Glass
- För andra betydelser, se Glass (olika betydelser).
Glass (från franskans glace, is) är ett fryst livsmedel vars huvudingredienser traditionellt är socker, äggula samt grädde eller mjölk. Enklare former av glass med sämre smak kan även produceras genom att mejeriprodukterna ersätts med råvaror liknande dem som används vid tillverkning av margarin (olja, vatten och emulgering), skummjölk, eller att mjölk ersätter färsk grädde.
Ingredienserna kan antingen kallvispas eller så sjuds äggula och socker under vispning. Äggsmeten fryses sedan under omrörning vilket ger en krämig konsistens.
Den glass som kan köpas i svenska butiker innehåller förutom de traditionella råvarorna oftast industriellt framställda tillsatser som till exempel koncentrerad skummjölk, vegetabiliskt fett, glukos-fruktossirap, natriumkarboximetylcellulosa, mono- och diglycerider av fettsyror, sojalecitin, vasslepulver och färgämnen. Ett antal glasstillverkare erbjuder dock glass som är fri från tillsatser. Vanlig luft är en viktig beståndsdel; i Sverige finns inga regler för hur mycket luft fabrikstillverkad glass kan innehålla. Däremot finns tydliga regleringar gällande andra av glassens beståndsdelar.
Innehåll |
Historia [redigera]
Man tror att glass funnits mycket länge och det finns många sägner om dess historia. Deras sanningshalt är dock inte klarlagda. Mycket gamla kinesiska skrifter beskriver glasstillverkning av fruktsaft och snö. I Persiska riket tillverkade man glass av snö som bevarades under året i kylrum och smaksattes med frukt och fruktjuice, rosenvatten, saffran och honung.[1] En annan variant tillverkades med tillsats av mjölk.[2] Redan under Romarriket avnjöts glass; svårigheten att få tag på snö eller is i medelhavsområdet innebar dock att desserten var reserverad för privilegierade samhällsgrupper. I Sverige finns glasstillverkning belagt sedan 1700-talet, bland annat genom recept i Cajsa Wargs kokbok från år 1755.
Troligen tillverkades glass i Europa redan 400 f.Kr, då Alexander den store var mycket förtjust i en blandning av honung, fruktsaft och mjölk som man frös i hårdpackad snö. Under de första århundradena efter Kristi födelse fanns det butiker i Rom som sålde heta drycker på vintern och isade eller frysta drycker på sommaren. Dessa framställdes med hjälp av snö som hämtades från bergen av slavar ditsända av kejsar Nero (50 e Kr). Snön användes sedan för att frysa honung och fruktkött till glass. Det påstås ofta att Marco Polo introducerade glassen i Italien i slutet av 1200-talet och att han skulle ha smakat glass under sin tid i Peking. Historien är dock inte belagd och Marco Polo nämner inget om rätten i sina skrifter.
Under 1600-talet spred sig glassen över Europa, men den var länge ett njutningsmedel förbehållen de kungliga hoven. Under 1700-talet började glass säljas till allmänheten i Nordamerika, men det var först på 1800-talet som försäljningen tog fart då den första grossistfirman startade. På 1800-talet åt man glass vanligtvis på kafé. 1904 uppfann amerikanen Charles E. Miches glasstruten, och 1923 uppfann Harry Bur från Ohio glasspinnen, som gjorde glass enklare att konsumera [3]. Nya desserter uppfanns som innehöll glass. David Evans Strickler, a 23 årig apotekare från Pennsylvania uppfann 1904 banana split. Banana split består av banan, vanilj- och jordgubbsglass, hackade nötter och chokladsås. .[4]
Tillagad glass [redigera]
Glass serveras vanligen i fruset tillstånd och den smälter i rumstemperatur. Det finns emellertid desserter som består av eller innehåller tillagad (ofta uppvärmd) glass. En vanligt förekommande desert är glace au four, (eng. Baked Alaska, fr. Omelette Norvegienne) som ofta tillagas genom att man täcker en sockerkaksbotten med glass och toppar den med marängsmet gjord på hårt vispad äggvita. Ingredienserna placeras lämpligen i en ugnsfast form med relativt höga kanter som ställs i ugnen tills det att marängen fått färg men glassen fortfarande är hård. Marängen fungerar som isolering vilket tillsammans med den korta koktiden ger varm maräng på utsidan men kall glass i mitten.
Glass i andra länder [redigera]
I andra länder finns det glass med andra smaker än i Sverige. Sådana annorlunda smaker kan till exempel vara Air batu campur, en glassefterrätt från Penang, Brunei och Singapore gjord av hyvlad is. Andra ingredienser är röda bönor, palmfrön, sockermajs, gräsgelé och kuber av agar, aloe vera, durian, kondenserad mjölk, palmsockersirap kokosmjölk och chokladsås-topping. Kulfi är en glassort från Indien, Pakistan, Bangladesh och Nepal, med olika smaker som saffran, rosvatten, mango, kardemumma, hallon och pistasch. Halo halo är en filippinsk glass som innehåller hyvlad is, nötter röda bönor, jackfrukt, blåbär och kokosmjöl. Turkisk glass, dondurma kan smaksättas med mastix och orkidémjölet salep.
Svenska regler [redigera]
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Det som i Sverige kallas för mjölk- eller gräddglass måste innehålla mjölkprotein samt mjölkfett med en fetthalt på lägst 3 och högst 8 gram per 100 gram färdig produkt. Vidare så är saftis, enligt svenskt regelverk, en glass som innehåller minst 10 gram citrusfrukt eller 15 gram annan frukt per 100 gram färdig produkt. Sherbet är i grunden detsamma som saftis, men innehåller även 1-3 gram fett samt 1 gram mjöltorrsubstans per 100 gram färdig produkt. Sorbet är inte reglerat i svensk lagstiftning och kräver således ingen särskild sammansättning av ingredienser, men används vanligen om sherbetprodukter.
Olika typer av glass [redigera]
- Gräddglass, tillverkad av bland annat grädde och socker.
- Sojaglass
- Vegetabilisk glass
- Sorbet
- Gelato
- Sherbet
- Isglass
- Mjukglass
- Dondurma
- Dietglass
- Parfait
Glasstillverkare och glassmärken i Sverige [redigera]
- Ben & Jerry
- Carlshamns Glass
- Engelholms Glass
- Djurgårds Glace
- GB Glace
- Grenna Glass
- Gute Glass
- Häagen-Dazs
- Kling Glace
- Lejonet och Björnen
- Mormor Magdas Därproducerade Glass
- NoraGlass
- Sia Glass
- Svenska Glasskiosken
- Triumfglass
- Åhus Glass
- Åse-Glass
- Rättviksglass
- Diplom-Is
Exempel på glassorter [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ The History of Ice Cream & The Ice Cream Cone
- ^ The History of Ice Cream & The Ice Cream Cone
- ^ Complex magasin, Maria Jelinek, 8-2005
- ^ Turback, Michael (March 2004). The Banana Split Book. Camino Books. ISBN 094015983X
