Fysikalisk konstant

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

I vetenskap är en fysikalisk konstant ett oföränderligt numeriskt tal i sådana matematiska samband som uttrycker fysiska realiteter.

Det finns många sådana konstanter. Några av de mest kända är Plancks konstant, gravitationskonstanten och Avogadros konstant (mer känd som Avogadros tal). Konstanter kan ha många skepnader; vissa, som plancklängden representerar en fundamental fysikalisk längd, andra som ljusets hastighet betyder hastighetsgränsen i universum, vidare andra är dimensionslösa kvantiteter som finstrukturkonstanten som förkroppsligar samspelet mellan elektroner och fotoner.

Lista över fysikaliska konstanter[redigera | redigera wikitext]

Kvantitet Symbol Värde Källor
Ljusets hastighet i vakuum c\, 299 792 458 m·s−1 (definierad) [1]
Magnetiska konstanten

(permeabiliteten för fria rymden)

\mu_0\, 4π · 10−7 N·A−2 (definierad)

≈ 12,566 370 614 · 10−7 N·A−2

[1]
Elektriska konstanten

(permittiviteten för tomrum)

\varepsilon_0 =
\frac{1}{\mu_0 c^2} 8,854 187 817... · 10−12

F·m−1

[1]
Karakteristiska impedansen för fria rymden Z_0= \mu_0c\, 376,730 313 46... Ω (definierad) [1]
Gravitationskonstanten G\, 6,6742 (10) · 10−11

m3·kg−1·s−2

[2]
Plancks konstant h\, 6,626 068 76(52) · 10−34 J·s [1]
Diracs konstant \hbar=\frac{h}{2\pi} 1,054 571 596(82) · 10−34 J·s [1]
Planckmassa m_p = \frac{\hbar c}{\sqrt{G}} 2,1767(16) · 10−8 kg [1]
Plancklängd l_p= \sqrt{\frac{\hbar G}{c^3}} 1,6160(12) · 10−35 m [1]
Plancktid t_p = \sqrt{\frac{\hbar G}{c^5}} 5,3906(40) · 10−44 s [1]
Elementarladdning e\, 1,602 176 462(63) · 10−19 C [1]
Elektronens vilomassa m_e\, 9,109 381 88(72) · 10−31 kg [1]
protonens vilomassa m_p 1,672 621 58(13) · 10−27 kg [1]
Neutronens vilomassa m_n\, 1,674 927 16(13) · 10−27 kg [1]
Atomär masskonstant m_u = 1\, u 1,660 538 73(13) · 10−27 kg [1]
Avogadros tal L,\ N_A 6,022 141 99(47) · 1023 [1]
Boltzmanns konstant k_B,\ k 1,380 6503(24) · 10−23 J·K−1 [1]
Faradays konstant F=N_A\cdot e\, 9,648 534 15(39) · 104

C·mol−1

[1]
Allmänna gaskonstanten R=N_A\cdot k_B\, 8,314 472(15) J·K−1·mol−1 [1]
Noll på Celsiusskalan   273,15 K (definierad) [3]
Molvolym, ideal gas, p = 1 bar, T = 0 °C   22,710 981(40) l·mol−1 [1]
Standardatmosfär [1]tm 101 325 Pa (definierad) [1]
Finstrukturkonstanten \alpha =\frac{\mu_0 e^2c}{2h} 7,297 352 533(27) · 10−3 [1]
  \alpha^{-1}\, 137,035 999 76(50) [1]
Bohrradie a_0\, 5,291 772 083(19) · 10−11 m [1]
Hartree-energi E_h\, 4,359 743 81(34) · 10−18 J [1]
Rydbergs konstant R_\infty\, 1,097 373 156 8527(73) · 107

m−1

[1]
Bohrmagnetonen \mu_B\, 9,274 008 99(37) · 10−24

J·T−1

[1]
Elektronmagnetiskt moment \mu_e\, -9,284 763 62(37) · 10−24

J·T−1

[1]
Alfred Landés g-faktor för fri elektron g_e\, 2,002 319 304 386(20)
Nukleär magneton \mu_N\, 5,050 786 6(17) · 10−27 J·T−1
Protonmagnetiskt moment \mu_p\, 1,410 607 61(47) · 10−26

J·T−1

Protonmagnetogyrisk proportion \gamma_p\, 2,675 221 28(81) · 108

s−1·T−1

Magnetiskt moment för protoner i H2O, \mu'_p \frac{\mu'_p}{\mu_B} 1,520 993 129(17) · 10−3
Protonens resonansfrekvens per fält i H2O \frac{\gamma'_p}{2\pi} 42,577 4821 (11) MHz·T−1
Stefan–Boltzmanns konstant \sigma\, 5,670 400(40) · 10−8

W·m−2·K−4

[1]
Första strålningskonstanten c_1\ = 2  \pi h c^2 3,741 771 18(19) · 10−16 W·m² [1]
Andra strålningskonstanten c_2\ =\frac{h c}{k} 1,438 7752 (25) · 10−2 m·K [1]
Tyngdacceleration (medelvärde) g_n\, 9,80665 m/s2 (definierad) (för Sverige används 9,82 m/s2.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae] Peter J. Mohr and Barry N. Taylor, "CODATA Recommended Values of the Fundamental Physical Constants: 1998," Journal of Physical and Chemical Reference Data, Vol. 28, No. 6, 1999 and Reviews of Modern Physics, Vol. 72, No. 2, 2000. [1]
  2. ^ Organisationen CODATA
  3. ^ 13:e CGPM 1967