Glasspinne
| Glasspinne |
|---|
,_sid_11_(detalj).jpg) En glasspinne. |
Glasspinnen är den pinne, oftast gjord i trä, som glassen är formad runt på pinnglassen. Glasspinnen tjänar som stöd och handtag då pinnglassen ämnar ätas utan tallrik, bägare eller strut. Glasspinnar i trä kan även användas vid pysselverksamhet och modellbyggen.
I vardagsmun syftar ordet glasspinne ibland på pinnglass, det vill säga hela glassen, inklusive pinnen. Världens första dokumenterade pinnglass Eskimo Pie patenterades 1921 av C. Nelson i Iowa i USA.[1]
Material och tillverkning
Det vanligaste materialet för glasspinnar är bok, delvis eftersom träet är hårt, hållfast och rakfibrigt. Man kan därför lätt tillverka glasspinnar som inte lätt bryts upp i stickor, till exempel under glassätandet.[2] Dessutom är det en fördel att bokträet är smaklöst och därför inte påverkar smakupplevelsen av glassen.[3]
I vissa fall kan glasspinnen dock vara gjord i plast eller något ätbart, ofta tuggummi. Pinnar i plast utgör ofta en liten leksak, exempelvis visselpipa.
Fram till år 2000 fanns Sveriges enda glasspinnefabrik i Arkelstorp norr om Kristianstad i Skåne. Verksamheten som startade på 1930-talet ägdes sedan 1975 av glasstillverkarna GB, Hemglass och Carlshamns glass. Sista produktionsåren producerade fabriken cirka en miljon glasspinnar per dag.[4] Verksamheten upphörde dock 2000, och året efter förstördes större delen av fabriksbyggnaden av en brand.[5] Numera importerar alla svenska glasstillverkare sina glasspinnar från andra länder.
Tillverkningen sker genom att trä först får mjukna i varmt vatten. Sedan förs materialet till avbarkningsmaskinen innan de kapas, svarvas och slutligen stansas. Överblivna bitar från kapningen och svarvningen säljs som ved, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av de ursprungliga trädstammarna.
Exempel på kända svenska pinnglassar
- Knattepinne
- Magnum
- Nogger
- Piggelin
- Puck-glassar, bland annat Chokladpuck och Puckstång
- Solero
- 88:an
Referenser
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820175239/http://www.triumfglasscafe.se/glassgladje_glasshistoria.asp. Läst 14 februari 2010. Glasshistoria från Triumfglass
- ^ Dolling, Ann (8 april 2005). ”Varför används träslaget bok till glasspinnar?”. skogssverige.se. http://www.skogssverige.se/varfor-anvands-traslaget-bok-till-glasspinnar. Läst 14 maj 2017.
- ^ Eriksson, Lars (29 mars 2000). ”Smaklös dansk bok bäst för pinnen”. nyteknik.se. http://www.nyteknik.se/industri/smaklos-dansk-bok-bast-for-pinnen-6451864. Läst 14 maj 2017.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120112023801/http://www.nyteknik.se/nyheter/verkstad/verkstadsartiklar/article8801.ece. Läst 9 mars 2011. Ny teknik om Ankelstorps glasspinnefabrik (publicerat 2000)
- ^ Svenezon, Lennart (22 juli 2003). ”rand i glasspinnefabrik får efterspel i domstol”. kristianstadsbladet.se. http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/brand-i-glasspinnefabrik-far-efterspel-i-domstol/. Läst 14 maj 2017.