Fribrottning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fribrottning
Fribrottning med fyra brottare och en domare.
Fribrottning med fyra brottare och en domare.
Först utövad  Frankrike
 Storbritannien
 USA
1800-talet
Egenskaper
Spelplats Ring och kan utövas i bur/Cage
OS Nej

Fribrottning, amerikansk fribrottning eller professionell fribrottning, ibland, på "svengelska", kallat wrestling (av engelska professional wrestling)[1] är en scenkonst som efterliknar brottning, med rötter tillbaka till brottning som underhållning i cirkusar och karnevaler från slutet av 1800-talet.

Mycket skådespel förekommer då syftet är att skapa spänning och dramatik för att publiken ska bli mer involverad. Brottarna framställs som onda (heels) eller goda (faces), och majoriteten av alla matcher sker mellan en god och en ond. Det är ovanligt med matcher mellan två brottare som framställs som goda, och ännu ovanligare mellan två som framställs som onda.

Fiktion och verklighet[redigera | redigera wikitext]

Matchresultatet är uppgjort på förhand. Slag och grepp måste genomföras i samarbete mellan brottarna för att ingen av dem ska bli allvarligt skadad och även om effekterna på mottagaren ofta är överdrivna så orsakar de flesta attacker äkta smärta och kan vara väldigt farliga om de utförs fel.

Regler[redigera | redigera wikitext]

Genom fribrottningens historia har en rad olika matchtyper vuxit fram, och olika fribrottningsförbund har ofta egna variationer på reglerna. Reglerna är dock mycket lika varandra i alla förbund, där matcherna utspelas i en fyrkantig ring (ett fåtal förbund använder en hexagonal ring) med en domare som har absolut makt inom gränserna för matchens regler. Det finns fem huvudsakliga sätt som en brottare kan vinna en match på:

  • Fall (av eng. pinfall) - En brottare täcker sin ryggliggande motståndare med någon del av kroppen, medan motståndaren har båda axlarna i mattan. Om domaren hinner slå handflatan tre gånger i marken (samtidigt som han högt räknar till 3) så vinner den brottare som har täckt motståndaren.
  • Ge upp (av eng. submission) - Brottaren har kopplat ett smärtsamt grepp på sin motståndare som ger upp verbalt, eller genom att upprepade gånger slå med handflatan i mattan (jfr. eng. tap-out).
  • Uträkning - Om en brottare hamnar utanför ringen börjar domaren räkna (i amerikansk fribrottning oftast till tio). Om brottaren inte hinner in i ringen innan domaren når tio, vinner motståndaren på uträkning.
  • Knock-out - I likhet med uträkning så börjar domaren räkna upp till ett visst nummer (vanligen tio) när en brottare ligger ned i ringen. Domaren slutar räkna när brottaren kommer upp på benen igen.
  • Diskvalificering - Om en brottare bryter mot reglerna, genom att exempelvis använda ett "vapen" (som stolar, ringklocka eller knogjärn) kan domaren döma till diskvalifikation och motståndaren vinner matchen.

Det är standard (men undantag förekommer) att titelbälten inte kan byta ägare genom diskvalificering eller uträkning. Titelhållare som framställs som onda använder ibland detta för att skapa negativ publikreaktion genom att avsiktligt diskvalificera sig eller bli uträknade för att behålla titelbältet.

Fribrottningsbolag[redigera | redigera wikitext]

USA

Nedlagda: WCW, WCCW, ECW, SMW, USWA, MLW, NWA Wildside, 3PW, XPW, GLOW (kvinnoförbund)

Japan

Nedlagda: FMW, WING, WAR, AJW (kvinnoförbund), GAEA (kvinnoförbund)

Mexiko (se även lucha libre)

Storbritannien

Kanada

Tyskland

Frankrike

Schweiz

Sverige

Norge

Finland

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Onödig engelska eller engelska i onödan?”. Språkrådet. http://www.sprakradet.se/GetDoc?meta_id=1952. Läst 21 juli 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]