Lars Widding

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lars Widding
Lars Widding
Lars Widding
Född 31 oktober 1924
Umeå
Död 3 mars 1994 (69 år)
Stockholm (Oscars församling)
Nationalitet Sverige Svensk
Språk Svenska
Verksam 1950-1991
Genrer Romaner, Historiska romaner, Journalistik med mera.
Framstående verk Sorundasviten, Karolinersviten med mera.
Namnteckning
Lars widding signatur small.png

Lars-Gustav Axelsson Widding, född 31 oktober 1924 i Umeå, död 3 mars 1994 i Stockholm, var en svensk författare och journalist.

Lars Widding var en av Sveriges mest lästa och produktiva författare under 1900-talet. Han var flitigt verksam inom film, radio och television och litteratur, samt inom journalistik som reporter under 36 års tid på Expressen. Dramatisering av historiska händelser var Widdings specialitet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lars Widding växte upp i ett borgerligt hem på Kungsgatan 93 i Umeå, kallat Ripornas gård, där fadern, konsul Carl-Axel Widding, drev en juridisk byrå. Efter studentexamen i Umeå 1943 studerade han vid Stockholms universitet 1946–49. Widding var reporter på tidningen Expressen 1950–85. Upplevelser från skolgång och ungdomstid återspeglas i författarens tre första böcker, bland dem Inga stormar än 1950. Sin förmåga att skönlitterärt använda historiska dokument utvecklade han med Årstafruns dagbok, en romansvit i tre delar 1964–66. Denna följdes av Sorundasviten och Karolinersviten i fyra delar vardera.

Till miljön i barndomsstaden Umeå återvände Lars Widding med en småstadskrönika i fyra delar, inledd med Pigan och härligheten 1978. I denna skildras livet i Umeå åren 1920-45; huvudperson är patron Robert Sulliwan, bosatt i Ringstrandska villan på Döbelnsgatan och omgiven av ett stort lokalt porträttgalleri. Bland historiska förebilder märks kända Umeåbor som Thorsten Hellström och Sigrid Holmström, i gestalterna av patronen och pigan. Sigrid Holmström var under många år restaurangchef på Sävargården. Denna serie böcker motiverade att Widding fick Östersunds-Postens litteraturpris 1981[1].

Umeås stadsbild är väl igenkännlig i Lars Widdings böcker. Om sin personliga levnad har han berättat tydligast i Min historia (1983).

Lars Widding blev utsedd till hedersmedborgare i Umeå kommun 1988[2].

Lars Widding var gift 1947–1970 med Ulla Widding, född Fredriksson, 1975–1987 med kulturantropologen Anita Jacobson-Widding samt från 1987 och till sin död med skådespelerskan Fillie Lyckow. Han är begravd på Västra kyrkogården i Umeå.[3]

Widdings roman Pigan och härligheten blev 2014 årets bok i den årslånga bokcirkeln Umeåregionen läser. Boken har återutgivits med efterord av professor Anders Öhman[4][5].

