Lahtis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lahtis
Lahti (finska)
Kommun
Lahti.vaakuna.svg
Vapen
Land  Finland
Landskap Päijänne Tavastland
Ekonomisk region Lahtis
Admin. centrum Lahtis
Area 154,58 km² (2013-01-01)[1]
 - land 135,05 km²
 - vatten 19,53 km²
Folkmängd 103 416 (2013-12-31)[2]
Befolkningstäthet 765,76 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Jyrki Myllyvirta
 - Kommunfullm.
ordf.
Ilkka Viljanen (Saml)
 - Kommunstyr.
ordf.
Kari Salmi (SDP)
 - Politisk fördelning (59 mandat)
-Saml: 18
- SDP: 18
- Sannf: 9
- VF: 5
- KD: 4
- Gröna: 3
- C: 2
(27 december 2012)[3]
Kommunkod 398
Läge 60°59′00″N 25°39′00″Ö / 60.98333°N 25.65000°Ö / 60.98333; 25.65000Koordinater: 60°59′00″N 25°39′00″Ö / 60.98333°N 25.65000°Ö / 60.98333; 25.65000
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
96,1 %
0,3 %
3,6 %
Admin. data  
-Landskapsförb. Päijänne Tavastland
-Regioncentrum Lahtis
-Härad Lahtis
-Magistrat Lahtis
-Skattebyrå Päijänne Tavastland
-Sjukvårdsdistrikt Päijänne Tavastland
-Försäkringskrets Salpausselkä
-Nödcentral Tavastlands
-Räddningsverk Päijänne Tavastland
-EU-målområde 2
Lahti.sijainti.suomi.2008.svg
Webbplats: www.lahti.fi

Lahtis (tidigare Lachtis, finska: Lahti) är en stad i landskapet Päijänne-Tavastland i Finland. Staden har omkring &&&&&&&&&0103416.&&&&&0103 416 invånare, vilket gör den till Finlands åttonde största och det femte största stadsområdet (invånarantalet i centraltätorten Lahtis uppgick 2005 till 112 187[4]). Totala ytan är &&&&&&&&&&&&0154.580000154,58 kvadratkilometer, varav &&&&&&&&&&&&&019.53000019,53 km² vatten.

Lahtis språkliga status är enspråkigt finsk.

Lahtis ligger vid Salpausselkä-åsen, vid södra stranden av sjön Vesijärvi (180 kvadratkilometer). Staden gränsar i norr och väster mot Hollola, i öst mot Nastola och mot Orimattila i söder.

Största arbetsgivare[redigera | redigera wikitext]

  • Lahtis stad
  • Isku-Yhtymä Oy
  • Esa-konserni
  • Hartwall Oyj Abp
  • Fazer Bagerier/Oululainen
  • Stora Enso Packaging Oy
  • Kemppi Oy
  • DNA Oy (f.d. Päijät-Hämeen Puhelin Oyj)
  • Koiviston Auto -yhtymä
  • L-Fashion Group Oy

Andra stora arbetsgivare i Lahtis är Eurokangas, Foxconn, Indoor Group (Asko och Sotka), S-Hämeenmaa, Stalatube, Oilon, Lahden Polttimo, Suomen Hiiva, BE Group (Starckjohann), Peikko Finland, Halton, Vaahto Oy, Päijät-Hämeen Osuuspankki, UPM-Kymmene, Elofin (Elopak), Pilkington (Lahden Lasitehdas), Merivaara, Eirikuva och Päijät-Hämeen koulutuskonserni.

Lahtis historia[redigera | redigera wikitext]

Enligt utgrävningar gjorda i Lahtisområdet var platsen bebodd redan för 9 000 år sedan, vilket gör Lahtis till en av de äldsta bebodda platserna i Finland. Namnet nämns för första gången år 1445. Lahtis var trots det en vanlig liten by i Hollola socken ända till att Riihimäki-St. Petersburgsbanan öppnades för trafik 1870 då byn blev en livlig trafikknutpunkt.

