn
Neil Simon
Per Gerhard Vasateatern[11]
1977 My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner
Henny Mürer Oscarsteatern[12]
2007 Frau Schmidt Sound of Music
Richard Rodgers och Oscar Hammerstein II
Staffan Götestam Göta Lejon[13]

Referenser

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ ”Fillie Lyckow död”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/fillie-lyckow-dod/. Läst 2 april 2015. 
  3. ^ Lyckow, Fillie i Vem är hon / 1988 / s 302.
  4. ^ Myggans Nöjeslexikon 10 s 236 (Bra Böcker) (1992).
  5. ^ Lyckow, Nils i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 871.
  6. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  7. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  8. ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 
  9. ^ Bengt Jahnsson (12 september 1970). ”Vill vi betala för detta gyckel?”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/tidning/1970-09-12/247/16. Läst 30 oktober 2016. 
  10. ^ Barbro Hähnel (14 mars 1971). ”En fräckis - inte mer”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-03-14/71/13. Läst 22 januari 2016. 
  11. ^ Hanserik Hjertén (1 oktober 1972). ”Tunn och blek komedi på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 25. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1972-10-01/267/25. Läst 23 augusti 2015. 
  12. ^ Marcus Boldemann (24 september 1977). ”'My Fair Lady' på Oscars: Ladyn lever än”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1977-09-24/260/20. Läst 22 augusti 2015. 
  13. ^ Sara Norling (1 oktober 2007). ”Äppelkäckt - men det räcker inte”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/appelkackt-men-det-racker-inte/. Läst 17 september 2016. 

Externa länkar