Grön trattskivling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Grön trattskivling
Clitocybe odora 02.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Agaricales
Familj Tricholomataceae
Släkte Clitocybe
Art Grön trattskivling
C. odora
Vetenskapligt namn
§ Clitocybe odora
Synonymer
Rubeolarius odorus (Bull.) Raithelh. 1981[1]
Lepista odora (Bull.) Harmaja 1976[2]
Clitocybe odora var. alba J.E. Lange 1930[3]
Clitocybe trogii (Fr.) Sacc. 1887[4]
Clitocybe virens (Scop.) Sacc. 1887[5]
Geophila aeruginosa (Curtis) Quél. 1886[6]
Clitocybe viridis (Huds.) Gillet 1874[7]
Psalliota aeruginosa (Curtis) P. Kumm. 1871[8]
Agaricus trogii Fr. 1838[9]
Gymnopus odorus (Bull.) Gray 1821[10]
Agaricus moschatus J.F. Gmel. 1792[11]
Agaricus odorus var. odorus Bull. 1784[12]
Agaricus odorus Bull. 1784[12]
Agaricus viridis Huds. 1778[13]
Agaricus virens Scop. 1772[14]
Agaricus suaveolens [15]

Den mykologiska karaktären hos grön trattskivling:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Flat cap icon.svg
hatt:
plan

Decurrent gills icon.png
skivtyp:
nedlöpande

Edible toxicity icon.png
ätlighet:
ätlig



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
vit

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

Grön trattskivling (Clitocybe odora) är en svampart i familjen Tricholomataceae. Den växer både i barrskogar och lövskogar och hör till de tämligen allmänna trattskivlingarna.

Fruktkropparna uppträder under hösten, ofta i grupper. Som ung har den en välvd hatt med låg puckel, men senare får den en mer utbredd hatt som kan vara svagt trattformig. Bredden på hatten är 4-8 centimeter. Fägen är grågrönaktig till blågrön, dock kan hatten blekna efter hand och närmast vitaktiga exemplar kan också förekomma.

Skivorna sitter ganska glest och löper ned ett stycke på foten. Färgen på skivorna är den samma som på hatten, men något blekare.

Foten blir 4–8 cm hög och tjockleken är 1–1,5 centimeter. Svampens kött har en blekt grönaktig färg. Smaken är mild, men doften är stark och påminner om anis.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nylén, Bo. Svampar i Norden och Europa, 2000.
  1. ^ Raithelhuber, J. (1981) , In: Die Gattung Clitocybe (Stuttgart) 1:13–24
  2. ^ Harmaja (1976) , In: Karstenia 15:15
  3. ^ J.E. Lange (1930) , In: Dansk bot. Ark. 6(no. 5):45
  4. ^ P.A. Saccardo (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:153
  5. ^ P.A. Saccardo (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:152
  6. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):111
  7. ^ Gillet (1874) , In: Les Hyménomycètes ou description de tous les champignons (fungi) qui croissent en France (Alençon):158
  8. ^ P. Kumm. (1871) , In: Führ. Pilzk. (Zwickau):73
  9. ^ E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):59
  10. ^ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:606
  11. ^ J.F. Gmel. (1792) , In: Systema Naturae, Edn 13 2(2):1416
  12. ^ [a b] Bull. (1784) , In: Herb. Fr. 4:tab. 176
  13. ^ Huds. (1778) , In: Fl. Angl., Edn 2 2:614
  14. ^ Scop. (1772) , In: Fl. carniol., Edn 2 (Wien) 2:437
  15. ^ sensu Fries (1821); fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005) . ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]