Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning
Gad Rausings Pris för framstående humanistisk forskargärning delas årligen ut av Kungliga Vitterhetsakademien sedan 2003.[1] Priset instiftades av Rausings barn, och det är Vitterhetsakademiens största pris.[2]
Priset skall gå till en framstående nordisk forskare inom arkeologi, historia, filosofi, filosofins historia, idé- och lärdomshistoria, konst-, litteratur- och musikhistoria, religions- och rättshistoria, etnologi, allmän språkvetenskap och studiet av språkfamiljer och enskilda språk. Priset ska gå till vetenskapsman ”som gjort verkligt framstående och varaktigt betydelsefulla insatser inom [dessa] ämnesområden och som fullgjort huvuddelen av sina insatser inom det nordiska forskningssamhället”.[3] Nordiska akademier och forskningsråd inom ämnesområden kan nominera kandidater.
Prissumman är 1 500 000 kronor (2018).
Pristagare[redigera | redigera wikitext]
- 2003 – Einar Niemi, Universitetet i Tromsø
- 2004 – Ulf Teleman, Lunds universitet, svensk lingvistik
- 2005 – Jørgen Jensen, Köpenhamn, dansk historia
- 2006 – Heikki Räisänen, Helsingfors, religionshistoria
- 2007 – Mogens Herman Hansen, Köpenhamn
- 2008 – Simo Knuuttila, Helsingfors, filosofihistoria
- 2009 – Eva Österberg, Lund
- 2010 – Vésteinn Ólason, Reykjavik, litteratur
- 2011 – Åke Daun, Stockholm
- 2012 – Kirsten Blinkenberg Hastrup, Köpenhamn
- 2013 – Jan Terje Faarlund, Oslo[4]
- 2014 – Minna Skafte Jensen, Köpenhamn, klassisk filologi[5]
- 2015 – Sverre Bagge, Bergen, historie[6]
- 2016 – Erik A. Nielsen, Köpenhamn för originell forskning om bruket av bilder och bildspråk i skandinavisk diktning under 1600- och 1700-tal.[7]
- 2017 – Sten Ebbesen, Köpenhamn, för hans originella filologiska och filosofiska forskning i historiska texter om antik och medeltida logik, semantik och kunskapsteori.[8]
- 2018 – Mogens Trolle Larsen, Köpenhamn, för hans tvärvetenskapliga insatser inom assyriologi och arkeologi som bidragit till att belysa människans tidigaste användning av skrift ur kulturella, ekonomiska och historiska perspektiv.[9]
- 2019 – Lena Liepe, Linnéuniversitetet i Växjö.
- 2020 – Pirjo Markkola, Tammerfors universitet, för hennes mångsidiga och nyskapande studier av den nordiska välfärdsmodellens historiska rötter.[2]
- 2021 – Terttu Nevalainen, professor i engelsk filologi vid Helsingfors universitet, för sin teoretiskt och metodiskt banbrytande forskning inom historisk sociolingvistik.
- 2022 – Marie-Louise Bech Nosch, professor i historia vid Köpenhamns universitet, för nydanande forskning inom antik historia.
- 2023 – Helge Jordheim[10], professor i kulturhistoria vid Universitetet i Oslo, innovativ och inflytelserik forskning på det kulturhistoriska fältet.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Kungliga Vitterhetsakademien - Priser och belöningar
- ^ [a b] Harald, Patrik (21 februari 2020). ”Pirjo Markkola får stort svenskt pris”. Hufvudstadsbladet: s. 10. http://www.hbl.fi/artikel/professor-pirjo-markkola-far-stort-svenskt-pris/.
- ^ Meddelande från Kungliga Vitterhetsakademien 7 september 2011, Inbjudan att föreslå mottagare av Gad Rausings pris för framstående humanistiskt forskargärning 2012
- ^ Jan Terje Faarlund får svensk prestisjepris. Nettavis for Universitetet i Oslo.
- ^ ”Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2014”. Kungliga Vitterhetsakademien. http://www.vitterhetsakad.se/priser/gad_rausings_pris. Läst 4 april 2014.
- ^ Gad Rausings pris för framstående forskargärning 2015
- ^ Gad Rausings pris 2016
- ^ Gad Rausings pris 2017
- ^ ”Priser och belöningar – Gad Rausings pris”. Kungliga Vitterhetsakademien. http://www.vitterhetsakad.se/priser/gad_rausings_pris. Läst 23 januari 2019.
- ^ ”Gad Rausings pris 2023”. www.vitterhetsakademien.se. https://www.vitterhetsakademien.se/nyheter/nyheter/2023-02-23-gad-rausings-pris-2023.html. Läst 30 mars 2023.