Grundskolan i Sverige
Grundskolan i Sverige utgörs av den obligatoriska 9-åriga skolan (skolår 1-9) och omfattar mer än 891 000 elever läsåret 2009/2010.[1] 1949 infördes den 9-åriga enhetsskolan i vissa skoldistrikt i Sverige. Enhetsskolan, som på sikt ersatte den 1842 lagstadgade folkskolan, blev 1962 grundskola. Grundskolan var införd i hela Sverige kring 1972, och folkskolan var därmed avskaffad. Grundskolan är examensfri. Fram till 1994 var den uppdelad i lågstadium (årskurs 1-3), mellanstadium (årskurs 4-6) och högstadium (årskurs 7-9). Bakgrunden till avskaffandet av stadierna var dels att skolan inte förmådde att se elevernas utveckling ur ett livslångt helhetsperspektiv och dels att lärarna blev experter på vissa åldrar istället för i sina ämnen.
Det är Sveriges kommuner som ansvarar för verksamheten. De grundläggande bestämmelserna om grundskolan finns i skollagen och grundskoleförordningen. Nuvarande läroplan för grundskolan är Lgr 11.
I läroplanen beskriver Sveriges riksdag och Sveriges regering de värden och riktlinjer som ska gälla i skolan. I Lgr 11 finns det kursplaner där man mer konkret föreskriver vad som krävs av skolan, vilka förmågor varje elev ska utveckla och vilka kunskapskrav som ska uppnås. De mål som är formulerade avser elevens kunskaper för skolår 3, 6 och 9.
Skolår 1 är det första skolåret i den svenska grundskolan och eleverna börjar vanligtvis i första klass i augusti det kalenderår de fyller 7. Vad undervisningen handlar om i de olika årskurserna anges i det centrala innehållet i kursplanerna i Lgr 11. Det är i skolår tre som eleverna för första gången får skriva nationella prov i svenska och matematik.
Sedan 1994 års läroplan är skolår sex det första läsåret som eleverna har språkval. Under skolår sex skriver eleverna också nationella prov i svenska, engelska och matematik. Åren 1949-1994 var detta år det sista läsåret för eleverna på den svenska enhetsskolan/grundskolas mellanstadium. Många kommuner har efter avskaffandet av högstadium slagit ihop verksamheten med skolår 7, 8 och 9, vilket kallas för senaredelen eller grundskolans senare del. I år sex får eleverna sina första betyg. Läsåret 1996/1997, då eleverna födda 1982 gick i skolår 8, blev de de första att få betygssystemet Godkänd, Väl godkänd och Mycket Väl Godkänd. Läsåret 2011/2012 var det första läsåret att få betygssystemet A, B, C, D, E och F.
Skolår 9 är det nionde och sista skolåret i den svenska grundskolan. Eleverna får bland annat välja program inför gymnasiet. Man har nationella prov i skolår 9 sedan läsåret 1996/1997. När eleverna sedan slutar grundskolan på våren erhålls ett slutbetyg.
Sverige införde flexibel skolstart 1997, vilket ger barn rätt till skolgång från och med sex års ålder. Specialundervisning ges till elever med inlärningssvårigheter, och elever med funktionsnedsättningar kan studera i särskilda skolor eller i en anpassad, vanlig skolklass. Undervisning i det egna språket kan ges till barn med annat modersmål än svenska. Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå.
Från 1 januari 2006 har förordningen för grundskolan, särskolan och specialskolorna fått ett tillägg, som säger " Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna."
Läroplaner [redigera]
Hänvisningar [redigera]
| Företrädare: Förskoleklass |
Utbildning i Sverige 7–16 år |
Efterträdare: Gymnasieskola |