Lahtis fick köpingsrättigheter 1878 av Finlands storfurste Alexander I av Ryssland, trots att man i Lahtis ville ha fulla stadsrättigheter. Som köping hörde Lahtis till Hollola kommun. Tsar Nikolaj I av Ryssland beviljade Lahtis fulla stadsrättigheter 1 mars 1905, men på grund av oroligheter i Ryssland kom budet fram först 16 mars, vilket anses vara dagen då Lahtis grundades. Lahtis köping stadsplanerades 1878 och stadens nuvarande centrum följer ännu samma planeringsprinciper. Sedan Lahtis blev stad har områden anslutits till staden från Hollola åren 1916, 1923, 1933 och 1956.

År 1918 samlades tillfångatagna rödgardister på Fellmans åkrar och flera avrättades på Hennala kasernområde. År 1978 restes ett monument i Fellmans park (finska Fellmanin puisto) över de avrättade.

Asko Avonius grundade möbelfabriken Asko i Lahtis 1918. Staden blev känd som snickarnas och möbelfabrikörernas stad med de andra stora möbelhusen Isku och Sotka. Metallindustrin representerades av Upo som tillverkade spisar och Raute som tillverkade maskiner för träförädlingsindustrin. Också Mallasjuomas bryggeri blev känt med ölprodukter som Lahden Erikoinen och Lahden Sininen.

Lahtis växte snabbt efter andra världskriget då evakuerade från de ockuperade Karelen – främst från Viborg – flyttade i stora mängder till Lahtis. Staden fortsatte växa snabbt under flykten från landet på 1960- och 1970-talen. De nya invånarna flyttade in främst från Karelen och Savolax. Tillväxten avstannade i och med den recession som följde den första oljekrisen 1975–76. De stora arbetsgivarna började effektivera sin verksamhet och efterfrågan på arbetskraft drev inte längre på flyttningsrörelsen till Lahtis.

Lahtis blev sedan mera känd för sina vintersportevenemang. År 1978 arrangerades Världsmästerskapen i nordisk skidsport, för vilka man byggde en idrottsby i Riihelä. 1989 arrangerades åter världsmästerskapen i skidåkning och en ny idrottsby byggdes i Asemantausta. 2001 var det igen tur för Lahtis att ordna VM i skidåkning och dessa tävlingar kom att domineras av det finländska lagets dopningsskandal.

På 1980-talet saknade Lahtis tomter för småindustri och Nikula gård köptes upp längs riksväg 4. Staden ordnade också en marknadsföringskampanj med sloganen ”Lahti the Business City” och tillväxten inom industrin som främst kommit Hollola till goda tillföll också Lahtis. Också stadsorkestern döptes om till Business City Orchestra, men det ansågs vara olämpligt varför den numera heter Sinfonia Lahti. År 2001 blev konserthallen Sibeliushuset klart vid stranden av Vesijärvi.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Lahtis är känd som en sportstad. I Lahtis sportcentrum ordnas stora internationella tävlingar, bland annat världsmästerskap och de årligen återkommande Lahtisspelen (finska: Salpausselän Kisat) i nordisk skidsport. Lahtis storhall (finska: Lahden suurhalli) blev då den stod klar 1980 Finlands första inomhushall för fotboll med konstgräs som passade för vinterträning, och här spelas Uusi Lahti Cup.

Sportevenemang[redigera | redigera wikitext]

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Lahtis huvudgata Aleksanterinkatu
Lahtis stadion
Lahtis hoppbackar på sommaren. Det finns ett utomhusbad vid den största backen.
Radiomasterna från år 1927 på Radiomäki
Lahtis hamn som numera är i fritidsbruk

Lahtis ligger centralt i södra Finland ganska nära landets befolkningstyngdpunkt (Webers punkt), vilket betyder att alla finländare har i genomsnitt en kortare resa till Lahtis. Lahtis är en landsvägs- och järnvägsknutpunkt.