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Inga stormar än, Gebers, Stockholm, 1950
  • Oroa icke kärleken, Gebers, Stockholm, 1952
  • Visst gör det ont, Gebers, Stockholm, 1953
  • Gyllene vingar, Almqvist & Wiksell/Gebers, Stockholm, 1954
  • Äventyret Vasa, Gebers, Stockholm, 1960
  • Ombord på Vasa, Gebers, Stockholm, 1961
  • Jesus, vem var han? (med Ivar Harrie), SKDB, Stockholm, 1962
  • De som dog med stövlarna på (med Lennart Lindberg), Gebers, Stockholm, 1963
  • Epilog till en herrgårdssaga: Lars Widding berättar om Årstafrun och hennes värld, Gebers, Stockholm, 1964
  • Stolta stad: romantisk berättelse från Bellmans och Ulla Winblads värld (Fristående i anslutning till Årstasviten), Gebers, Stockholm, 1965
  • Ali-Baba, hästen som fick en ny svans: fritt efter Lars Widdings TV-saga, barnbok (med Pierre L. Rolén och Rolf Lengstrand), B. Wahlströms, Stockholm, 1965
  • Skuggan av en herrgårdsfröken: romantisk berättelse kring Årstafruns dagbok, Gebers, Stockholm, 1966
  • På ryttmästarns tid: roman (Sorundasviten del 1), Gebers, Stockholm, 1968
  • På Årstafruns tid (Samlingsverk med de två böckerna om Årstafrun), Bra böcker, Höganäs, 1969
  • Majors avsked: roman (Sorundasviten del 2), Gebers, Stockholm, 1969
  • Galgfågeln: en berättelse från 1800-talets Sverige, Expressen, Stockholm, 1969
  • Lockfågeln: en berättelse från Bellmans tid (Berättelse ur Stolta stad), Expressen, Stockholm, 1970
  • 1812: roman (Sorundasviten del 3), Gebers, Stockholm, 1970
  • Sångfågeln: en berättelse om Ulla Winblads liv (Om Maja-Stina Kiellström alias Ulla Winblad), Expressen, Stockholm, 1971
  • Svanesång: roman (Sorundasviten del 4), Gebers, Stockholm, 1971
  • Rovfågeln!: en berättelse från tiden för mordet på Gustaf III, Expressen, Stockholm, 1972
  • På jakt efter Pistolekors tid: bilderna och dokumenten, Gebers, Stockholm, 1972
  • Röster från Årsta: 14 berättelser inspirerade av notiser ur Årstafruns dagbok 1793-1839, Utg., Stockholm, 1973
  • I nöd och lust?: äktenskapsroman skriven tillsammans med Expressens läsare, Gebers, Stockholm, 1973
  • En tid för hjältar (Karolinersviten del 1), AWE/Gebers, Stockholm, 1974
  • En tid för vreden (Karolinersviten del 2), AWE/Gebers, Stockholm, 1975
  • Sista sommarlovet (pocketutgåva av Oroa icke kärleken) 1975
  • Svenska äventyr (Bok 1, 800-1710, dokumentära berättelser med Magnus Gerne och Åke Andersson), Stockholm, 1975
  • Spefågeln: en dokumentär berättelse kring poeten Wivallius' liv och leverne, Expressen, Stockholm, 1975
  • De fyra ryttarnas tid (Karolinersviten del 3), AWE/Gebers, Stockholm, 1976
  • Svenska äventyr (Bok 2, 1710-1780, dokumentära berättelser med Magnus Gerne och Åke Andersson), Nya svenska äventyr, AWE/Gebers, Stockholm, 1977
  • Den siste karolinen (Karolinersviten del 4), AWE/Gebers, Stockholm, 1977
  • Pigan och härligheten: en småstadskrönika (del 1), Norstedts, Stockholm, 1978
  • Svenska äventyr (Bok 3, 1788-1900, dokumentära berättelser med Magnus Gerne och Åke Andersson), Norstedts, Stockholm, 1979
  • Herrskapet och evigheten: en småstadskrönika (del 2), Norstedts, Stockholm, 1979
  • När häxbålen brann: en dokumentär berättelse, Norstedts, Stockholm, 1980
  • Längesen förbi: en småstadskrönika (del 3), Norstedts, Stockholm, 1980
  • Pojken med hakkorset: en berättelse, Stockholm, 1981
  • Då tystnar sången: en småstadskrönika (del 4), Norstedts, Stockholm, 1981
  • Två berättelser, Norstedts, Stockholm, 1982
  • Lycksökarna: en äventyrsroman (Guldgrävarkrönikan, del 1), Norstedts, Stockholm, 1982
  • Min historia: berättelser om uppväxtår och författarskap, Författarförlaget, Stockholm, 1983
  • Guldfeberns folk: en äventyrsroman (Guldgrävarkrönikan, del 2), Norstedts, Stockholm, 1983
  • Eva Brauns förlorade liv: en dokumentär berättelse, Norstedts, Stockholm, 1983
  • Elden och askan: en äventyrsroman (Guldgrävarkrönikan, del 3), Norstedts, Stockholm, 1984
  • Brott och flykt: en dokumentär berättelse om C J L Almqvist, Norstedts, Stockholm, 1985
  • En afrikansk affär: roman, Norstedts, Stockholm, 1985
  • Lodjuren och silverskatten (om Loheskatten, utgiven av före detta restaurangen Leijontornet), Leijontornet/Victory, Stockholm, 1986
  • Leoparderna (Utspelar sig i Zimbabwe), Norstedts, Stockholm, 1986
  • Kvällar på Qvallsta: historia och historier (med Germund Michanek), Norstedts, Stockholm, 1989
  • Rödaste smultron: roman (om Bellman), Norstedts, Stockholm, 1991

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • BMF-plaketten 1968
  • Östersunds-Postens litteraturpris 1981
  • Hedersmedborgare i Umeå kommun 1988

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Östersunds-Posten 1981-12-07 sidan 1, 14-15.
  2. ^ http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/faktaomkommunen/umeashedersmedborgare.4.4166f9b6137178df873ce68.html (Hämtad 2013-10-18)
  3. ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget bokförlag 1999) sid.156 ISBN 91-89086-02-3
  4. ^ http://www.vk.se/1055805/widdings-umea-i-arets-stora-bokcirkel Hämtad 2013-12-31
  5. ^ http://www.minabibliotek.se/143084/berattandets-sanning-lars-widding-som-forfattare Hämtad 2013-12-31

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]