Karlshamn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Karlshamn (olika betydelser).
Koordinater: 56°10′12″N 14°51′47″Ö / 56.17000°N 14.86306°Ö / 56.17000; 14.86306
Karlshamn
Tätort
Centralort
Torget och rådhuset i Karlshamn
Torget och rådhuset i Karlshamn
Land  Sverige
Landskap Blekinge
Län Blekinge län
Kommun Karlshamns kommun
Koordinater 56°10′12″N 14°51′47″Ö / 56.17000°N 14.86306°Ö / 56.17000; 14.86306
Area 1 347,72 hektar
Folkmängd 19 075 (2010)[1]
Befolkningstäthet 14,15 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 2676
Karlshamns läge i Blekinge län
Red pog.svg
Karlshamns läge i Blekinge län
Karlshamn på 1850-talet.

Karlshamn är en tätort och centralort i Karlshamns kommun i Blekinge län.


Historia[redigera | redigera wikitext]

Karlshamn var från början en dansk utskeppningshamn vid namn Bodekull, eller Bokull. Kung Karl X Gustav gav order om att anlägga en stad och dessutom flottbas här på grund av platsens utmärkta läge vid Östersjön. Andra saker kom dock emellan, och det dröjde till 1664 innan Karlshamn fick stadsprivilegier, och 1668 blev stapelstad.[2]

Staden växte men levde delvis i skuggan av Karlskrona. Karlshamn erhöll 1666 sitt namn och 1675 anlades Karlshamns kastell på den lilla ön Frisholmen i stadens hamninlopp som kunde fungera som försvar. Innan Frisholmens kastell blev färdigt utgjorde den lite större ön Boön stadens försvar, fram till 1675.

Stadsplanen uppgjordes av Erik Dahlbergh, som även uppgjorde förslaget till Karlshamns befästande. Oktober 1676 till mars 1677 hölls Karlshamn besatt och nedbrändes 1678 av danskarna. 1710 nedbrändes Karlshamn på nytt av danskarna, och 1710-11, då pesten härjade i Blekinge dog ungefär hälften av befolkningen. 1763 lades 4 kvarter i aska och 1790 härjades 20 boningshus och kyrkans klockstapel av eld.

Den goda hamnen och de efter Blekinges förening med Sverige förbättrade landsvägsförbindelserna gjorde Karlshamn till handelsstad för västra Blekinge och stora delar av södra Småland. Under 1700-talet, särskilt sedan Frans Cervin blivit borgmästare 1740, utvecklades Karlshamns handel, sjöfart och industri betydligt. På 1760-talet fanns i Karlshamn skeppsvarv, tobaksfabriker, ylle- och strumpfabrik, färgeri, stärkelsefabrik, repslagerier, såpsjuderier, pappers- och tegelbruk, garveri, flera kvarnar med mera.

Under kontinentalsystemets tid, särskilt 1808-12 hade Karlshamn en betydande transitohandel med brittiska varor till Tyskland. Under 1840-70-talen, då stora mängder tjära, trä och spannmål fördes ned till Karlshamn från skogsbygden, ända uppifrån Växjötrakten, hade de gamla handelshusen sin glansperiod.

Genom järnvägarnas tillkomst fick handeln i viss mån en annan karaktär. Då det tidigare funnits några få rika köpmän, blev handeln nu mer jämnt fördelad.[3] 1874 invigdes Karlshamn-Vislanda järnväg som förband staden med Södra Stambanan. Nästa bana var Västra Blekinges järnväg till Sölvesborg år 1886 och därefter, 1889 Mellersta Blekinge järnväg till Karlskrona. Alla banorna hade smalspårvidden 1067 mm. Banan mellan kuststäderna bildade Blekinge Kustbanor, idag Blekinge kustbana.

På 1950-talet breddades kustbanan till normalspår. Vid samma tid flyttades järnvägsstationen till ett nytt läge i utkanten av centrum, insprängt vid Pengaberget.

Näringsliv och kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Karlshamn ligger där Mieån rinner ut i Östersjön och har en av Sveriges viktigaste[4], djupaste och största[5] hamnar. Staden genomkorsas av E22:an och järnvägen mellan Kristianstad och Karlskrona. Vidare har riksväg 15 mot Halmstad sin start/slutpunkt i staden liksom Riksväg 29 mot Växjö.

I Karlshamn ligger Aarhus Karlshamn (AAK) som tillverkar vegetabiliskt fett för livsmedel och kosmetika. Innan fusionen med Aarhus United hette företaget Karlshamns AB och kallades i folkmun för Sojan. Staden är även känd för sina mejeriprodukter, vilka dock inte tillverkas där längre. Sedan gammalt bär en punsch stadens namn.

Österut längs kusten ligger Hällaryds skärgård.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Se även Asarum för historiken av den norra delen av tätorten

Karlshamns stad bröts 1664 ut ur Asarums socken och blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun. År 1967 införlivades kringliggande socknar/landskommuner och 1971 uppgick stadskommunen i Karlshamns kommun med Karlshamn som centralort.[6] Tätorten växte 1970 samman med samhället Asarum som numera utgör norra delen av tätorten.

I kyrkligt hänseende har Karlshamn alltid hört till Karlshamns församling, medan Asarum alltid hört till Asarums församling.[7]

Området motsvarande stadskommunen ingick till 1950 i domkretsen för Karlshamns rådhusrätt, därefter till 1971 i Bräkne och Karlshamns domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick orten i Bräkne och Karlshamns tingsrätts domsaga (från 1975 benämnd Karlshamns tingsrätt) och orten ingår sedan 2001 i Blekinge tingsrätts domsaga.[8]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Karlshamn 1960–2010[9]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
10 841
1965
  
12 236
1970
  
17 193
1975
  
17 447
1980
  
17 872
1990
  
18 394 1 305
1995
  
18 671 1 337
2000
  
18 392 1 342
2005
  
18 768 1 344
2010
  
19 075 1 348
Anm.: Sammanvuxen med Stärnö 1965, sammanvuxen med Asarum 1970



Sport[redigera | redigera wikitext]

I staden finns fotbollslaget IFK Karlshamn och friidrottsföreningen IF Udd. I Högadal, utanför stadskärnan finns fotbollsklubben Högadals IS. Den spelade i Allsvenskan 1962. En känd spelare från klubben är Erton Fejzullahu.

Väggabadet är simhallen där Karlshamns simklubb är verksamma. Härifrån kommer VM-guldmedaljören Emma Igelström.

Carlshamn Oakleaves spelar amerikansk fotboll på ett gammalt flygfält i Asarum.

Kända personer från Karlshamn[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 9 
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 11 
  4. ^ Regeringen.se: "Strategiska hamnar"
  5. ^ SIKA Statistik 2007:13 "Utrikes och inrikes trafik med fartyg 2006", statistik från SIKA och SCB, tabell 1 "Rikets 25 största hamnar" (sidan hämtad 11 maj 2012)
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Domsagohistorik Karlshamns tingsrätt
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]