Gatukonst

Stickad "stolpvärmare" i New York, en typ av urban gatukonst.

Gatukonst är en form av obeställd, ofta illegal konst i stadsmiljö, och uppstod som en vidareutveckling av graffitikonsten. Gatukonsten kan ses som en postmodern konstnärlig rörelse. Dess huvudsakliga idé är att invånarna i staden själva tar ansvar för den offentliga utsmyckningen.

Syften

Gatukonstens syften varierar. Dels rör det sig om ett rent konstnärligt uttryck. Det finns också i gatukonsten ofta en vilja till att omforma staden till ett mer personligt eller socialt rum. Genom att sätta ut sitt egna konstverk i staden gör man ett personligt intryck på och avtryck i densamma. Likaså finns det i gatukonsten ett drag av platsskapande, ett sätt att försöka tillföra rum, mening och sammanhang i en stadsmiljö.

Gatukonst kan också ha propagandasyften. Väggmålningar med krigspropaganda har varit vanliga i konflikter, till exempel Nordirlandskonflikten och Baskienkonflikten.

Historik

Skulpturgruppen Hyenorna vid Stureplan av gatukonstnären "Olabo", 2011

Gatukonsten uppstod under 1980-talet då vissa amerikanska graffitikonstnärer började att tänja på ramarna för graffitin. Samtidigt började unga konstnärer på School of Visual Arts i New York att umgås med och ta intryck av graffitimålare. De använde sig av nya tekniker och material i sitt skapande och laddade sina verk med mer eller mindre tydliga budskap. Man tog steget från ateljén och ut i gaturummet. I och med detta uppstod en ny konstform, gatukonsten. Den sågs först i New York, Paris och Berlin, (John Fekner, Richard Hambelton "the Shadowman", Blek le Rat, Harald Naegeli med fler) men spred sig snart till andra städer. Nya generationer gatukonstnärer tillkommer regelbundet; däribland svenska Akay, danska Tejn, tyska El Bocho och brittiska Banksy.

Till Sverige kom gatukonsten på 1990-talet och har sedan dess blivit det mest populära sättet att etablera konst i det offentliga rummet. Ett uppmärksammat exempel är rondellhundarna. Benke Carlssons bok Street art Stockholm, om gatukonsten i huvudstaden, gavs ut 2007.

Olika typer

Gatukonst med schablon i Stockholm.

De vanligaste formerna av gatukonst är:

• Graffiti
• Affischer
• Schabloner
• Klistermärken

Men konsten kan göra uttryck på många sätt, som pärlplattor, stickade mössor på statyer eller kakel på en vägg.

Konsten är inte enbart målningar. I USA:s urbana områden har det länge varit populärt med så kallade skulpturparker, skrotskulpturer och samlingar av sådana, som ibland som övergått från privat till allmän egendom. Likaså i USA:s storstäder förekommer sedan länge fenomenet "illegal utsmyckning". Det kan röra sig om spontana mosaikbeläggningar av lyktstolpar eller tredimensionella föremål som applicerats på murar och fasader. Också i Europa finns fenoment numera, inte bara som rondellhundar utan också som fågelholkar och andra mindre anonyma skulpturer som smugits in i stadsmiljön.

Se även

• Trottoarmålningar
• Stickgraffiti
• Grannskapskonst
• Utomhusreklam

Litteratur

• Playground Sweden, 2007
• Urban Recreation, 2006
• Stencil Graffiti Capital
• Street Art Uncut
• The Art of Rebellion
• Street Logos
• Korsemann Horne, Lasse: Dansk gadekunst. Narayana Press, Kbh 2011. ISBN 87-990122-4-3
• Huber, Joerg: Serigraffitis. Hazan, Paris 1986.
• Robinson, David: SoHo Walls. T&H, N.Y. 1990.
• Treeck, Bernhard van : Street-Art Berlin. S&S, Berlin 1999.
• Banksy: Banging your Head against a Brick Wall. London 2001.
• Manco, Tristan: Stencil graffiti. T&H, N.Y. 2002.
• Carlsson, Benke: Street art Stockholm. Ström, 2007 ISBN 978-91-7126-076-5
• Walde, Claudia: Sticker City: Paper Graffiti Art. Thames & Hudson, 2007. ISBN 978-0-500-28668-5

Dokumentärfilm

• Rätten till staden, 2008

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Gatukonst.
  Bilder & media
• Flickrgruppen Gatukonst/Swedish street art