Gråbröstad markduva
| Gråbröstad markduva | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Duvfåglar Columbiformes |
| Familj | Duvor Columbidae |
| Släkte | Pampusana |
| Art | Gråbröstad markduva P. beccarii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Pampusana beccarii | |
| Auktor | (Salvadori, 1876) |
| Synonymer | |
| |
Gråbröstad markduva[1] (Pampusana beccarii) är en fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[2]
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
Gråbröstad markduva är en knubbig kortbent duva med brun kropp och blågrått på bröst och huvud. Hanen har en glänsande skär fläck på skuldran och, framför allt i Salomonöarna, en lysande vit ögonring. Lätet är ett duvtypiskt hoande "woo-oop" som är dämpat och försvinner lätt bland skogens andra läten.
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Gråbröstad markduva förekommer på Nya Guinea österut genom Bismarckarkipelagen till Salomonöarna. Den delas in i sju underarter med följande utbredning:[2]
- beccarii – bergstrakter på Nya Guinea
- johannae-gruppen
- johannae – Karkar Island utanför östra Nya Guinea samt Bismarckarkipelagen utom Amiralitetsöarna och St Matthiasöarna
- eichhorni – St Matthiasöarna (Mussau och Emira)
- admiralitatis – Manus Island (Amiralitetsöarna)
- masculinus – Nissan Island (västra Salomonöarna)
- intermedius – västra Salomonöarna (Bougainville, Gizo och New Georgiaöarna)
- solomonensis – östra Salomonöarna (Guadalcanal, San Cristobal, Santa Ana, Rennell)
Sedan 2014 urskiljer Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN alla underarter utom nominatformen beccarii som den egna arten Pampusana johannae.
Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Arten placerades tidigare i släktet Gallicolumba. Studier visar dock att dessa inte är varandras närmaste släktingar, där vissa står närmare australiensiska duvor som Geopelia.[3][4] Dessa har därför lyfts ut till ett eget släkte, initialt Alopecoenas men Pampusana har visat sig ha prioritet.
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Gråbröstad markduva hittas i höglänta bergsskogar. Där håller den till på marken och springer hellre undan än tar till vingarna när den störs.
Status[redigera | redigera wikitext]
IUCN hotkategoriserar underartsgrupperna (eller arterna) var för sig, båda som livskraftiga.[5][6]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Dr Odoardo Beccari (1843-1920), italiensk botaniker, upptäcktsresande samt samlare av specimen i Ostindien och på Nya Guinea.[7]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
- ^ Jønsson, K.A., M. Irestedt, R.C.K. Bowie, L. Christidis, and J. Fjeldså (2011a), Systematics and biogeography of Indo-Pacific ground-doves, Mol. Phylogenet. Evol. 59, 538-543.
- ^ Moyle, R.G., R.M. Jones, and M.J. Andersen (2013), A reconsideration of Gallicolumba (Aves: Columbidae) relationships using fresh source material reveals pseudogenes, chimeras, and a novel phylogenetic hypothesis, Mol. Phylogenet. Evol. 66, 1060-1066.
- ^ Birdlife International 2014 Alopecoenas beccarii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Birdlife International 2014 Alopecoenas johannae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör gråbröstad markduva.
Wikispecies har information om Pampusana beccarii.- Läten på xeno-canto.org
|