Lahtis direktbana blev klar 2006 vilken förkortade tågresan från Helsingfors till 48 minuter och den snabba förbindelsen beräknas öka inflyttningen till Lahtis, främst med människor som tidigare bott i huvudstadsregionen. Då direktbanan öppnades infördes även zonbiljetter i tågtrafiken till Lahtis.

Riksväg 4 började byggas till motorväg mellan Träskända och Lahtis med privat finansiering 1997 och vägen blev klar 1999.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Betydande byggnader[redigera | redigera wikitext]

  • Lahtis hoppbackar är den synligaste delen av Lahtis idrottscentrum. Det finns tre backar med de kritiska punkterna 116, 90 och 60 meter.
  • Lahtis stadshus är en av stadens mest kända byggnader, ritad 1911 av Eliel Saarinen och blev klar 1912.
  • Lahtis teaterhus blev klart 1981.
  • Radiomäki (Radiobacken) finns radiomaster 150 meter höga byggda 1927. Långvågssändningarna slutade 1993 och ULA-sändningarna flyttades till den 300 meter höga sändaren i Tiirismaa i Hollola 1967.
  • Ristinkirkko är en kyrka ritad av Alvar Aalto 1978 mitt emot stadshuset på torget. Man rev den gamla träkyrkan Keski-Lahden kirkko som stod på samma plats.
  • Sibeliushuset är ett kongress- och konserthus som öppnades 2000. Arkitekterna bakom byggnaden är Hannu Tikka och Kimmo Lintula.
  • Mokulla herrgård

Museer[redigera | redigera wikitext]

  • Lahtis stadsmuseum. [5] Stadsmuseet är uppdelat i totalt fem olika museer: Lahtis historiska museum (tillika Päijänne-Tavastlands landskapsmuseum), Skidmuseum, Radio & TV-museum, Lahtis konstmuseum och Postermuseum.
  • St. Petersburgsbanans museum. [6](utställning av gamla tåg)
  • Militärmedicinska museet.[7]
  • Finlands militärmusikmuseum. [8]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Nedan finns Lahtis vänorter uppräknade.[9]

Västerås vänortsskap med Lahtis baserar sig på att Västerås hjälpte Lahtis efter vinterkriget. De andra vänorterna har ingått avtal och i de senaste avtalen ingår också en EU-dimension, samt betydelsen av handeln med Asien. Bandung i Indonesien ligger som förslag för ny vänort.

Kända personer från Lahtis[redigera | redigera wikitext]

Band[redigera | redigera wikitext]

Folkmängdsutveckling genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

Lahtis befolkningstillväxt
År 1906 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2007 2009
Invånare 2 779 5 996 4 974 5 212 8 315 10 083 21 167 24 757 33 725 43 571 48 112 65 210 79 829 88 393 94 862 94 767 94 447 93 151 95 119 96 921 98 349 99 236 100 854

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia
Webbkällor
Noter
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2013”. Lantmäteriverket. 2013-03-07. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat13_su_nimet.xlsx. Läst 2013-12-05. 
  2. ^ [a b] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2013”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=7767&site=5&id=0. Läst 17 januari 2014. 
  3. ^ Kommunalvalsresultatet, 2012. (svenska) Läst 27 december 2012.
  4. ^ Statistikcentralen, Finland. ”Pressmeddelande 15.1.2008”. http://www.stat.fi/ajk/tiedotteet/v2008/tiedote_001_2008-01-15_sv.html. Läst 5.12 2011. 
  5. ^ Lahtis stadsmuseums webbplats (engelska) Läst 29 december 2012.
  6. ^ St. Petersburgsbanans museum (finska) Läst 29 december 2012.
  7. ^ Militärmedicinska museet (svenska) Läst 29 december 2012.
  8. ^ Finlands militärmusikmuseum. (finska) Läst 29 december 2012.
  9. ^ Förteckning över Lahtis vänorter (finska) Läst 29 december 2012.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]