Formula 1 Powerboat World Championship

	Formula 1 Powerboat World Championship
	F1-båtar vid rundningsbojar i Singapore 2004
Datum	Flera evenemang per år
Arrangör	Union Internationale Motonautique
Deltagare
Nationer i kval	Deltävlingar
Värdskap
Spelplatser	Olika

Formula 1 Powerboat World Championship, eller F1 H2O, är en tävlingsklass på rundbana för kustnära vatten inom motorbåtsport, som kan jämföras med bilsportens formel 1. Tävlingen arrangeras sedan 1981 av Union Internationale Motonautique.

Båtarna kör på banor som är markerade med bojar. Båtarna är ensitsiga katamaraner med tunnelskrov, som är tillverkade helt och hållet i kompositmaterial. För att skydda förarna är båtarna försedda med förarkabin, kraschboxar, deformerbara spetsar samt en luftkudde som löser ut om båten hamnar upp och ner i vattnet. Luftkuddens syfte är att få båten att flyta på ett sånt sätt att föraren inte hamnar under vatten. I värsta fall har förarna också ett system med andningsluft de kan använda om de hamnar upp och ner.

Båtarna har en toppfart på omkring 130 km/tim på rundbanan och de accelererar från 0 till 100 km/timme på 1,7 sekunder.

Alla båtar är försedda med en Mercury Marine 2,5 liters V6 tvåtaktsmotor, som har en effekt på över 400 kk vid 10.500 varv per minut. Denna ger båten en fart på 100 km/h på mindre än två sekunder och en högsta hastighet på över 250 km/h. Båtarna tillverkas av Guido Cappellinis Dac Racing i Italien, Massimo Roggieros Baba Racing i Italien^[1], Jonathan Jones Dragon F1 Powerboats Ltd i Wales^[2] och Christen Mølgaard Laustsens Molgaard Racing i Kalundborg i Danmark.^[3]

Den genom tiderna mest meriterade föraren inom F1 H2O är Guido Cappellini, som säsongen 2009 tog sin tionde världsmästartitel. Förarna är organiserade i team med en eller flera förare och gemensam underhållsgrupp. De genomför ett antal lopp i sex–åtta tävlingar på olika platser under en säsong och tävlar om enskilda lopp och sammanlagt säsongresultat.

Deltävlingar i Norden[redigera | redigera wikitext]

Deltävlingar har anordnats i Finland i Tammerfors 1998, i Helsingfors 2002 och 2003 samt i Lahtis 2008 och 2009.^[4]

Världsmästare[redigera | redigera wikitext]

År	Världsmästare
-----	-----
1981	Renato Molinari
1982	Roger Jenkins
1983	Renato Molinari
1984	Renato Molinari
1985	Bob Spalding
1986	Gene Thibodaux
1987	Inget VM
1988	Inget VM
1989	Inget VM

År	Världsmästare
1990	John Hill
1991	Jonathan Jones
1992	Fabrizio Bocca
1993	Guido Cappellini
1994	Guido Cappellini
1995	Guido Cappellini
1996	Guido Cappellini
1997	Scott Gillman
1998	Jonathan Jones
1999	Guido Cappellini

År	Världsmästare
2000	Scott Gillman
2001	Guido Cappellini
2002	Guido Cappellini
2003	Guido Cappellini
2004	Scott Gillman
2005	Guido Cappellini
2006	Scott Gillman
2007	Sami Seliö
2008	Jay Price
2009	Guido Cappellini

År	Världsmästare
2010	Sami Seliö
2011	Alex Carella
2012	Alex Carella
2013	Alex Carella
2014	Philippe Chiappe
2015	Philippe Chiappe
2016	Philippe Chiappe
2017	Alex Carella
2018	Shaun Torrente
2019	Shaun Torrente

År	Världsmästare
2020	Inget VM
2021	Jonas Andersson
2022	Shaun Torrente

Framträdande förare i de nordiska länderna[redigera | redigera wikitext]

Finland: Sami Seliö har varit en av de mest framgångsrika förarna med bland annat totalsegrar 2007 och 2010. Andra framgångsrika förare har varit Filip Roms (till exempel sexa totalt 2016) och Alec Weckström (femma totalt 2015).

Norge: Bästa norska föraren har varit Marit Strømøy med bland annat en tredeplacering totalt 2019.

Sverige: År 2021 blev Jonas Andersson i Team Sweden totalsegrare och har under årens lopp haft flera andra framskjutande placeringar. Andra framgångsrika förare har varit bland andra Erik Stark (till exempel tvåa totalt 2018), Pierre Lundin (till exempel fyra totalt 2007), Erik Edin (till exempel nia totalt 2018) och Jesper Forss (12:a totalt 2015).