Frontorganisation
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: många mer eller mindre kontroversiella beskyllningar i den här artikeln och väldigt få källor (2011-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Frontorganisation, organisation motiverad av politisk taktik, varigenom annan organisation bedriver agitation och utför organisationsarbete.
Exempel på politiska frontorganisationer kan vara när ett parti startar en intresseorganisation som är tänkt att attrahera även medlemmar som inte delar det bakomstående partiets politiska åsikt. Tekniken har varit vanlig inom den kommunistiska rörelsen. Till exempel startade det amerikanska kommunistiska partiet Workers World Party antikrigsorganisationen A.N.S.W.E.R.. I Europa hade delar av fredsrörelsen under kalla kriget kopplingar till kommunistiska partier och Sovjetunionen.[1] Samtidigt upprättade och kontrollerade USA:s underrättelsetjänst CIA ett antal frontorganisationer för att sprida antikommunistiska budskap, däribland Radio Free Europe och Congress for Cultural Freedom.
I mindre omfattning har även nazistiska rörelser, bland annat Sveriges nationella förbund, bedrivit frontorganisationer.[källa behövs] Scientologikyrkan har gjort sig kända för att använda sig av frontorganisationer. De driver bland annat drogavvänjningsorganisationen Narconon[2] och antipsykiatrigruppen Kommittén för mänskliga rättigheter[2] samt olika lobbygrupper, som Citizens for Social Reform.[källa behövs]
Kommunistiska frontorganisationer i Sverige
Under hela Sovjetunionens existens 1917-1991 bedrevs agitation i Sverige genom bland annat följande frontorganisationer, som ytterst finansierades av Sovjetunionen eller dess satellitstater.
Andra betydelser
I kommunistisk terminologi avser "frontorganisation" en organisation som flera kommunistiska eller socialistiska partier står enade bakom. I en folkfront kan dessutom även borgerliga partier stå bakom.
Se även
Referenser
- ^ Vladimir Bukovskij, Moskva och fredsrörelsen. ISBN 91-86092-05-7
- ^ [a b] http://www.xenu.net/archive/IRS/#VIII
- ^ Den farliga fredsrörelsen. Säkerhetstjänsternas övervakning av fredsorganisationer, värnpliktsvägrare och FNL-grupper 1945-1990 Arkiverad 7 september 2012 hämtat från the Wayback Machine. SOU 2002:90
- ^ Sverige lätt byte för DDR:s charmoffensiv Svenska Dagbladet, 9 november 2009