Salomonöarna
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Koordinater: 9°S 160°Ö / 9°S 160°V
| Solomon Islands | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: To Lead is to Serve (Att leda är att tjäna) |
||||||
| 'Nationalsång: ''God Save Our Solomon Islands' |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad | Honiara | |||||
| Officiellt språk | engelska | |||||
| Statsskick | monarki | |||||
| - | Drottning | Elizabeth II | ||||
| - | Generalguvernör | Frank Kabui | ||||
| - | Premiärminister | Gordon Darcy Lilo | ||||
| Självständighet | från Storbritannien | |||||
| - | Erkänd | 7 juli 1978 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 28 450 km2 (140:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 3,2% | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | års uppskattning | 552 438 (160:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 19,0/km2 (157:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2003 års beräkning | |||||
| - | Totalt | $257 milj (175:e) | ||||
| Valuta | Salomondollar (SBD) |
|||||
| Tidszon | UTC+11 | |||||
| Nationalitetsmärke | SLB | |||||
| Landskod | SB | |||||
| Landsnummer | 677 | |||||
Salomonöarna är en suverän stat i Oceanien, öster om Papua Nya Guinea, bestående av närmare tusen öar. Staten omfattar en landmassa på 28 400 km². Huvudstaden Honiara ligger på ön Guadalcanal. Salomonöarna är medlem i Samväldet.
Salomonöarna tros ha varit bebott av melanesier i många tusen år. Spanska sjöfararen Alvaro de Mendana var den första europé som anlände i Salomonöarna 1568 och namngav dem Islas Salomon. Britterna etablerade ett protektorat över Salomonöarna 1893. Under andra världskriget var det hårda strider mellan amerikanerna och japanerna under slaget om Salomonöarna 1942-45, inklusive slaget om Guadalcanal.
Självstyrelse uppnåddes år 1976 och självständighet två år senare. Salomonöarna är en konstitutionell monarki med drottningen av Salomonöarna, för närvarande Elizabeth II, som statsöverhuvud. Danny Philip är den tionde och nuvarande premiärminister i Salomonöarna. Han valdes i augusti 2010.
Innehåll |
Historia [redigera]
Storbritannien gjorde Salomonöarna till ett protektorat på 1890-talet. Under andra världskriget utkämpades strider på Salomonöarna, bland annat slaget vid Guadalcanal. 1976 fick landet självstyre och självständighet uppnåddes 1978. Salomonöarna har på senare upplevt flera inbördeskrig, senast efter valet 2006 då uppgifter om kinesiska mutor krävde den valde premiärministern Snyder Rinis avgång.[1]
Självständighetsrörelsen på ön Bougainville i grannlandet Papua Nya Guinea har gjort att relationerna länderna emellan har varit ansträngda.
Geografi [redigera]
På Salomonöarna finns naturresurser i form av fisk, skog, guld, bauxit, fosfat, bly, zink och nickel. Det mesta av landets naturtillgångar i form av olika mineral är dock oexploaterat. Cirka 1,5% av landets yta är odlingsbar mark.
Klimatet är tropiskt med små temperaturvariationer. Det förekommer monsuner, men de är sällan allvarliga. Området är geologiskt aktivt med regelbundna jordbävningar och vulkanisk aktivitet.
Salomonöarna har miljöproblem i form av jorderosion som beror på skogsavverkning. I havet runt öarna finns döda eller döende korallrev. Landet deltar i flera internationella miljö-projekt. Man har skrivit under, och ratificerat [[Kyoto-protokollet]
I januari 2013 ledde en konflikt till att 1000 delfiner slaktades som en hämnd mot en miljöorganisation. Källa: http://www.theweek.co.uk/asia-pacific/51273/dolphin-slaughter-threatens-solomon-islands-tourism ].
Administrativ indelning [redigera]
Salomonöarna är indelat i 10 administrativa områden varav nio är provinser och en är staden Honiara.
- Central
- Choiseul (Lauru)
- Guadalcanal
- Honiara (huvudstadsterritorium)
- Isabel
- Makira
- Malaita
- Rennell och Bellona
- Temotu (Santa Cruzöarna)
- Western
Ekonomi [redigera]
Huvuddelen av befolkningen är på något sätt beroende av jordbruk, fiske och skogsbruk.
Statens ekonomi är mycket dålig, och Salomonöarna har därför problem med att få leveranser av bland annat bränsle. All elektricitet produceras av fossila bränslen, såsom olja. Japan, Australien, Kina och Nya Zeeland var de största givarna av ekonomiskt bistånd till Salomonöarna 2001. Turism förekommer, speciellt dykning vid dom många vraken ifrån Andra Världskriget.
Importen består till största delen av mat, producerade varor, bränsle och kemikalier. Det mesta av importen sker från Australien, Singapore, Nya Zeeland, Fiji och Papua Nya Guinea (2002). Man exporterar timmer, fisk (tonfisk), kopra, palmolja och kakao, och exporten går främst till Japan, Kina, Sydkorea, Filippinerna, Thailand och Singapore (2002).
Demografi [redigera]
Problem som förekommer i samhället är etniskt våld och organiserad brottslighet.
- Folkgrupper: melanesier 93%, polynesier 4%, mikronesier 1,5%, européer 0,8%, kineser 0,3%, andra 0,4%.
- Religiös tillhörighet: anglikaner 45%, katoliker 18%, presbyterianer 12%, baptister 9%, sjundedagsadventister 7%, annat 4%.
- Språk: melanesisk pidgin, engelska (officiellt språk, men talas bara av 1%-2% av befolkningen), 120 inhemska språk.
Politik [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ Lundström, Klas (2009). Den här platsen faller samman : reportage från den globala periferin. Murbruk. ISBN 9197783277[sidnummer behövs]
Lundström, Klas (2009). Den här platsen faller samman : reportage från den globala periferin. Murbruk. ISBN 91-977832-7-7 s.69-93
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Salomonöarna
