Lars Widding

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lars Widding
Lars Widding
Lars Widding
Född 31 oktober 1924
Umeå
Död 3 mars 1994 (69 år)
Stockholm (Oscars församling)
Nationalitet Sverige Svensk
Språk Svenska
Verksam 1950-1991
Genrer Romaner, Historiska romaner, Journalistik med mera.
Framstående verk Sorundasviten, Karolinersviten med mera.
Namnteckning
Lars widding signatur small.png

Lars-Gustav Axelsson Widding, född 31 oktober 1924 i Umeå, död 3 mars 1994 i Stockholm, var en svensk författare och journalist.

Lars Widding var en av Sveriges mest lästa och produktiva författare under 1900-talet. Han var flitigt verksam inom film, radio och television och litteratur, samt inom journalistik som reporter under 36 års tid på Expressen. Dramatisering av historiska händelser var Widdings specialitet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lars Widding växte upp i ett borgerligt hem på Kungsgatan 93 i Umeå, kallat Ripornas gård, där fadern, konsul Carl-Axel Widding, drev en juridisk byrå. Efter studentexamen i Umeå 1943 studerade han vid Stockholms universitet 1946–49. Widding var reporter på tidningen Expressen 1950–85. Upplevelser från skolgång och ungdomstid återspeglas i författarens tre första böcker, bland dem Inga stormar än 1950. Sin förmåga att skönlitterärt använda historiska dokument utvecklade han med Årstafruns dagbok, en romansvit i tre delar 1964–66. Denna följdes av Sorundasviten och Karolinersviten i fyra delar vardera.

Till miljön i barndomsstaden Umeå återvände Lars Widding med en småstadskrönika i fyra delar, inledd med Pigan och härligheten 1978. I denna skildras livet i Umeå åren 1920-45; huvudperson är patron Robert Sulliwan, bosatt i Ringstrandska villan på Döbelnsgatan och omgiven av ett stort lokalt porträttgalleri. Bland historiska förebilder märks kända Umeåbor som Thorsten Hellström och Sigrid Holmström, i gestalterna av patronen och pigan. Sigrid Holmström var under många år restaurangchef på Sävargården. Denna serie böcker motiverade att Widding fick Östersunds-Postens litteraturpris 1981[1].

Umeås stadsbild är väl igenkännlig i Lars Widdings böcker. Om sin personliga levnad har han berättat tydligast i Min historia (1983).

Lars Widding blev utsedd till hedersmedborgare i Umeå kommun 1988[2].

Lars Widding var gift 1947–1970 med Ulla Widding, född Fredriksson, 1975–1987 med kulturantropologen Anita Jacobson-Widding samt från 1987 och till sin död med skådespelerskan Fillie Lyckow. Han är begravd på Västra kyrkogården i Umeå.[3]

Widdings roman Pigan och härligheten blev 2014 årets bok i den årslånga bokcirkeln Umeåregionen läser. Boken har återutgivits med efterord av professor Anders Öhman[4][5].

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Inga stormar än 1950
  • Oroa icke kärleken 1952
  • Visst gör det ont 1953
  • Gyllene vingar 1954
  • Äventyret Vasa 1960
  • Ombord på Vasa 1961
  • The Vasa venture 1961
  • Jesus, vem var han? 1962 (med Ivar Harrie)
  • De som dog med stövlarna på, Slaget vid Little Big Horn 1876 1963 (med Lennart Lindberg)
  • Epilog till en herrgårdssaga 1964 (Årstafrun)
  • Stolta stad 1965 (Fristående i anslutning till Årstasviten)
  • Ali Baba - hästen som fick en ny svans 1965 (Barnbok)
  • Skuggan av en herrgårdsfröken 1966 (Årstafrun)
  • På ryttmästarns tid 1968 (Sorundasviten)
  • Galgfågeln 1969 (Överlappar delvis Skuggan av en herrgårdsfröken)
  • Majors avsked 1969 (Sorundasviten)
  • På Årstafruns tid 1969 (Samlingsverk med de 2 böckerna om Årstafrun)
  • 1812, 1970 (Sorundasviten)
  • Lockfågeln 1970 (Berättelse ur Stolta stad)
  • Svanesång 1971 (Sorundasviten)
  • Sångfågeln 1971 (Om Maja-Stina Kiellström alias Ulla Winblad)
  • Rovfågeln! 1972
  • På jakt efter Pistolekors tid, bilderna och dokumenten 1972 (Underlag till Sorundasviten)
  • Röster från Årsta 1973 (Årstafrun, berättelser införda i Expressen)
  • I nöd och lust? En äktenskapsroman 1973 (I dialog med Expressens läsare)
  • En tid för hjältar 1974 (Karolinersviten)
  • Spefågeln 1975 (En dokumentär berättelse kring poeten Wivallius liv och leverne)
  • En tid för vreden 1975 (Karolinersviten)
  • Sista sommarlovet 1975 (pocketutgåva av Oroa icke kärleken)
  • Svenska äventyr [800-1710] 1975 (Dokumentära berättelser med Magnus Gerne och Åke Andersson)
  • De fyra ryttarnas tid 1976 (Karolinersviten)
  • Den siste karolinen 1977 (Karolinersviten)
  • Nya Svenska äventyr [1710-1780] 1977 (Dokumentära berättelser med Magnus Gerne och Åke Andersson)
  • Pigan och härligheten 1978 (Småstadskrönikan)
  • Svenska äventyr, tredje delen [1788-1900] 1979 (Dokumentära berättelser med Magnus Gerne och Åke Andersson)
  • Herrskapet och evigheten 1979 (Småstadskrönikan)
  • Längesen förbi 1980 (Småstadskrönikan)
  • När häxbålen brann 1980
  • Pojken med hakkorset, En berättelse från min ungdom 1981
  • Då tystnar sången 1981 (Småstadskrönikan)
  • Två berättelser 1982 (Pojken med hakkorset, Flykten från Moskva En dokumentär berättelse)
  • Lycksökarna 1982 (Guldgrävarkrönikan)
  • Eva Brauns förlorade liv 1983
  • Guldfeberns folk 1983 (Guldgrävarkrönikan)
  • Sorundasviten 1983 (Samlingsvolym med alla 4 delarna)
  • Min historia 1983
  • Elden och askan 1984 (Guldgrävarkrönikan)
  • Brott och flykt 1985 (En dokumentär berättelse om CJL Almqvist)
  • En afrikansk affär 1985
  • Leoparderna 1986 (Utspelar sig i Zimbabwe)
  • Lodjuren och silverskatten 1986 (Om Loheskatten, utgiven av fd restaurangen Leijontornet)
  • Kvällar på Qvallsta 1989 (med Germund Michanek)
  • Rödaste smultron 1991 (Om Bellman)
  • Karolinersviten 1994 (Samlingsvolym)

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • BMF-plaketten 1968
  • Östersunds-Postens litteraturpris 1981
  • Hedersmedborgare i Umeå kommun 1988

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Östersunds-Posten 1981-12-07 sidan 1, 14-15.
  2. ^ http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/faktaomkommunen/umeashedersmedborgare.4.4166f9b6137178df873ce68.html (Hämtad 2013-10-18)
  3. ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget bokförlag 1999) sid.156 ISBN 91-89086-02-3
  4. ^ http://www.vk.se/1055805/widdings-umea-i-arets-stora-bokcirkel Hämtad 2013-12-31
  5. ^ http://www.minabibliotek.se/143084/berattandets-sanning-lars-widding-som-forfattare Hämtad 2013-12-31

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]